Sök

Avdelning
Hoppa till filter

2 906 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Justitieutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Genomförande av ändrade EU-regler om avgifter på väg

    Betänkande 2023/24:TU11

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar.

    Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp.

    Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar.

    Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-03-07
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    Yrkestrafik och taxi

    Betänkande 2023/24:TU9

    Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023.

    Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn.

    Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    31, 103 minuter
    Justering
    2024-03-07
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    En telesamverkansgrupp för fredstida kriser och höjd beredskap

    Betänkande 2023/24:TU10

    Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-02-29
    Bordläggning
    2024-03-19
    Debatt
    2024-03-20
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om stärkt polissamarbete i fråga om människosmuggling och att stärka Europols stöd för att förebygga och motverka sådan brottslighet

    Utlåtande 2023/24:JuU30

    EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna.

    Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 18 minuter
    Justering
    2024-02-29
    Bordläggning
    2024-03-05
    Debatt
    2024-03-06
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Trafiksäkerhet

    Betänkande 2023/24:TU7

    Ett års prövotid ska införas för körkort klass AM, det vill säga körkort för moped klass 1 (kallas ibland EU-moped), A-traktorer och mopedbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Med nuvarande lagstiftning gäller inte någon prövotid för AM-körkort. Det innebär att den som kör exempelvis A-traktor på ett felaktigt sätt och får körkortet indraget, bara behöver vänta en viss tid för att sedan få tillbaka körkortet.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

    Vidare sa riksdagen nej till cirka 120 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan genomförda åtgärder.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    18, 76 minuter
    Justering
    2024-02-13
    Bordläggning
    2024-02-28
    Debatt
    2024-02-29
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om en gemensam digital ingång

    Betänkande 2023/24:TU8

    Regeringen har föreslagit en ändring som gäller den EU-gemensamma digitala ingång där privatpersoner och företag kan hitta information och tjänster som tillhandahålls av myndigheter i de olika EU-länderna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ändringarna innebär att regeringen inte längre ska bestämma vilka som ska vara så kallade behöriga myndigheter enligt EU-förordningen utan att varje myndighet och enskilt organ själv ska identifiera sig som behörig myndighet.

    Lagändringen blir i form av kompletterande nationella bestämmelser till EU-förordningen om en gemensam digital ingång, och ska börja gälla den 1 juli 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-02-13
    Bordläggning
    2024-02-28
    Debatt
    2024-02-29
    Beslut
    2024-03-06
  • Dokument & lagar

    Terrorism

    Betänkande 2023/24:JuU15

    Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 31 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-13
    Debatt
    2024-02-14
    Beslut
    2024-02-15
  • Dokument & lagar

    Vapenfrågor

    Betänkande 2023/24:JuU14

    Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 69 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-13
    Debatt
    2024-02-14
    Beslut
    2024-02-15
  • Dokument & lagar

    Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

    Betänkande 2023/24:JuU11

    Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

    Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 108 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-15
  • Dokument & lagar

    2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar

    Betänkande 2023/24:JuU10

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen.

    Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 16 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-28
  • Dokument & lagar

    Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022

    Betänkande 2023/24:JuU9

    Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

    Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.

    Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 35 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-28
  • Dokument & lagar

    Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål

    Betänkande 2023/24:JuU8

    Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål.

    Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 18 minuter
    Justering
    2024-02-01
    Bordläggning
    2024-02-06
    Debatt
    2024-02-07
    Beslut
    2024-02-07
  • Dokument & lagar

    Ändringar i regelverket om överlämnande enligt en europeisk och nordisk arresteringsorder

    Betänkande 2023/24:JuU5

    Den svenska lagstiftningen som rör samarbetet kring överlämnande av misstänkta och dömda personer mellan EU:s medlemsstater och inom Norden ska anpassas till den rättsutveckling som har skett inom EU. Riksdagen sa ja till regeringens beslut.

    Ändringarna innebär bland annat att domstol i större utsträckning än i dag ska kunna göra en bedömning utifrån omständigheterna i ett enskilt fall om det finns skäl att vägra ett överlämnande enligt en arresteringsorder.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2024-02-01
    Bordläggning
    2024-02-06
    Debatt
    2024-02-07
    Beslut
    2024-02-07
  • Dokument & lagar

    Järnvägsfrågor

    Betänkande 2023/24:TU6

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    24 
    Anföranden och repliker
    40, 114 minuter
    Justering
    2024-01-23
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-02-07
  • Dokument & lagar

    Kollektivtrafikfrågor

    Betänkande 2023/24:TU5

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.

    Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst.

    Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    25, 90 minuter
    Justering
    2024-01-16
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-02-07
  • Dokument & lagar

    Preventiva vistelseförbud

    Betänkande 2023/24:JuU12

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

    Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

    Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    28, 94 minuter
    Justering
    2024-01-23
    Bordläggning
    2024-01-23
    Debatt
    2024-01-24
    Beslut
    2024-01-24
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 22 Kommunikationer

    Betänkande 2023/24:TU1

    Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd.

    Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    92, 244 minuter
    Justering
    2023-12-05
    Bordläggning
    2023-12-12
    Debatt
    2023-12-13
    Beslut
    2023-12-19
  • Dokument & lagar

    Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten

    Betänkande 2023/24:JuU4

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor.

    Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt:

    • Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år.
    • Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år.
    • Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år.

    Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 42 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-11
    Debatt
    2023-12-12
    Beslut
    2023-12-13
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Betänkande 2023/24:JuU1

    Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag.

    Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU.

    Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården.

    Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    41, 153 minuter
    Justering
    2023-11-30
    Bordläggning
    2023-12-06
    Debatt
    2023-12-07
    Beslut
    2023-12-07
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet

    Betänkande 2023/24:JuU6

    Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

    Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten.

    Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 25 minuter
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
Bevaka via RSS