Sök

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 204 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

En ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz godkänns. Sedan 1965 finns det ett skatteavtal mellan de två länderna med syftet att undvika dubbelbeskattning när det gäller inkomst och förmögenhet. Nu godkänns en mindre avtalsändring och lagändring angående de pensionsfonder som omfattas av avtalet. Ändringen går ut på att en behörig myndighet i respektive land ensidigt kan intyga att en pensionsfond omfattas av avtalets definition av en pensionsfond.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Regeringen har lagt fram förslag till övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik. Målet är att nå en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till övergripande mål.

Riksdagen riktade samtidigt två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se över hur alternativ till kopparnätet ska kunna erbjudas innan det kopplas bort.
• Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ett förändrat strandskydd.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om bland annat näringsliv, digital kommunikation, kompetensförsörjning och samhällsplanering. Detta bland annat eftersom arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

24

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

42, 179 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-06-04

Debatt

2018-06-05

Beslut

2018-06-07

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska anpassa svenska regler till EU-regler om gasanordningar. EU-reglerna innehåller bland annat de krav som ställs för att anordningar för förbränning av gasformade bränslen ska få säljas på marknaden.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

• Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
• Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Regeringen har lämnat förslag som innebär att det ska blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. En detaljplan är en plan som bestämmer vad marken ska användas till och vilken rätt man har att bygga där.

Det ska bara finnas krav på en detaljplan i så kallad sammanhållen bebyggelse när det som ska byggas där behöver få ett bygglov innan det kan byggas och om det finns behov av att planera vad marken ska användas till, så kallad planläggning. Sammanhållen bebyggelse är ett område utanför en detaljplan, där det finns bebyggelse på tomter som gränsar till varandra. Byggnadens inverkan på omgivningen ska också påverka bedömningen av om detaljplan krävs för en ny byggnad som kräver bygglov.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Innehavare av kärnkraftsreaktorer ska i högre utsträckning än i dag ta ansvar för riskerna med kärnkraft. Det innebär att de blir ansvariga för skador upp till 11,8 miljarder kronor om en atomolycka skulle inträffa. Dessutom måste de teckna en ansvarsförsäkring för samma belopp. Tanken är att den som förorenar ska betala.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. I skrivelsen har regeringen redogjort för den svenska exportkontrollpolitiken 2017 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Dessutom finns det en redovisning av exporten under året och en beskrivning av samarbetet inom EU och i andra internationella forum för den här typen av frågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Polismyndigheten ska få rätt att göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser, ibland kallade nätdroger. Det är substanser som liknar narkotika men som ännu inte har blivit klassade som det och som vanligen säljs över internet. Syftet med förslaget är att effektivisera den så kallade klassificeringsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

I dag görs klassificering med varje substans för sig, till skillnad från så kallad generisk klassificering där substanserna klassificeras i grupper utifrån sina kemiska grundstrukturer. Regeringen bedömer att ett system med generisk klassificering inte bör införas i nuläget eftersom det inte är tillräckligt rättssäkert. Riksdagen tycker att regeringen borde göra en mer djupgående analys av erfarenheterna från de länder som infört ett system med generisk klassificering. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Regeringen föreslår att apotekens grunduppdrag tydliggörs och att det görs ändringar i de krav som ställs på apoteken. Förslaget innebär bland annat att den som expedierar recept måste ha farmaceutkompetens. Kraven på rådgivning och kontroll görs tydligare och det införs krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga.

Den som levererar mediciner till apoteken är också den som har huvudansvaret för att medicinen ska finnas på apoteket inom 24 timmar. Utöver detta införs också regler för returer av receptbelagda mediciner. Alla apotek ska också kunna ha apoteksombud.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till följdmotioner med undantag för ett förslag om tillkännagivande till regeringen om att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring bör omfattas av returrätten.

Olika delar i förslagen börjar gälla vid olika tidpunkter. En del lagändringar börjar gälla den 1 augusti 2018, en del 1 januari 2019 och ytterligare en del den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Konkurrensmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ska få ökade möjligheter att samarbeta effektivt om konkurrensfrågor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett nytt avtal om nordiskt samarbete i konkurrensfrågor.

I dag får konkurrensmyndigheterna i flera av länderna bland annat byta information om pågående utredningar. Det nya avtalet innebär att de nu får befogenheter att skaffa information och göra inspektioner hos företag på uppdrag av en annan konkurrensmyndighet. Det kan underlätta utredningar som till exempel rör karteller där leverantörer har verksamhet i olika nordiska länder eller över landsgränserna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-06-04

Debatt

2018-06-05

Beslut

2018-06-07

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

36, 205 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Regeringen föreslår att det görs ändringar i svenska lagar för att anpassa dem till EU-lagar som rör kliniska prövningar av läkemedel för människor. Dessa har tagits fram för att förenkla de administrativa reglerna och för att reglerna ska göras enhetliga inom EU.

Lagändringarna handlar bland annat om regler om tillstånd till kliniska läkemedelsprövningar på människor samt regler kring att ha få information och lämnat samtycke. Svensk rätt anpassas också för att följa EU-lagar när det gäller riktlinjer för god tillverkningssed för läkemedel som prövas på människor och rutiner för inspektioner.

Regeringen ska få bestämma när lagändringarna ska börja gälla. Utöver det föreslås att prover som tas i forskningssyfte inom sjukvården, och som analyseras inom sex månader och förstörs omedelbart efter analysen, inte behöva följa biobankslagen. Den lagändringen ska börja gälla 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Syftet med förslaget är att öka patientsäkerheten dels genom att det ställs krav på lämplighet och kompetens för att få legitimationen och dels genom att legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet och olämplighet.

Yrkestiteln för kuratorerna ska vara hälso- och sjukvårdskurator och för att få legitimationen kommer det att krävas en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Under en övergångsperiod kommer de som redan arbetar som kuratorer ha möjlighet att få en legitimation om de har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning och har arbetat som kuratorer i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Premiepensionssystemet ska göras tryggare och mer hållbart. Pensionsmyndighetens uppdrag görs tydligare. Myndighetens avtal med fondförvaltare, så kallade fondavtal, ska framöver innehålla vissa minimivillkor och fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med myndigheten. Fondförvaltare måste uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal. Beslut av Pensionsmyndigheten att avslå en ansökan om fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Vidare införs ett krav på att pensionssparare själva skriver under vid fondbyte. Marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon kommer att förbjudas.

Förslagen om undertecknande och förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon börjar gälla den 1 juli 2018, övriga förslag den 1 november 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 43 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Riksdagen sa ja till att reglerna för underhållsstöd ändras. Det innebär att underhållsstödet höjs och att det införs en ny åldersindelning.

Underhållsstöd ska lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den månad då barnet har fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.

I dag tar Försäkringskassan självmant upp frågan om högre underhållsstöd när ett barn som har rätt till underhållsstöd har fyllt 15 år. Detsamma ska nu gälla när ett barn har fyllt 11 år.

Höjningen av underhållsstödet för barn som är 15 år eller äldre börjar gälla den 1 augusti 2018 och används första gången för underhållsstöd som gäller september 2018. Höjningen av underhållsstödet för barn som är 11-14 år börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången för underhållsstöd och betalningsskyldighet som gäller februari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 32 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Svensk lag kompletteras med bestämmelser om etisk granskning vid klinisk läkemedelsprövning, det vill säga undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel. Detta för att följa bindande EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten, ska göra etiska granskningar av verksamheters ansökningar om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning. Myndigheten tar över det ansvaret från nuvarande regionala nämnder den 1 januari 2019.

Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och beslutsprocessen kommer att innehålla fler moment jämfört med idag. Den ska också redovisas i ett yttrande till Läkemedelsverket som beslutar om tillstånd för detta.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30