Dokument & lagar (60 208 träffar)

Betänkande 2018/19:NU1

Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU1 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2018/19:FiU9

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2018. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 33 granskningsrapporter som publicerats under 2017.

Riksdagen konstaterar att vissa iakttagelser återkommer år från år i Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen noterar också att riksrevisorerna även lyfter fram positiva iakttagelser, till exempel vad gäller makrotillsynen i det finansiella systemet. Riksdagen välkomnar den omgörning av den årliga rapporten som gjorts sedan förra året, rapporten lyfter numera fram de viktigaste iakttagelserna på ett tydligare sätt än tidigare.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:FiU9 (pdf, 3685 kB)

Betänkande 2018/19:KU8

Offentlighets- och sekretesslagen justeras. Ändringen innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen istället ska ersättas av en hänvisning till den nya förvaltningslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU8 (pdf, 373 kB)

Betänkande 2018/19:FiU7

En lag införs som innebär att vissa offentliga funktionärer måste anmäla om de har så kallade finansiella instrument. Samtidigt slutar en äldre lag om anmälningsskyldighet för finansiella instrument att gälla. Bestämmelserna i den sistnämnda lagen om skyldighet för anställda och uppdragstagare vid börser att anmäla innehav förs över till lagen om värdepappersmarknaden. Följdändringar görs också i lagen om handel med finansiella instrument samt offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringen ska, som i dag, avgöra vilka statliga myndigheter som ska omfattas av bestämmelserna och vilka av de anställda och uppdragstagare som ska omfattas, vid sidan om ledningen. Det görs tydligt att ledningen för myndigheter måste anmäla att de innehar finansiella instrument. Ministrar i regeringen måste anmäla innehav av alla typer av finansiella instrument. Kommuner och landsting får även i fortsättningen besluta om anmälningsskyldighet för sina anställda och uppdragstagare.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:FiU7 (pdf, 1047 kB)

Betänkande 2018/19:KU6

Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning som utreder Riksrevisionens ledningsstruktur.

Den parlamentariska utredningen ska belysa för- och nackdelar med olika sätt att organisera Riksrevisionens ledning. Utredningen ska sedan lägga fram ett förslag till hur Riksrevisionens ledning ska vara utformad samt de lagändringar som behövs för att genomföra förslaget. Utredningen bör redovisa sitt uppdrag så att riksdagsstyrelsen kan ta fram ett förslag som kan behandlas i riksdagen under hösten 2019.

KU:s förslag till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet självt som tagit initiativ till förslaget, och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:KU6 (pdf, 423 kB)

Betänkande 2018/19:KU4

Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Det handlar bland annat om att reglerna om hur många riksrevisorerna ska vara flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen. Syftet är att antalet riksrevisorer, vid behov, ska kunna ändras snabbare.

Förändringen innebär vidare att det införs krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och att ge justitieombudsmännen, JO, i uppdrag att biträda utskottet med en sådan utredning. Vidare flyttas en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 11 april 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU4 (pdf, 848 kB)

Betänkande 2018/19:KU3

Lagar ska ändras på grund av ändringar i grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Följdändringarna till grundlagsändringarna gäller totalt 16 lagar där hänvisningar görs till bestämmelser i TF och YGL. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU3 (pdf, 8301 kB)

Betänkande 2018/19:KU2

Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ändringarna handlar bland annat om en språklig översyn som syftar till att göra lagarna könsneutrala och lättare att använda och om ett stärkt skydd för den personliga integriteten.

Ändringarna innebär bland annat att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, sexuell läggning, hälsa eller genetiska uppgifter.

Förslaget innebär också att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 30 maj 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU2 (pdf, 17262 kB)

Betänkande 2018/19:FiU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om värdepapperisering.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis investerare. Kompletteringen som nu görs innebär bland annat att Finansinspektionen blir ansvarig myndighet för ramverket och att inspektionen får ta ut avgifter för att pröva olika ansökningar med koppling till värdepapperisering. Kompletteringarna krävs för att de tvingande EU-reglerna ska kunna börja gälla i Sverige den 1 januari 2019.

De tvingande EU-reglerna syftar till att skapa ett EU-övergripande ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya bestämmelser i försäkringsrörelselagen som berör så kallade volalitetsjusteringar. Volalitetsjusteringar syftar till att motverka att företag gör investeringar som späder på en lågkonjunktur eller förstärker en högkonjunktur på ett sätt som blir problematiskt för det finansiella systemet.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU28 (pdf, 550 kB)

Betänkande 2018/19:FiU18

Den nuvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden upphävs och ersätts med en ny lag. Syftet är att anpassa den svenska lagstiftningen till ändrade EU-regler och att EU:s förordning om referensvärden ska kunna tillämpas i Sverige. Flera andra lagar, som till exempel lagen om handel med finansiella instrument, ska också ändras för att anpassas till EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att säkerställa att de index som används som referensvärden för finansiella instrument och avtal, eller för att mäta investeringsfonders resultat, är rättvisande och inte har manipulerats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FiU18 (pdf, 3238 kB)

Betänkande 2018/19:FiU16

Lagar som rör förmånsrätt och turordning vid konkurser ändras för att anpassas till EU:s krishanteringsdirektiv. Förslaget innebär att en ny fordringsklass införs i förmånsrättsordningen, och i vilken ordning den kommer. Dessutom blir det tydligare hur skuldnedskrivningsverktyget ska användas och vilka skulder som ska prioriteras när det gäller så kallade kvalificerade skulder.

Syftet med EU-direktivet är att öka bankernas motståndskraft, minska riskerna för framtida finanskriser och minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 29 december 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU16 (pdf, 860 kB)

Betänkande 2018/19:FiU15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om större krav på finansiella företags överlämning av uppgifter till myndigheter som utreder brott. De här uppgifterna ska framöver lämnas skyndsamt och i elektronisk form. Regeringens förslag berör många olika lagar på finansmarknadsområdet som därför behöver ändras.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att lagen om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar ska tydliggöras.

Lagändringarna om finansiella företags uppgifter börjar gälla den 1 september 2019. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:FiU15 (pdf, 4451 kB)

Betänkande 2018/19:AU3

Riksdagen har godkänt FN:s internationella arbetsorganisations, ILO, konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. Med en hushållsarbetare avses en arbetstagare som är anställd för att arbeta i någons hushåll.

Sverige lever redan upp till konventionen för hushållsarbetare i allmänhet. Det gäller exempelvis hemtjänstpersonal och anställda i så kallade hemserviceföretag. Arbetstagare som arbetar i sin arbetsgivares hushåll omfattas av en särskild lag. Den behöver ändras för att Sverige ska ha genomfört konventionen.

Ändringarna handlar om att personer som arbetar hemma hos sin arbetsgivare ska få rätt till skriftlig information om sina anställningsvillkor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om husligt arbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:AU3 (pdf, 756 kB)

Betänkande 2018/19:FiU13

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken. Affärsverk är statliga verksamheter som exempelvis ansvarar för att bygga ut och underhålla infrastruktur. Det finns tre affärsverk: Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av affärsverken. Enligt Riksrevisionen bör regeringen låta se över regelverket för affärsverken för att säkerställa att det är relevant och aktuellt. Bland annat bör regeringen utarbeta kriterier för när affärsverksformen är lämplig för verksamheten. Sådana kriterier finns exempelvis för statligt ägda bolag. Dessutom bör regeringen utveckla och redovisa motiven till affärsverkens ekonomiska mål. Enligt skrivelsen håller regeringen inte med om Riksrevisionens sammanfattande slutsats att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har utvecklat och anpassat styrningen av affärsverken. Samtidigt anser regeringen att Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer är värdefulla och kan komma att ingå i underlaget för framtida beslut.

Riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är viktigt med öppenhet när det gäller regeringens styrning av affärsverken. Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU13 (pdf, 297 kB)

Betänkande 2018/19:JuU7

Möjligheten att kombinera ordningsböter med förverkande och andra liknande åtgärder återinförs. Lagändringen innebär att den ordning som gällde före den 1 juli 2018 återställs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU7 (pdf, 408 kB)

Betänkande 2018/19:FiU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av arbetet med finansiell stabilitet och hur statens makrotillsyn har fungerat. Granskningen handlar om åren 2007-2017 och berör både regeringens och Finansinspektionens arbete.

Enligt Riksrevisionen fungerar makrotillsynen i allt väsentligt så som det är tänkt, men med vissa undantag. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förtydligar målet för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. När makrotillsynsåtgärder kräver regeringens medgivande borde regeringen också redovisa sina ställningstaganden skriftligt, anser revisionen. Det samarbete som finns mellan berörda myndigheter om sårbarheter och risker för den finansiella stabiliteten fungerar väl.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens synpunkter. Regeringen tycker inte att målen för makrotillsynen är otydliga men håller med revisionen om vikten av transparens. När det gäller de makrotillsynsåtgärder som kräver regeringens medgivande kommer regeringen därför framöver även redovisa sina ställningstaganden skriftligt.

Riksdagen instämmer i vikten av transparens och tydlighet i genomförandet av makrotillsynen. Riksdagen utgår ifrån att regeringen kontinuerligt ser över hur den styr sina myndigheter så att det riksdagsbundna målet om finansiell stabilitet kan uppnås. I det arbetet är det rimligt att regeringen tar till sig det som Riksrevisionen säger om ett tydligare mål för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU12 (pdf, 329 kB)

Betänkande 2018/19:JuU6

Regeringen föreslår ändringar i lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarande är en form av privat rättskipning för tvister där parterna kan förlikas, alltså komma överens med varandra, och syftar till att snabbt avgöra tvister utan insyn utifrån.

Syftet med ändringarna är att modernisera lagen så att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar även till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU6 (pdf, 2388 kB)

Betänkande 2018/19:JuU5

Förvaltningsdomstolarna ska bli mer rättssäkra och effektiva. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Förslaget innebär bland annat att rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten blir starkare och att reglerna om sammansättningen i rätten blir mer flexibla. Det ska också införas kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av förvaltningsdomstolarna. Tolkarna och översättarna som anlitas av domstolarna ska om möjligt vara auktoriserade.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU5 (pdf, 1839 kB)

Betänkande 2018/19:JuU4

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Granskningen visar att myndigheterna i stort har ett ändamålsenligt underrättelseutbyte, men att vissa förbättringar behövs på lokal och regional nivå. Riksrevisionen bedömer att samverkan mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har utvecklats positivt sedan 2015 då de blev två separata myndigheter.

Riksdagen anser att rapporten är ett värdefullt bidrag till ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheterna och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:JuU4 (pdf, 280 kB)

Betänkande 2018/19:JuU3

Det införs mer detaljerade lagar om personuppgiftsbehandling för bland annat polisen, Tullverket och Skatteverket. Lagarna ska gälla utöver brottsdatalagen, som innehåller övergripande regler om detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna, registerförfattningarna, ska bara innehålla specifika undantag, avvikelser och preciseringar. De ska ta hänsyn till de olika myndigheternas behov i arbetet med personuppgifter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ändringar i andra lagar som en följd av de nya bestämmelserna.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-23 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:JuU3 (pdf, 12206 kB)