Dokument & lagar (60 570 träffar)

Betänkande 2019/20:FiU36

Vissa banker och andra finansiella företag omfattas av lagarna om insättningsgaranti respektive resolution, det vill säga avveckling eller rekonstruktion av ett företag. I dag lämnar de vissa uppgifter till Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår att företagen i stället ska lämna uppgifterna till Finansinspektionen som redan har ett systemstöd för att hantera den här typen av information.

Förändringen innebär att inspektionen får i uppdrag att bearbeta och rapportera uppgifter åt Riksgäldskontoret. Sekretess ska gälla i Finansinspektionens nya uppdrag.

Regeringens förslag innehåller också vissa ändringar i lagen om betaltjänster.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 maj 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-03-18 Debatt: 2020-03-25 Beslut: 2020-03-25

Betänkande 2019/20:FiU36 (pdf, 740 kB)

Betänkande 2019/20:UU13

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Sidas arbetssätt har förenklat för samverkan mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och till Sida, bland annat att regeringen bör ta fram målformuleringar som är gemensamma för de två områdena och att Sida bör utveckla arbetsformer som underlättar samverkan.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen noterar att en hel del arbete har genomförts hos regeringen och Sida sedan Riksrevisionens granskning 2017. Riksdagen utgår också från att regeringen tar hänsyn till revisionens synpunkter i det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade därmed ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-18 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:UU13 (pdf, 156 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete

Betänkande 2019/20:MJU7

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skogspolitik. Förslagen handlar bland annat om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor samt åtgärder mot angrepp av granbarkborre.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-18 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:MJU7 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2019/20:MJU6

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om jakt- och viltvård. Förslagen handlar bland annat om det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet innehar, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor på grund av vildsvin och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 6
Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-18 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:MJU6 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2019/20:SoU4

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om äldrefrågor från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om en äldrelag, en reformering av äldreomsorgen och äldres rätt till särskilt boende. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de utredningar och det arbete som redan pågår inom området.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 14
Justering: 2020-01-30 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:SoU4 (pdf, 484 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldrefrågor

Betänkande 2019/20:JuU18

I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:JuU18 (pdf, 649 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samarbete mellan svenska och norska särskilda insatsgrupper i krissituationer

Betänkande 2019/20:JuU14

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning av hur rättskedjan styrs. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmänna domstolar och kriminalvård.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens och myndigheternas styrning inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser och effektivitet i hela rättskedjan. Riksrevisionen ger rekommendationer till regeringen som bland annat handlar om att ha ett mer långsiktigt fokus i styrningen av rättskedjan och att öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna.

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens rekommendationer och konstaterade att granskningen är ett värdefullt underlag i arbetet med att vidareutveckla styrningen av myndigheterna i rättskedjan. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:JuU14 (pdf, 151 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan

Betänkande 2019/20:FiU32

Banker och liknande verksamheter ska få tydligare återkoppling från Finanspolisen när de har rapporterat in misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Finanspolisen återkopplar redan i dag till verksamheter som har anmält misstankar. Med de nya reglerna ska bankerna när det är möjligt få lämplig återkoppling om hur effektiva deras åtgärder mot, och inrapportering av, misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism har varit.

Syftet är att ytterligare öka och sprida kunskapen om de här frågorna bland bankerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:FiU32 (pdf, 637 kB) Webb-tv debatt om förslag: Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor

Betänkande 2019/20:FöU6

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 14
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-01 Beslut: 2020-04-01

Betänkande 2019/20:FöU6 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2019/20:JuU20

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2018. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till skydd för privatliv.

I redovisningen framgår bland annat att det gavs 14 081 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Riksdagen anser att tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-01 Beslut: 2020-04-01

Betänkande 2019/20:JuU20 (pdf, 140 kB)

Betänkande 2019/20:KU6

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.

Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.

Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:KU6 (pdf, 2294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens ledningsstruktur

Betänkande 2019/20:SoU14

Kommuner som inte verkställer vissa beslutade insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, inom tre månader måste rapportera detta, bland annat till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kommunerna riskerar annars att få betala en särskild avgift. Riksrevisionen har granskat om åtgärderna rapporteringsskyldighet och särskild avgift är effektiva för att hantera problemet med beslut som inte verkställs.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för sin bedömning med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-03-19 Debatt: 2020-04-16 Beslut: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:SoU14 (pdf, 118 kB)

Betänkande 2019/20:FiU35

Riksrevisionen har granskat myndigheternas it-system och konstaterat att många av dem är föråldrade. Det kan leda till problem för verksamhetsutvecklingen, försvåra digitaliseringen och orsaka risker i informationssäkerheten. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen därför myndigheterna att ta fram verktyg och arbetssätt för att undvika problem med sina it-miljöer. Revisionen rekommenderar också regeringen att stödja myndigheterna i det arbetet, och att löpande utvärdera hur det går.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen beskriver regeringen på vilket sätt de arbetar med frågan. Bland annat hänvisar regeringen till den nyligen inrättade Myndigheten för digital förvaltning och dess uppdrag att stödja digitaliseringen inom myndigheterna.

Riksdagen utgår ifrån att myndigheterna och regeringen kommer att följa Riksrevisionens rekommendationer och lägger därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-03-30 Debatt: 2020-04-08 Beslut: 2020-04-08

Betänkande 2019/20:FiU35 (pdf, 129 kB)

Betänkande 2019/20:SoU7

Den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas. En fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. I samma tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta initiativ till en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 8
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:SoU7 (pdf, 460 kB) Webb-tv debatt om förslag: Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Betänkande 2019/20:KrU7

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2018, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kunskap och information om barns rättigheter, förebyggande arbete mot tvångsgifte och barnäktenskap, mötesplatser för hbtq-ungdomar, barn och unga på nätet, villkoren för barn- och ungdomsorganisationer samt barns och ungas rätt till kultur.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:KrU7 (pdf, 229 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur och fritid för barn och unga

Betänkande 2019/20:KrU5

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av myndigheter, stiftelser och statliga bolag inom kulturområdet under perioden 2010-2018. Riksrevisionen gör bedömningen att styrningen har blivit tydligare och att den är långsiktig. Däremot menar revisionen att styrningen inte är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformer som institutionerna har och rekommenderar regeringen att se över hur styrningen av stiftelserna och de statliga bolagen inom kulturområdet går till.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens bedömning att styrningen inom kulturområdet är komplex sett till de olika verksamhets- och finansieringsformer som finns och att det därför är viktigt att regelbundet följa upp styrningsfrågor inom området. Riksdagen anser dock, liksom regeringen, att styrningen är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformerna.

Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:KrU5 (pdf, 126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Styrning av kulturområdets institutioner

Betänkande 2019/20:SfU14

Riksrevisionen har granskat mörkertalet, det vill säga antalet potentiellt berättigade som inte ansöker, inom bostadstillägget och kommit fram till att närmare en fjärdedel med sjuk- och aktivitetsersättning och cirka en tredjedel av ålderspensionärerna riskerar att inte ta emot förmånen trots att de kan vara berättigade.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att mörkertalet inom bostadstillägget är högt och att det
i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg, bland annat genom att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även gälla bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet och att det kan leda till ett något större intrång i den personliga integriteten.

Riksdagen anser att det är beklagligt att det hittills inte varit möjligt att komma åt problemet med mörkertalet, men anser att regeringen har tagit steg i rätt riktning för att reducera omfattningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet och sa samtidigt nej till motioner som väckts med anledning av rapporten.

 

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:SfU14 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Betänkande 2019/20:NU9

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.

Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:NU9 (pdf, 271 kB) Webb-tv debatt om förslag: Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015

Betänkande 2019/20:SoU5

Riksdagen har behandlat förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om folkhälsofrågor. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör se till att det görs en översyn av smittskyddslagen, med en analys av om den fyller sitt syfte när det gäller informationsplikten för hivpositiva. Detta eftersom risken för överföring av hiv vid samlag är mycket låg för personer som får bra behandling för sin hiv.
  • Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att föreslå förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa. Undersökningar visar att den psykiska ohälsan är högre hos hbtq-personer än hos befolkningen i allmänhet.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 14
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:SoU5 (pdf, 548 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkhälsofrågor

Betänkande 2019/20:JuU19

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:JuU19 (pdf, 4918 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hemlig dataavläsning