Sök

Avdelning
Hoppa till filter

27 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Bolund, Per (MP), Civilutskottet, Finansutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Ändringar i statens budget för 2022 – Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina

    Betänkande 2021/22:FiU40

    Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om att ge Ukraina ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

    Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen om ett bemyndigande för regeringen att skänka försvarsmateriel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel till Ukraina. Materielen ska kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid och ha ett värde om högst 413,5 miljoner kronor. Därutöver finns behov av ytterligare stöd i form av ett ekonomiskt bidrag på 500 miljoner kronor till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor.

    Riksdagen beslutade därmed om ändringar i statens budget för 2022. Ändringarna är en följd av de åtgärder som regeringen ser som mycket angelägna att vidta för att stödja Ukraina och innebär bland annat att anslagen i budgeten ökar med sammanlagt 913,5 miljoner kronor.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 75 minuter
    Justering
    2022-02-28
    Bordläggning
    2022-02-25
    Debatt
    2022-02-28
    Beslut
    2022-02-28
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

    Betänkande 2019/20:CU1

    3,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, samt konsumentpolitik. Bland annat ska 2,1 miljarder användas till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Pengarna ska även användas till anslag för sex myndigheter, bland annat Boverket, Lantmäteriet och Konsumentverket. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till förslag i åtta motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland annat alternativa budgetförslag. Motionerna rör även ett nytt bostadspolitiskt mål, ett nytt konsumentpolitiskt mål och kreditgarantier.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    71, 175 minuter
    Justering
    2019-11-28
    Bordläggning
    2019-12-03
    Debatt
    2019-12-04
    Beslut
    2019-12-05
  • Dokument & lagar

    Ytterligare verktyg för makrotillsyn

    Betänkande 2017/18:FiU19

    Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.

    Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    27, 102 minuter
    Justering
    2017-12-07
    Bordläggning
    2017-12-12
    Debatt
    2017-12-13
    Beslut
    2017-12-13
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

    Betänkande 2016/17:CU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2017.

    Cirka 6 765 miljoner kronor går till det här utgiftsområdet, uppdelat på 6 520 miljoner kronor för området Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och lantmäteriverksamhet och 244 miljoner kronor för området Konsumentpolitik. Pengarna fördelas bland annat på investeringsstöd för att göra fler hyresbostäder och bostäder för studerande, stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. På det konsumentpolitiska området blir det bland annat ett ökat anslag till Konsumentverket för att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och livsstil. Fastighetsmäklarinspektionen får ökat anslag för en mer aktiv och omfattande tillsyn av fastighetsmäklare.

    Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör omgående besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader, enligt riksdagens tillkännagivande från våren 2015. Ändringen rör bland annat ett höjt riktvärde på bullernivån för trafik vid bostäder för att underlätta byggande i närheten av spårtrafik och vägar.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    104, 251 minuter
    Justering
    2016-11-24
    Bordläggning
    2016-11-29
    Debatt
    2016-11-30
    Beslut
    2016-12-01
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

    Betänkande 2015/16:CU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2016. Sammanlagt går 7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till investeringsstöd för hyres- och studentbostäder, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande samt energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Satsningar görs även på Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument. Riksdagen sa ja till ett nytt mål för konsumentpolitiken.

    Riksdagen gjorde också två tillkännagivanden om att regeringen senast den 1 januari 2017 bör

    • utreda åtgärder som kan förkorta plan- och bygglovsprocessen med upp till ett år
    • ha återkommit till riksdagen med förslag om lagändringar som innebär att fler åtgärder blir bygglovsbefriade.
    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    99, 285 minuter
    Justering
    2015-12-01
    Bordläggning
    2015-12-04
    Debatt
    2015-12-07
    Beslut
    2015-12-09
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2013/14:FiU20

    Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

    Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

    Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

    Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    92, 332 minuter
    Justering
    2014-06-17
    Bordläggning
    2014-06-25
    Debatt
    2014-06-26
    Beslut
    2014-06-26
  • Dokument & lagar

    Vårändringsbudget för 2014

    Betänkande 2013/14:FiU21

    Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget ökar med 2,1 miljarder kronor.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet Jas 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.

    Regeringen tar även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska kunna ingå avtal med Saab för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    30
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 66 minuter
    Justering
    2014-06-05
    Bordläggning
    2014-06-10
    Debatt
    2014-06-11
    Beslut
    2014-06-11
  • Dokument & lagar

    Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2013

    Betänkande 2013/14:FiU34

    Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

    Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

    Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

    Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

    Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 104 minuter
    Justering
    2014-06-03
    Bordläggning
    2014-06-10
    Debatt
    2014-06-11
    Beslut
    2014-06-11
  • Dokument & lagar

    En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

    Betänkande 2013/14:FiU31

    Det ska bli lättare för Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån, SCB, att samarbeta när det gäller att samla in och analysera statistik över finansmarknaderna.

    Det ska skapas en gemensam databas med ekonomisk statistik hos SCB som Riksbanken och Finansinspektionen får direkt tillgång till. Finansföretag ska framöver kunna lämna uppgifter direkt till SCB och SCB ska kunna lämna ut statistiska uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 42 minuter
    Justering
    2014-05-08
    Debatt
    2014-05-28
    Beslut
    2014-05-28
  • Dokument & lagar

    Direktupphandling

    Betänkande 2013/14:FiU18

    Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva.

    Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 14 minuter
    Justering
    2014-05-08
    Debatt
    2014-05-28
    Beslut
    2014-05-28
  • Dokument & lagar

    Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor

    Betänkande 2013/14:FiU22

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker.

    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 86 minuter
    Justering
    2014-03-25
    Debatt
    2014-04-02
    Beslut
    2014-04-02
  • Dokument & lagar

    Vårändringsbudget för 2013

    Betänkande 2012/13:FiU21

    Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 42 minuter
    Justering
    2013-06-04
    Debatt
    2013-06-17
    Beslut
    2013-06-18
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2010–2012

    Betänkande 2012/13:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.

    Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.

    Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.

    Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 82 minuter
    Justering
    2013-05-16
    Debatt
    2013-05-30
    Beslut
    2013-05-30
  • Dokument & lagar

    Granskning av EU-kommissionens meddelande om en plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union

    Utlåtande 2012/13:FiU29

    Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

    Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 73 minuter
    Justering
    2013-03-12
    Debatt
    2013-03-27
    Beslut
    2013-04-10
  • Dokument & lagar

    Statlig förvaltning och statistikfrågor

    Betänkande 2012/13:FiU25

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om statlig förvaltningspolitik och statistik. Orsaken är främst att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om effektiv offentlig förvaltning och gränsen för det offentliga åtagandet, staten som arbetsgivare samt mätetal, användarperspektiv och design i offentlig verksamhet. Andra motioner tar upp statens ägande i Akademiska hus, budgetpropositionens innehåll, pris- och löneomräkningen i staten, alternativ finansiering av infrastruktur och behov av ny statistik.

    Behandlade dokument
    30
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    9, 39 minuter
    Justering
    2013-03-12
    Debatt
    2013-03-27
    Beslut
    2013-04-10
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

    Betänkande 2012/13:FiU2

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 16 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2013. I den summan ingår även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet.

    Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europeiska investeringsbanken, som är en fristående institution inom EU. Bankens huvudsyfte är att bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av EU:s inre marknad.

    Riksdagen godkände också:

    • investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
    • rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
    • låneram i Riksgäldskontoret för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.
    • att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 38 minuter
    Justering
    2012-12-06
    Debatt
    2012-12-19
    Beslut
    2012-12-19
  • Dokument & lagar

    Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011

    Betänkande 2012/13:FiU6

    Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 65 minuter
    Justering
    2012-11-22
    Debatt
    2012-12-06
    Beslut
    2012-12-11
  • Dokument & lagar

    Lån till IMF

    Betänkande 2012/13:FiU17

    Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.

    Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.

    IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 40 minuter
    Justering
    2012-11-15
    Debatt
    2012-11-22
    Beslut
    2012-11-22
  • Dokument & lagar

    Godkännande av Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i EUF-fördraget – stabilitetsmekanism för euroländer

    Betänkande 2011/12:FiU40

    Europeiska rådet har beslutat att inrätta ett nytt permanent ekonomiskt stödprogram för euroländerna, den så kallade europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att beslutet ska kunna träda i kraft krävs ett godkännande av alla EU-länder. Riksdagen anser att det är angeläget att Sverige medverkar till att euroländerna får möjlighet att bygga upp en stabiliseringsmekanism. Riksdagen godkände därför den ändring av fördraget om EU:s funktionssätt som krävs och en följdändring i lagen om Sveriges anslutning till EU. Beslutet grundar sig på en proposition från regeringen.

    ESM ska kunna ge ekonomisk hjälp till krisdrabbade länder i euroområdet i form av lån eller statsobligationer om det finns en risk för hela euroområdets stabilitet. Landet måste dock uppfylla strikta villkor i linje med internationella valutafondens, IMF:s, modell för att få stöd. ESM ska ersätta två andra tillfälliga stödprogram som inrättades i spåren av den ekonomiska krisen.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 102 minuter
    Beredning
    2012-03-13
    Justering
    2012-05-22
    Debatt
    2012-05-30
    Beslut
    2012-05-30
  • Dokument & lagar

    Auktionering av utsläppsrätter

    Betänkande 2011/12:FiU47

    En viktig del i EU:s program mot klimatförändringar är systemet för handel med utsläppsrätter av växthusgaser. En utsläppsrätt är ett certifikat som ger ägaren, en industri- eller energianläggning, rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Anläggningen får ett antal certifikat gratis och kan vid behov sälja dem eller köpa fler till marknadspris. Men från och med 2013 kommer systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter att till stora delar ersättas av ett system med auktionering av utsläppsrätter. Syftet med ändringen är att effektivisera handeln.

    Hur auktioneringen av utsläppsrätter ska gå till regleras i en förordning, auktioneringsförordningen. Enligt den ska medlemsländer som valt att inte inrätta en nationell plattform, handelsplats, för auktioner ha en gemensam plattform. De utsläppsrätter som auktioneras kommer att underkastas bestämmelser om skydd mot marknadsmissbruk och penningtvätt.

    Sverige ska genomföra auktioner via den EU-gemensamma handelsplatsen. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag om lagändringar som syftar till att uppfylla kraven i auktioneringsförordningen. Ändringarna gör det möjligt för en svensk aktör att förordnas som auktionsförättare. Regeringen skriver i sitt förslag att den har för avsikt att peka ut Riksgäldskontoret som svensk auktionsförrättare. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2012.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 37 minuter
    Justering
    2012-05-22
    Debatt
    2012-05-30
    Beslut
    2012-05-30