Dokument & lagar (428 träffar)

Betänkande 2005/06:LU3

Riksdagen rättade till en felaktighet i upphovsrättslagen som kom till vid ett tidigare beslut.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2005-10-11 Debatt: 2005-10-26 Beslut: 2005-10-26

Betänkande 2005/06:LU3 (doc, 57 kB)

Betänkande 2005/06:TU4

Riksdagen beslutade om ett nytt mål för politiken för informationssamhället. Det innebär att Sverige ska utvecklas till ett hållbart informationssamhälle för alla. Riksdagen beslutade också om delmål för politiken, som gäller kvalitet, hållbar tillväxt och tillgänglighet. En ny lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet börjar gälla den 1 juli 2006. Lagen syftar till en säker och effektiv administration av nationella toppdomäner för Sverige (till exempel se) och till att möjliggöra statlig insyn i och tillsyn över administrationen. Det ska vidare bli möjligt att få ledningsrätt för tomma tunnlar, kulvertar, rör och andra liknande anordningar, om anordningen ska användas för att senare genom den dra fram en ledning som ingår i till exempel ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål. Andra lagändringar innebär att även mobiloperatörer ska vara skyldiga att tillhandahålla specificerade telefonräkningar. En marknadsdominant ska vidare kunna vara tvungen att tillhandahålla ett minimiutbud av hyrda förbindelser och tillämpa kostnadsorienterad prissättning. Dessa lagändringar ska träda i kraft den 1 april i stället för den 1 februari 2006 som regeringen föreslagit.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 21
Beredning: 2005-11-10 Justering: 2005-12-01 Debatt: 2006-01-19 Beslut: 2006-01-25

Betänkande 2005/06:TU4 (pdf, 3048 kB)

Betänkande 2005/06:SoU8

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om tandvårdsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp, bland annat inom Utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (se kommittédirektiv 2005:136). Motionerna handlar framför allt om tandvårdsförsäkringen samt avvecklingen av amalgam som tandvårdsmaterial.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 14
Justering: 2005-12-15 Debatt: 2006-01-25 Beslut: 2006-01-25

Betänkande 2005/06:SoU8 (pdf, 318 kB)

Betänkande 2005/06:SoU6

Det behövs en utredning som ser över frågan om det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården kan föras över från landstingen och kommunerna till staten. Det anser riksdagen och uppmanar regeringen att återkomma i frågan. Riksdagen vill att regeringen snabbt utreder hur det finansiella ansvaret för den rättspsykiatriska vården skulle kunna övergå till staten. När utredningen är klar ska regeringen återkomma i ärendet till riksdagen. Riksdagen vill att regeringen även utreder frågor kring organisation, samordning, samverkan och kvalitetsförbättringar inom den rättspsykiatriska vården. Psykansvarskommittén har uppmärksammat en rad problem inom rättspsykiatrin som har att göra med hur vården är organiserad och vem som har ansvar för den.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 25
Justering: 2005-12-08 Debatt: 2006-01-25 Beslut: 2006-01-25

Betänkande 2005/06:SoU6 (pdf, 468 kB)

Betänkande 2005/06:SoU5

FN:s barnkonvention måste få genomslag på alla områden i samhället som rör barn. Det anser riksdagen och vill att regeringen återkommer till riksdagen med tydligare mål om hur barnkonventionen ska förverkligas i Sverige. Riksdagen ratificerade i juni 1990 FN:s barnkonvention. I mars 1999 sade riksdagen ja till ett regeringsförslag som handlade om en strategi för att förverkliga barnkonventionen i Sverige. Strategin innehåller olika mål. Till exempel ska barnkonsekvensanalyser alltid göras vid statliga beslut som rör barn. Ett annat mål är att barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen ska utvecklas. Riksdagen anser att målen som ställts upp för att genomför strategin inte är tillräckligt tydliga. Dessutom vill riksdagen att regeringen på ett bättre sätt ska informera riksdagen om hur det går med arbetet att få bättre genomslag för barnkonventionen i samhället.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 24
Justering: 2005-11-22 Debatt: 2006-01-19 Beslut: 2006-01-19

Betänkande 2005/06:SoU5 (pdf, 558 kB)

Betänkande 2005/06:MJU3

Riksdagen beslutade 1999 om 15 nationella miljökvalitetsmål. Sedan dess har riksdagen beslutat om 71 delmål till miljökvalitetsmålen. Riksdagen har nu beslutat om regeringens första utvärdering av arbetet med att nå målen. Regringen vill också införa ett nytt miljökvalitetsmål om biologisk mångfald, "Ett rikt växt- och djurliv", och ändra, ta bort och lägga till ett antal delmål. Riksdagen sade ja till regeringens förslag med några ändringar, tillägg och uttalanden. Det var tolv reservationer av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Två av reservationerna innebär en ändring i regeringens förslag. De handlar om delmål 2 om utsläpp av fosforföreningar under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och delmål 5 för partiklar under miljökvalitetsmålet Frisk luft. En av reservationerna innebär att det införs två nya delmål om dioxin i livsmedel och om kadmium. •  Läs mer om riksdagens beslut


Beredning: 2005-09-22 Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-24 Beslut: 2005-11-25

Betänkande 2005/06:MJU3 (pdf, 18150 kB)

Betänkande 2005/06:LU9

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om främst förmynderskap och föräldraskap. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat förmyndare och god man, faderskap, moderskap, adoption samt assisterad befruktning.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 14
Beredning: 2005-11-10 Justering: 2005-12-01 Debatt: 2006-01-25 Beslut: 2006-01-25

Betänkande 2005/06:LU9 (pdf, 268 kB)

Betänkande 2005/06:LU6

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om fastighetsrättsliga frågor. Skälet är i huvudsak tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken och vissa arrendefrågor.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Beredning: 2005-11-17 Justering: 2005-12-01 Debatt: 2006-01-25 Beslut: 2006-01-25

Betänkande 2005/06:LU6 (pdf, 134 kB)

Betänkande 2005/06:LU10

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om arvsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt, sambos arvsrätt, arvsrätt för kusiner med flera, Allmänna arvsfondens rätt till arv och registrering av testamenten.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Beredning: 2005-11-10 Justering: 2005-12-01 Debatt: 2006-01-25 Beslut: 2006-01-25

Betänkande 2005/06:LU10 (pdf, 159 kB)

Betänkande 2005/06:KU13

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2005-11-17 Justering: 2005-11-29 Debatt: 2006-01-19 Beslut: 2006-01-19

Betänkande 2005/06:KU13 (pdf, 93 kB)

Betänkande 2005/06:KU10

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.


Beredning: 2005-09-15 Justering: 2005-12-01 Debatt: 2006-01-19 Beslut: 2006-01-19

Betänkande 2005/06:KU10 (pdf, 2042 kB)

Betänkande 2005/06:KrU3

Riksdagen sa nej till motioner om spel- och lotterifrågor från allmänna motionstiden 2003 och 2004.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 23
Justering: 2005-10-11 Debatt: 2005-10-19 Beslut: 2005-10-19

Betänkande 2005/06:KrU3 (pdf, 392 kB)

Betänkande 2005/06:KrU2

Riksdagen sade nej till motionsförslag om kulturmiljövård från den allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004. En del motioner handlar om kulturarvet och kulturmiljön i stort. Andra handlar bland annat om ökat ekonomiskt stöd till insatser inom byggnadsvård, fördelningen av kostnader mellan stat och exploatörer vid arkeologiska undersökningar och skyddet av gamla ortnamn. Riksdagen sade också nej till motionsförslag som rör olika internationella konventioner inom kulturmiljöområdet, liksom förslag om att föra upp nya objekt på Unescos världsarvslista.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 13
Justering: 2005-10-11 Debatt: 2005-10-19 Beslut: 2005-10-19

Betänkande 2005/06:KrU2 (pdf, 470 kB)

Betänkande 2005/06:JuU7

DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2005-11-22 Debatt: 2005-11-29 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:JuU7 (pdf, 931 kB)

Betänkande 2005/06:JuU6

Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2005-11-22 Debatt: 2005-11-29 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:JuU6 (pdf, 525 kB)

Betänkande 2005/06:JuU4

Prövningen av ärenden i hyres- och arrendenämnderna ska bli effektivare. Bland annat kommer möjligheten att avgöra ärenden utan intresseledamöters medverkan utvidgas. Det ska också bli möjligt att delegera beredande uppgifter till kanslipersonal och i vissa fall ska ärenden kunna avgöras utan något sammanträde samt protokollföring. Dessutom ska en muntlig ansökan till nämnden kunna göras under vissa förutsättningar. Den 1 januari 2006 kommer de mindre hyres- och arrendenämnderna att samordnas administrativt med tingsrätten på respektive ort. Med anledning av samordningen ska en arrendenämnds beslut som i dag kan överklagas till fastighetsdomstol kunna överklagas till den hovrätt som ligger inom den aktuella domkretsen i fortsättningen. Det kommer också att bli möjligt att delegera beredande uppgifter i en hyres- eller arrendenämnd till anställda i en tingsrätt på samma ort och vice versa. Systemet med obligatoriska ersättare för ordförande och övriga ledamöter i nämnderna avskaffas. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2005-11-17 Debatt: 2005-11-29 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:JuU4 (pdf, 4447 kB)

Betänkande 2005/06:JuU3

En person som deltar i en demonstration får vid ett upplopp eller annan ordningsstörande situation inte täcka sitt ansikte på ett sätt som gör att det inte går att identifiera personen. Det innebär förslaget om maskeringsförbud som riksdagen sagt ja till. Förslaget innebär att personer som deltar i demonstrationer inte helt eller delvis får täcka sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifikation om det vid demonstrationen skulle uppkomma en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. De nya bestämmelserna innebär att det som huvudregel kommer att vara tillåtet att vara maskerad i samband med en demonstration. Det är om en ordningsstörande situation uppstår eller är på väg att uppstå som maskeringsförbudet börjar gälla. Maskeringsförbudet gäller inte för den person som täcker sitt ansikte av religiösa skäl. Den som anordnar en allmän sammankomst ska också hos polisen kunna ansöka om att deltagarna ska få täcka sitt ansikte. För demonstrationsdeltagare som fått ett sådant tillstånd gäller inte maskeringsförbudet. Lagen om maskeringsförbud träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2005-11-24 Debatt: 2005-12-01 Beslut: 2005-12-01

Betänkande 2005/06:JuU3 (pdf, 1510 kB)

Betänkande 2005/06:JuU2

De nuvarande lokala kriminalvårdsmyndigheterna, Transporttjänsten och Kriminalvårdsstyrelsen slås ihop till en ny myndighet för hela kriminalvården den 1 januari 2006. Syftet med reformen är att effektivisera kriminalvårdens verksamhet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2005-10-25 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-16

Betänkande 2005/06:JuU2 (pdf, 4825 kB)

Betänkande 2005/06:FöU2

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att lägga ned Södra militärdistriktsstaben i Göteborg, Mellersta militärdistriktsstaben i Strängnäs och Norra militärdistriktsstaben i Boden den 31 december 2005. Nedläggningen är en del av omställningen av det svenska försvaret (se 2004/05:FöU5 ).

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2005-10-25 Debatt: 2005-11-16 Beslut: 2005-11-16

Betänkande 2005/06:FöU2 (pdf, 129 kB)

Betänkande 2005/06:FiU9

Stärkt skydd för investerare. Dessutom ska det vara enklare att skaffa kapital över gränserna inom EES-området. Det är tanken med det regeringsförslag som riksdagen godkänt. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv och innebär en större harmonisering av reglerna kring prospekt. Ett prospekt är tryckt information som marknadsför en viss produkt eller verksamhet. De nya bestämmelserna reglerar bland annat ett prospekts utformning och innehåll samt under vilka förutsättningar ett prospekt ska godkännas och offentliggöras. De nya reglerna kring prospekt träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2005-11-10 Debatt: 2005-11-23 Beslut: 2005-11-23

Betänkande 2005/06:FiU9 (pdf, 6176 kB)