Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.

Riksdagen anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

• vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
• arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
• tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 53 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 56 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-13

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över regleringen för idrottsgymnasier. Att kunna kombinera elitidrott med gymnasiestudier är viktigt för att främja framväxten av nya idrottstalanger, och för att de samtidigt ska kunna få en gymnasieutbildning som de kan bygga vidare på senare i livet när elitkarriären är över. Det kan därför finnas behov av införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier, vilket regeringen bör utreda.

Riksdagen har även behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Enligt Riksrevisionens granskning har det funnits brister i Skolverkets arbete med att förebygga och hantera risker för otillåten spridning av nationella prov, men dessa brister har åtgärdats.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar och menar även att risken för otillåten spridning kommer att minska när de nationella proven blir digitala från och med 2022.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det inte finns skäl för att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har granskat en skrivelse från Riksrevisionen. I skrivelsen går Riksrevisionen igenom de långsiktiga effekterna av att elever inte bara har fått möjlighet att välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Skrivelsen visar bland annat att det finns samband mellan elevernas möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att de har avslutat sina studier. Däremot syns inte samma effekt för elever med utländsk bakgrund.

Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen eller myndigheterna, men konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning. Regeringen och riksdagen instämmer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

5

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

35, 117 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Regeringen föreslår vissa lagändringar som ska underlätta för de brittiska medborgare som bor i Sverige ifall Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Storbritannien valde genom en folkomröstning att gå ur EU och anmälde detta den 29 mars 2017. Ett utträdesavtal har förhandlats fram men har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet.

Åtgärderna är en fortsättning på det arbete som regeringen redan har gjort inom området och innebär bland annat att regeringen får införa regler som gör att brittiska medborgare i Sverige kan göra en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Det ska också bli lättare för den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt att få sin ansökan beviljad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om landsbygdsprogrammet 2014-2020 har utformats och genomförts så att målen för programmet kan nås på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att utformningen av landsbygdsprogrammet har bidragit till en struktur som försvårar möjligheten att nå programmets mål. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen tar fram ett underlag med en strategisk analys av vilka konsekvenser olika val i programutformningen kan få.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och har redan påbörjat förberedelserna för kommande programperiod. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram en strategisk plan med analyser för kommande period, bland annat för att säkra att det blir enklare för stödmottagare och myndigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej övriga motionsförslag kopplat till regeringens skrivelse, samt cirka 100 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om landsbygdspolitiska frågor.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

36

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

26, 84 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2016-2018. Under 2018 nådde Riksbanken inflationsmålet på 2 procent för andra året i rad. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under perioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet.

Utskottet konstaterar dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt. Anledningen är att den underliggande inflationen legat ganska mycket under inflationsmålet under 2018 och under hela perioden.

Finansutskottet konstaterar också att den svenska kronan har försvagats under 2016-2018. Det är en stor anledning till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet. Utskottet noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling. Det har tidvis varit omfattande debatter om försvagningen av kronan och Riksbankens bedömningar. Finansutskottet utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2019-06-05

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:

• En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
• Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
• En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
• En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2018 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Granskningen visar att flera av tankarna bakom reformen av myndigheterna på högskoleområdet har uppnåtts och att nuvarande organisation i stort fungerar bra. Utifrån Riksrevisionens rekommendationer tänker regeringen framöver överväga att i större utsträckning genomföra gemensamma avstämningar med UHR, UKÄ och andra berörda myndigheter när det är motiverat.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens granskning och dess bidrag till kunskapen om styrningen av universitet och högskolor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har föreslagit lagändringar som gör det tydligt att socialnämnden får omhänderta ett barn på en gång om det behöver tillfällig vård, även om svenska domstolar inte är behöriga att besluta om vård av barnet. De nya reglerna innebär också att förvaltningsrätten får besluta om att ett tillfälligt omhändertagande ska fortsätta, efter ansökan av socialnämnden. Ett beslut om sådant fortsatt omhändertagande får lämnas för högst två månader åt gången och får pågå under högst ett år, om inte fortsatt vård är nödvändig.

I mål om fortsatt omhändertagande ska den som åtgärden gäller och vårdnadshavarna få ett offentligt biträde, om det behövs. Vidare ska förvaltningsrätten och kammarrätten hålla en förhandling, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det ska gå att överklaga socialnämndens beslut om att ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård ska sluta att gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om arbetet med miljömålen under den föregående mandatperioden. Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det nationella genomförandet av de globala målen i Agenda 2030. I skrivelsen framkommer det bland annat att regeringen har utvecklat styrningen av myndigheterna och att man har gjort historiska budgetsatsningar för att nå miljömålen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018 som rör vissa miljöfrågor, bland annat miljötillståndsprocesser. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att införa ett så kallat grönt spår i tillståndsprövningen för företag med flera som vill göra miljöförbättrande åtgärder. Ett sådant grönt spår skulle innebära skyndsammare handläggning och ett mer proaktivt arbete där företag och andra kan få stöd och råd i frågor som rör tillståndsprövning.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

20

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

14, 67 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har lagt förslag om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.

I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orkar arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, anser regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 59 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2018, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2018. Redogörelsen ger också en övergripande beskrivning av verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

Enligt riksdagen är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet med sina nordiska och baltiska grannar. Centrala samarbetsområden är ökad rörlighet, fortsatt integration och säkerhets- och miljöfrågor. Riksdagen tar även upp det arktiska samarbetet och betonar behovet av samarbete och dialog med alla regionala aktörer kring de stora utmaningar som Arktis står inför.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till de behandlade motionsförslagen om Norden och det nordiska samarbetet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

17, 74 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-04