428 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2005/06, sorterat efter relevans
Regeringen får rätt att genom försäljning överlåta den svenska aktieposten i Riga Graduate School of Law till Lettlands regering. Den ska sedan överlåta aktieposten till University of Latvia. I dag innehas aktierna av Svenska institutet. Sverige har finansierat uppbyggnaden och driften av Juristhögskolan i Riga med totalt 40 miljoner kronor under åren 1997-2004.
Riksdagen avslog motioner om luftfart från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna handlade bland annat om konkurrensvillkor, flygtrafiktjänst, slottidssystemet, flygplatskapaciteten i Stockholm-Mälardalsområdet samt de regionala flygplatserna i landet. Motionerna avslogs mot bakgrund av pågående arbete i Regeringskansliet.
Regeringen har redovisat läget i Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar om den framtida världshandeln, den så kallade Doharundan, och redogjort för sina prioriteringar i förhandlingarna. Riksdagen vill göra klart följande med anledning av regeringens redovisning. Det är viktigt att Sveriges positiva inställning till frihandel kommer fram i förhandlingarna. Regeringen bör dessutom verka för att EU visar ledarskap och är beredd att kompromissa i förhandlingarna. Ju ambitiösare överenskommelse som kan drivas igenom, desto större möjligheter att bekämpa fattigdomen i världen, anser riksdagen. Riksdagen påpekar också att jämställdhetsperspektivet är viktigt i WTO:s löpande arbete. Förhandlingarna beräknas vara klara 2006. Nästa förhandlingstillfälle äger rum i december i Hongkong. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.
På förslag från lagutskottet sade riksdagen ja till ett par lagtekniska justeringar av reglerna för ersättning från de internationella oljeskadefonderna.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid för nästa år. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att snabbt se över den nuvarande metoden för att räkna ut hyreskompensationen till museer och andra myndigheter. Riksdagen gav redan för ett år sedan regeringen ett sådant uppdrag. Bakgrunden är att några museer och andra kulturinstitutioner har fått hyrorna höjda samtidigt som hyreskompensationen sänkts. De måste då ta pengar från sin verksamhet för att betala hyran. Riksdagen ifrågasätter dessutom om det är rimligt att förutsätta att museer och andra kulturinstitutioner ska kunna förhandla med Fastighetsverket om sin hyra. Många saknar den kompetens som krävs. Regeringen fick i uppdrag att se över även detta.
Riksdagen sade nej till motioner om olika personalfrågor i Försvarsmakten från allmänna motionstiderna 2004 och 2005. Riksdagen sade också nej till en motion om hemvärnspersonal med anledning av stormen i södra Sverige i januari 2005.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att renovera och uppgradera Haubits 77B-systemet som är den pjäs som ingår i markstridskrafternas artilleri idag. Riksdagen anser att en uppgradering av haubitsarna är det mest lämpliga alternativet till att modernisera artilleriet men framhåller samtidigt att projektet bör omprövas om inte ett utländskt utvecklingssamarbete kommer till stånd.
Riksdagen tillkännagav för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Riksdagen sade också nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av riksdagen (se 2004/05:AU8 ). En majoritet av riksdagen röstade för en reservation av m, fp, kd, c och mp som innebär att undantaget ska vara kvar.
Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling. Garantin borde därmed inte ha lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001. Det anser konstitutionsutskottet efter att ha granskat ärendet. Bristen på planering av hur garantin skulle följas upp återspeglas enligt KU i att den faktiska uppföljningen brustit. KU betonar att det är angeläget att Sverige lämnar ett fullgott underlag och på andra sätt samarbetar med FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté mot tortyr konstaterade i maj 2005 att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Däremot riktar KU ingen kritik mot regeringen i fallet med den fängslade svensken på Guantánamobasen. Riksdagen delar KU:s uppfattning.
Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).
Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna under perioden 2006-2009 och en kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2005.
Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.
Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.
Riksdagen avslog motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om meddelarskydd för anställda utanför den statliga sektorn, frågor om pornografi och frågor om presstöd.
Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.