Sök

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om skatteskala, grundavdrag och skattereform. Andra områden är hushållsskatteavdrag, personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet och styrelsearvoden.

Behandlade dokument

117

Förslagspunkter

12

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 62 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att utredningar och beredningar pågår.

Motionerna handlar exempelvis om företagande och investeringar, skogskonton och skatteregler för ideell sektor.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-03-25

Debatt

2020-03-26

Beslut

2020-03-26

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om mervärdesskatt, även kallad moms, i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om ändrade momsskattesatser och ändrade regler om undantag i momsfrågor. Anledningarna till att riksdagen sa nej till de olika förslagen är bland annat att det saknas ekonomiskt utrymme eller att utredningar redan pågår på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

2

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-03-25

Debatt

2020-03-26

Beslut

2020-03-26

Trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg. Skatten ska börja tas ut i samband med att tunneln öppnar för trafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.

Eftersom det inte är möjligt att säga när tunneln öppnar för trafik så börjar lagändringarna gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

5

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 65 minuter

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien. Skatteavtalet handlar bland annat om att undvika dubbelbeskattning på inkomst.

Ändringarna gäller bland annat sänkta maxnivåer för källskatt på utdelning, ränta och royalty som betalas till en mottagare i det andra landet.

De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

För att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall ska en ny skatt införas på bärkassar av plast. Kassarna ska beskattas med tre kronor styck, och mindre och tunnare kassar ska beskattas med 30 öre styck.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Koldioxidskatten och energiskatten sänks med totalt 13 öre per liter för bensin och med totalt 9,3 öre per liter för diesel. Sänkningen genomförs för att motverka ökade priser för konsumenterna när inblandningen av biodrivmedel kommer att öka i och med den reduktionsplikt som infördes 2018. Sänkningen görs också för att motverka ytterligare ökade priser som den årliga indexuppräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna medför.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I samband med att reduktionsplikten infördes ändrades skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av blandningen som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.

Den nya lagen börjar gälla 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Regeringen har föreslagit att utländska juridiska personer under vissa förutsättningar ska kunna få anstånd med betalningen av kupongskatt vid utdelningar, om de uppvisar underskott för samma år. Möjligheten att få anstånd med skatten ska gälla för utländska juridiska personer som hör hemma inom EU, eller andra länder som har vissa typer av överenskommelser eller avtal med EU eller Sverige. Anstånd kan beviljas av Skatteverket efter ansökan. Den juridiska personens resultat ska beräknas enligt svenska regler.

Förslaget är en följd av domen i ett mål i EU-domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Ungefär 12,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution, det vill säga anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Skatteverket får drygt 7,9 miljarder kronor, Tullverket får drygt 2,1 miljarder och Kronofogdemyndigheten drygt 2 miljarder. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Sveriges skatteavtal med Bulgarien, Cypern och Grekland ska inte tillämpas när en svensk juridisk persons verksamhet från fast driftställe inte beskattas där. Ett fast driftställe kan exempelvis vara en fabrik eller ett kontor. Bestämmelserna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär också att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland regleras i lag i stället för som idag genom en så kallad kungörelse.

Bestämmelserna börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-19

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Regeringen har föreslagit bestämmelser som innebär att det andra steget tas i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär att de så kallade hybridreglerna i inkomstskattelagen, som började gälla den 1 januari 2019, utökas till att omfatta även andra utgifter än ränteutgifter och ytterligare hybridsituationer samt till att gälla förfaranden som har ingåtts för att ge skatteförmåner. Bestämmelserna innebär att avdrag inte ska få göras om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning. Hybridsituationer kan till exempel handla om att företag som finns i flera länder kan utnyttja skillnader i olika länders lagstiftning för att undkomma skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-19

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteförfarandelagen för att de anståndsregler som gäller för utflyttningsbeskattning ska uppfylla EU-direktivet mot skatteundandraganden. Förslagen utvidgar bland annat möjligheten till anstånd vid utflyttningsbeskattning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), både för juridiska och fysiska personer.

Regeringen har också föreslagit ändringar i inkomstskattelagens regler så att den skattskyldige inte omedelbart behöver återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning, utan i stället kan göra det successivt. Förändringen behövs på grund av ny praxis från EU-domstolen. Regeringen föreslår dessutom en redaktionell ändring i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27

Nya skatteregler införs för tjänstepensionsföretag så att de beskattas på samma sätt som livförsäkringsbolag. Syftet är att skapa skatteneutralitet mellan parterna på tjänstepensionsområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Konkret innebär förändringen bland annat att tjänstepensionsföretagens inkomster från tillgångar och skulder eller inbetalda premier inte ska beskattas, i stället betalas en avkastningsskatt. Vidare ska de skatteregler som gäller för en pensionsförsäkring även gälla en försäkring som ett tjänstepensionsföretag erbjuder. De nya reglerna gäller även svenska europabolag och europakooperativ.

Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner. De börjar gälla 15 december 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-10-22

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt.

Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den så kallade källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2019-11-05

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag.

Ändringarna handlar bland annat om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till så kallade avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-10-24

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-09-26

Bordläggning

2019-10-01

Debatt

2019-10-02

Beslut

2019-10-02

Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet.

Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bland annat en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-09-26

Bordläggning

2019-10-01

Debatt

2019-10-02

Beslut

2019-10-02

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska sedan vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning istället för från skatteplikt undantagen sjukvård. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen från och med den 1 juli i år.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19