Sök

Avdelning
Hoppa till filter

22 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Abdu, Said (L), Näringsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

    Betänkande 2017/18:NU24

    Regeringen har i en skrivelse svarat på Riksrevisionens synpunkter i rapporten om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Med samhällsuppdrag menas att bolaget har ett uppdrag som inte handlar om ekonomisk avkastning, utan istället ska uppdraget ge andra effekter. Bolagets samhällsuppdrag är något som är beslutat av riksdagen.

    Regeringen menar att den delvis instämmer när det gäller rekommendationen att skynda på genomförandet av processen med uppdragsmål. Detta för att så många bolag med samhällsuppdrag som möjligt kan ges uppdragsmål inom överskådlig tid. Regeringen håller också i huvudsak med Riksrevisionen när det gäller att regeringen bör utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen.

    Riksdagen konstaterar att det pågår arbete med uppdragsmål för de statliga bolag som har samhällsuppdrag och noterar att regeringen avser att förbättra återrapporteringen till riksdagen när det gäller dessa uppdrag. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i följdmotion som lagts med anledning av ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 53 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-11
    Debatt
    2018-06-12
    Beslut
    2018-06-13
  • Dokument & lagar

    Förstärkt följerätt

    Betänkande 2017/18:NU14

    Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om förstärkt följerätt. Bland annat ändras bestämmelserna om redovisningsskyldighet för att möjliggöra bättre kontroll av vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ersättningssystemet för privatkopiering ska ses över. Riksdagen anser att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna för det nuvarande ersättningssystemet och att det är osäkert och otydligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning, där möjligheten att införa ett system där staten har ansvaret ska övervägas.

    Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2017, med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 45 minuter
    Justering
    2018-05-03
    Bordläggning
    2018-05-15
    Debatt
    2018-05-16
    Beslut
    2018-05-16
  • Dokument & lagar

    Näringspolitik

    Betänkande 2017/18:NU12

    Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

    • Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
    • Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

    Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

    Behandlade dokument
    116
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    49 
    Anföranden och repliker
    38, 127 minuter
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-19
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 24 Näringsliv

    Betänkande 2017/18:NU1

    Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    54, 159 minuter
    Justering
    2017-11-30
    Bordläggning
    2017-12-08
    Debatt
    2017-12-11
    Beslut
    2017-12-12
  • Dokument & lagar

    Statliga företag

    Betänkande 2017/18:NU4

    Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen.

    • En redogörelse över hur det föregående verksamhetsåret såg ut för företag som ägs av staten.
    • En skrivelse om Riksrevisionens rapport om de bolag staten äger.

    I skrivelsen om de statligt ägda företagens verksamhetsår redogör regeringen för utvecklingen i bolagen. Regeringen konstaterar bland annat att det är viktigt att kontinuerligt se över vilka bolag staten äger och varför staten äger dem. Det är något som även Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av hur regeringen arbetar med att förvalta de statligt ägda bolagen.

    Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen intensifierar arbetet med att implementera organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer. De handlar om att utvärdera och informera om vad syftet är med att äga varje enskilt bolag som staten äger.

    Regeringen håller med om att det är viktigt med kontinuerlig utvärdering, men menar också att de i princip redan följer riktlinjerna. Riksdagen la skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som rör statliga företag.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    28, 99 minuter
    Justering
    2017-11-16
    Bordläggning
    2017-11-22
    Debatt
    2017-11-23
    Beslut
    2017-11-23
  • Dokument & lagar

    Statligt ägda bolag i omvandling

    Betänkande 2016/17:NU24

    Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    23, 55 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Immaterialrätt

    Betänkande 2016/17:NU23

    Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 41 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring

    Betänkande 2016/17:NU21

    Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

    Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 40 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017

    Betänkande 2016/17:NU20

    Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 60 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

    Betänkande 2016/17:NU11

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande. I rapporten har revisionen granskat tre myndigheters arbete med företagsstöd och om regeringen och myndigheterna har överblick över stöden och deras effekter.

    Enligt Riksrevisionen saknar regeringen en tydlig överblick av stöden och deras effekter. Granskningen visar också att det är svårt att mäta effekterna av stöden eftersom det saknas användbara data och tydliga mål för att kunna följa upp stöden på ett bra sätt.

    Riksrevisionen tycker att regeringen bör skapa bättre förutsättningar för en bättre överblick över stöden till näringslivet. Tillväxtanalys uppdrag bör utformas så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöden.

    Regeringen håller med Riksrevisionen om att den samlade överblicken behöver förbättras. Regeringen kommer därför bland annat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att utveckla analysmetoder och utvärderingar.

    Näringsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och ser positivt på de åtgärder som regeringen kommer att genomföra.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 28 minuter
    Justering
    2017-03-16
    Bordläggning
    2017-03-22
    Debatt
    2017-03-23
    Beslut
    2017-03-23
  • Dokument & lagar

    Handelspolitik

    Betänkande 2016/17:NU13

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om handelspolitik, bland annat med hänvisning till pågående insatser. Motionerna handlade bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad.

    Behandlade dokument
    40
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    28 
    Anföranden och repliker
    45, 125 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-03-28
    Debatt
    2017-03-29
    Beslut
    2017-03-29
  • Dokument & lagar

    Näringspolitik

    Betänkande 2016/17:NU12

    Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.

    Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.

    Behandlade dokument
    81
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    30 
    Anföranden och repliker
    30, 113 minuter
    Justering
    2017-03-16
    Bordläggning
    2017-03-22
    Debatt
    2017-03-23
    Beslut
    2017-03-23
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

    Betänkande 2016/17:NU2

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional tillväxt ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 3,6 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    11, 52 minuter
    Justering
    2016-12-01
    Bordläggning
    2016-12-09
    Debatt
    2016-12-12
    Beslut
    2016-12-13
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 24 Näringsliv

    Betänkande 2016/17:NU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet näringsliv ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 6,5 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - området forskning och utveckling, forskningsinstitutens strategiska kompetensmedel, näringslivsutveckling och exportfrämjande verksamhet.

    Riksdagen sa också ja till de lagändringar som behövs när Revisorsnämnden byter namn till Revisorsinspektionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att föra samman och ändra inriktningen för de verksamheter som Research Institutes of Sweden AB och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB bedriver.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    45, 127 minuter
    Justering
    2016-12-01
    Bordläggning
    2016-12-09
    Debatt
    2016-12-12
    Beslut
    2016-12-13
  • Dokument & lagar

    Statliga företag

    Betänkande 2016/17:NU4

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om verksamheten i de statliga företagen under 2015 och fram till och med 1 maj 2016.

    Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse och konstaterar att det finns olika åsikter mellan partierna i utskottet när det gäller statliga företag. Utskottet betonar samtidigt vikten av att regeringen varje år lämnar den här redogörelsen så att riksdagen kan följa hur regeringen sköter de statliga företagen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som rör den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    31, 101 minuter
    Justering
    2016-11-17
    Bordläggning
    2016-11-22
    Debatt
    2016-11-23
    Beslut
    2016-11-24
  • Dokument & lagar

    Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

    Betänkande 2015/16:NU23

    De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

    Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

    Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 94 minuter
    Justering
    2016-06-09
    Bordläggning
    2016-06-14
    Debatt
    2016-06-15
    Beslut
    2016-06-16
  • Dokument & lagar

    Exportstrategin

    Betänkande 2015/16:NU13

    Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

    I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

    Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

    Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    45, 141 minuter
    Justering
    2016-03-17
    Bordläggning
    2016-03-22
    Debatt
    2016-03-23
    Beslut
    2016-03-23
  • Dokument & lagar

    Politik för hållbart företagande

    Betänkande 2015/16:NU12

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

    Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    23, 79 minuter
    Justering
    2016-03-17
    Bordläggning
    2016-03-22
    Debatt
    2016-03-23
    Beslut
    2016-03-23
  • Dokument & lagar

    Handelspolitik

    Betänkande 2015/16:NU9

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

    Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    20, 79 minuter
    Justering
    2016-01-28
    Bordläggning
    2016-02-09
    Debatt
    2016-02-10
    Beslut
    2016-02-10
  • Dokument & lagar

    Granskning av meddelande om handel för alla

    Utlåtande 2015/16:NU8

    Riksdagen har granskat EU-kommissionens planer på att utveckla EU:s gemensamma yttre handelspolitik. Riksdagen ställde sig på ett övergripande plan positivt till den nya strategin.

    EU-kommissionen har i ett meddelande beskrivit en ny övergripande handelsstrategi och åtgärder som kommissionen vill lägga fram inom området. Det handlar bland annat om att se till att handelspolitiken är uppdaterad, att skapa mer insyn i investerings- och handelspolitiken och att bestämmelser om korruptionsbekämpning ska finnas med i framtida handelsavtal.

    Riksdagens näringsutskott ställde sig positivt till den nya handelsstrategin. Utskottet menar att Sverige bör vara en tydlig röst inom EU för en öppen och fri handel och motverka protektionism. Utskottet tycker också det är bra om sättet att lösa tvister i handelsavtal genom en så kallad tvistlösningsmekanism reformeras.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    25, 83 minuter
    Justering
    2016-01-28
    Bordläggning
    2016-02-09
    Debatt
    2016-02-10
    Beslut
    2016-02-10