Sök

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om trossamfund och begravningsfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om begravningsavgiften, begravningsverksamhet och delning av aska vid gravsättning. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2023-02-14

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla hos domstol för uppgifter i vissa handlingar, i mål och ärenden enligt konkurrenslagen.

Lagändringen är en del i genomförandet av ett EU-direktiv, som ska ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter möjlighet att bättre kontrollera att konkurrensreglerna följs, och säkerställa en väl fungerande inre marknad. Lagändringen ska börja gälla 1 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till Riksrevisionens förslag som innebär att Riksrevisionen inte längre ska ta ut avgifter för den revision, alltså granskning, av årsredovisningar och delårsrapporter som de utför med stöd av lag. Exempel på sådana årsredovisningar är de som görs för förvaltningsmyndigheter under regeringen.

Därmed ska avgifter fortsättningsvis enbart tas ut för den granskning som Riksrevisionen får utföra av vissa aktiebolag och stiftelser.

Lagändringen börjar gälla den 31 december 2023 och tillämpas första gången för revisioner som avser räkenskapsåret 2024

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.

Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 71 minuter

Justering

2023-01-24

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2021. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2021 lämnades totalt 79 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om miljöfrågor, transportfrågor och frågor om folkhälsa.

Tre av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om EU:s sociala klimatfond, ett förslag om ändringar i EU:s momsdirektiv samt ett förslag om förnybara energikällor. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 054 förslag lämnats till riksdagen. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 79 förslag, vilket är knappt 7 procent av förslagen som lämnats till riksdagen. Tre av de 1 054 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Inget av förslagen som kontrollerades under 2021 ledde dock till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2023-01-17

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2021 - 30 juni 2022. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 747 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med drygt 480 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De ärenden som ökade mest under året rörde områden som hälso- och sjukvård, kriminalvård samt polis.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och pekar ut de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten. Utskottet uppmärksammade även offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle, och underströk vikten av att myndigheter och kommuner uppfyller sina skyldigheter enligt denna princip.

Riksdagen la redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2023-01-17

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 9,6 miljarder kronor. Drygt 3,7 miljarder går till länsstyrelserna och cirka 1 miljard till mediestödet. Totalt handlar anslagen om drygt 18 miljarder kronor ur statens budget.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Utöver anslagen sa riksdagen ja till förslagen om att riksdagens ombudsmän (JO) får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet samt en investeringsplan för riksdagens fastighetsanslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen la även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

22, 90 minuter

Justering

2022-12-12

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2022-11-15

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som innebär att det ska bli möjligt att hantera regeringens beslut digitalt. I dag måste beslut från regeringen skrivas under av statsministern eller annat statsråd med penna på papper för att de ska gälla. Ändringen innebär att besluten ska kunna bli gällande även på andra sätt, så länge höga krav på säkerhet uppfylls.

Förslaget om ändring i regeringsformen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Ett vilande grundlagsförslag innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringen föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-15

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

• Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet
• Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret
• Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet
• Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen
• Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks
• Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven
• Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
• Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-11-15

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som bland annat innebär att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region i tryckfrihetsförordningen.

Förslaget om ändringar i tryckfrihetsordningen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Det innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger med ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet togs den 20 november 2019, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-15

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i två av Sveriges grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• En bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen om vidaresändningsplikt av vissa program förtydligas och utvidgas.

Eftersom det är grundlagar som ska ändras krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 11 maj 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till det vilande förslaget.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny så kallad forumregel, det vill säga en regel om vilken domstol som ska ta upp en viss typ av mål. Enligt förslaget ska yttrandefrihetsmål om vissa satellitsändningar från utlandet tas upp av Stockholms tingsrätt. Detta gäller om programmet huvudsakligen tas emot och vidaresänds i Sverige.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner bör anpassas till de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslaget innebär att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner höjs från 65 år till 66 år 2023. Från samma år ska den lägsta åldern för uttag av ålderspension höjas från 62 år till 63 år.

Förslaget innebär också att åldersgränserna för pension och avgångsförmåner ska knytas till den så kallade riktåldern för pension från 2026. Med riktåldern för pension menas den ålder som varje år beräknas och bestäms av regeringen och som bland annat styr när allmän pension tidigast kan tas ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-11-08

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som gäller Lagrådet.

Förslaget innebär att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan styrelsen föreslår lagändringar som faller inom Lagrådets område. Riksdagsstyrelsen får låta bli att inhämta ett sådant yttrande om styrelsen bedömer att yttrandet i stället bör inhämtas av det utskott som ska behandla ärendet.

Beslutet rör ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 17 november 2021 och då röstade riksdagen ja.

Riksdagen sa också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om Lagrådet. Förslaget innebär att Riksdagsförvaltningen ska ställa föredragande till förfogande när Lagrådet behandlar lagförslag som har beretts i riksdagsstyrelsen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

• Betänkanden från SOU-serien
• departementspromemorior i Ds-serien
• utkast till lagrådsremisser
• underlag från en myndighet
• underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Riksdagen har prövat ett förslag från Europaparlamentet som gäller en förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att flera delar av förslaget gäller frågor som medlemsländerna själva bör besluta om och att förslaget i dessa delar därför strider mot subsidiaritetsprincipen.

Grundtanken är att val till Europaparlamentet ska gå till på samma sätt som vid nationella val och att formerna för genomförandet därför måste få vara olika i de olika medlemsländerna. Exempelvis finns det inte skäl att på EU-nivå bestämma hur och när valkampanjer ska bedrivas eller vad partierna ska ta hänsyn till när de väljer ut kandidater. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att bedriva opinionsundersökningar under en viss period - en sådan reglering bedömer riksdagen kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter.

Mot bakgrund av bland annat detta lämnar riksdagen invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen påpekar i yttrandet också att det saknades information om att riksdagen har möjlighet att lämna ett motiverat yttrande, trots att sådan information ska lämnas samtidigt som förslaget kommer till riksdagen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen.

Riksdagen har behandlat kommittéberättelsen, som innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, en redogörelse för deras arbete under den aktuella perioden, uppgifter om kostnader, och fördelning mellan män och kvinnor.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 13 förslag i motioner om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlade bland annat om frågor om genomförande av EU-bestämmelser, kontinuerlig utvärdering av befintliga lagar och barns medverkan i statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Efter förslag från konstitutionsutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller redogörelse 2021/22:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra utgiftsområde för utgifter kring laddinfrastruktur och biogasstöd. Det ska innefattas i området Energi i stället för området Allmän Miljö- och naturvård.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15