Sök

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Justering

2009-11-05

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-18

Riksdagen har behandlat riksrevisorernas årliga rapport till riksdagen. Rapporten innehåller de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Iakttagelserna i årets rapport samlas under fyra rubriker: Det finanspolitiska ramverket, Konsekvenser av ökad internationell rörlighet, Myndigheternas genomförande av EU-beslut och Myndigheternas anpassning till nya förutsättningar. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Regeringen har lämnat en redogörelse för villkoren för Sveriges kredit till Island. I skrivelsen redogör regeringen för den ekonomiska situationen i Island, landets genomförande av det reformprogram som presenterats för Internationella valutafonden och villkoren för Sveriges kredit till Island. Bakgrunden är att riksdagen i slutet av februari 2009 gav regeringen rätt att under 2009 besluta om en kredit till Island på högst 6,5 miljarder kronor (se 2008/09:FiU34). Krediten är en del av en samlad nordisk Islandskredit och ett tillägg till Internationella valutafondens (IMF) stöd till Island. Riksdagen konstaterade i samband med sitt beslut att informationen i beslutsunderlaget av olika skäl var bristfällig. Regeringen fick därför i uppdrag att återkomma med ytterligare information. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-10-22

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Banker och övriga kreditinstitut ska betala en avgift för att finansiera den stabilitetsfond som kan användas för att hantera finansiella kriser. Fonden inrättades förra hösten för att finansiera åtgärder som motverkar att det finansiella systemet i Sverige drabbas av en allvarlig störning. Avgiften ska vara 0,036 procent av vissa delar av bankens eller institutets förpliktelser enligt balansräkningen. Avgiften införs 2009, men endast halv avgift tas ut 2009 och 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2009-11-17

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Regeringen har lämnat en redovisning av AP-fondernas verksamhet under 2008. Regeringen redovisar dessutom en utvärdering av fondernas långsiktiga strategiska förvaltning från start 2001 till 2008 samt en utvärdering av fondernas operativa förvaltning under femårsperioden 2004-2008. Avkastningen på AP-fondernas kapital sjönk kraftigt under 2008 till följd av finanskrisen. Finansutskottet anser dock att man bör vara försiktig när man bedömer fondernas långsiktiga resultat och fondernas nytta för pensionssystemet. Resultatet av AP-fondernas operativa förvaltning är emellertid mycket otillfredsställande. Det svaga operativa resultatet bör leda till att fondstyrelserna ser över sin respektive organisation och förvaltningsmodell. Flera fonder har påbörjat en översyn, och utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer erfarenheterna av detta arbete. Regeringen redovisar även sin syn på några av de förslag som Kommittén om AP-fondernas etik- och miljöansvar lämnade i slutet av 2008 (SOU 2008:107). Kommittén och kommitténs betänkande är resultatet av en begäran från finansutskottet 2004. Utskottet utgår ifrån att regeringen, i linje med kommitténs förslag, undersöker möjligheterna att ta fram metoder för en återkommande utvärdering i den årliga skrivelsen av fondernas arbete med riktlinjer om etik och miljö. I april 2009 beslutade regeringen om separata riktlinjer för anställningsvillkoren i AP-fonderna. Utskottet välkomnar att rörliga ersättningar tas bort för ledande befattningshavare. Utskottet betonar emellertid att fonderna, liksom tidigare, i sin förvaltning inte får ta närings- eller ekonomisk-politiska hänsyn. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Justering

2009-11-03

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 29,7 miljarder kronor i anslag till Sveriges EU- avgift för 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 23,2 miljarder kronor i anslag till statsskuldsräntor för 2010. Riksdagen godkände regeringens förslag om anslagsfördelningen för 2010 med den ändringen att det på anslag 1:2 Oförutsedda utgifter anslås 1 miljon kronor mer än i regeringens förslag samtidigt som utskottet föreslår att anslag 1:4 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. inte tas upp på statsbudgeten. Skälet är att eftersom de eventuella utgifter som uppstår på grund av lagen om statliga garantier till insättare i utländska filialer i Sverige från och med 2010 ska belasta stabilitetsfonden, bör de på samma sätt som för övriga utgifter som belastar fonden inte budgeteras och redovisas på statsbudgeten. Riksdagen gav även regeringen rätt att överskrida vissa anslag med den ändringen att regeringens föreslagna bemyndigande för anslag 1:4 Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m. avstyrks med anledning av att anslaget inte förs upp på statsbudgeten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Det handlar om regeringens skrivelse om redovisning av AP-fondernas verksamhet och Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens försäljning av Vasakronan. Utöver dessa kommer även de nya ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av det innevarande riksmötet skjutas upp till riksdagsåret 2010/2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Det blir nya mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med den statliga förvaltningen. Det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Myndigheternas hantering av e-legitimationer ska styras och samordnas på ett tydligare sätt. Senast 2013 ska statliga myndigheter kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. En förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå ska förenkla medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter. På lång sikt kan statlig service på lokal nivå förmedlas via gemensamma servicekontor. För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna bör myndigheter pröva om administrativa stödverksamheter kan utföras i annan regi. Myndigheten Staten pensionsverk ändrar namn till Statens tjänstepensionsverk.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Vid slutet av 2009 var den svenska statsskulden 1 189 miljarder kronor. En minskning med 119,4 miljarder jämfört med 2005. Det framgår av regeringens utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller 2005-2009. En turbulent ekonomisk period då förutsättningarna för den svenska statsskuldspolitiken ändrades relativt dramatiskt. Likväl konstaterar finansutskottet att uppsatta mål för utvärderingsperioden har uppnåtts. Riksgälden får extra beröm för sitt agerande under finanskrisen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

3

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Riksbanken vill att regeringen tillsätter en eller flera utredningar för att se över det svenska finansiella regelverket. Detta med anledning av finanskrisen. Tidigt i våras meddelade regeringen att den tänker tillsätta en finanskriskommission. Riksdagen menar att Riksbankens olika utredningsförslag bör kunna tas om hand i finanskriskommissionen eller i andra former av utredningar. Regeringen fick därför i uppdrag att se till att det blir så. Detta gäller inte Riksbankens förslag om en modernisering av riksbankslagen. Riksdagen vill avvakta med en sådan översyn till dess att de andra utredningarna är klara. En framtida översyn av riksbankslagen bör vara parlamentarisk till sin karaktär och tillsättas av riksdagsstyrelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-15

Beslut

2010-06-15

Regeringen vill att svenska staten deltar i flygbolaget SAS nyemission med 1,1 miljarder kronor. Det betyder att staten behåller sin ägarandel på 21,4 procent. Samtidigt vill regeringen ha riksdagens mandat att i framtiden minska ägandet i SAS. Det ska ske vid lämplig affärsmässig tidpunkt och motiveras med att staten inte ska vara storägare på konkurrensutsatta marknader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-03-25

Beslut

2010-03-25

Regeringen föreslår en ändring i lagen om utgivning av säkerställda obligationer. Genom ändringen tydliggörs reglerna om konkursförvaltares befogenheter vid ett emittentinstituts konkurs. Ett emittentinstitut är en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Med säkerställda obligationer avses obligationer där obligationsinnehavarens fordringar säkerställs genom att viss egendom, säkerhetsmassa, reserveras i huvudsak för innehavarnas räkning. Säkerhetsmassan består främst av hypotekskrediter och offentliga krediter. Lagändringen innebär konkret att konkursförvaltaren får en uttrycklig möjlighet att för konkursboets räkning ta lån och ingå andra avtal för att värdet på säkerhetsmassan ska bestå. Tidigare har det varit oklart om konkursförvaltaren har haft denna möjlighet. Lagändringen börjar att gälla den 1 juni 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2010-04-13

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21

Statliga och kommunala myndigheter ska inte längre behöva tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster från exempelvis ett aktiebolag eller någon annan juridisk person som de helt eller delvis äger. Det föreslår regeringen i en proposition. Reglerna ska under en övergångsperiod göra det enklare för till exempel en kommun att köpa varor och tjänster från ett kommunalt bolag. Detta under den tid som en permanent reglering utreds. Rätten till undantag gäller bara om myndigheten har en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll som myndigheten har över den egna förvaltningen. Reglerna börjar gälla den 15 juli.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 32 minuter

Beredning

2010-05-04

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

I dag gäller inte kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd på Internet. Vem som helst kan komma åt kreditupplysningar om en privatperson den vägen utan att privatpersonen får reda på att upplysningar har lämnats ut. För att komma till rätta med problemen har riksdagen beslutat om utökat integritetsskydd. Beslutet innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Rättelse ska skickas till dem som under de sista 12 månaderna tagit del av felaktiga uppgifter. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 27 minuter

Beredning

2010-05-27

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

En ny lag om kreditvärderingsinstitut börjar gälla den 7 september 2010. Syftet är att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning. EU-förordningen ska bidra till hög kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU och som används i rättsligt reglerade sammanhang. Att bedöma kreditvärdigheten hos en motpart eller på finansiella instrument kan vara svårt. För att lättare kunna bedöma och förstå de risker och osäkerheter som finns kan man ta hjälp av kreditvärderingsinstitut. Kreditbetygen används till exempel av investerare, låntagare, emittenter, tjänstepensionsinstitut och stater. Kreditvärderingsinstituten har stor påverkan på den finansiella marknaden, och de fick mycket kritik under den finansiella krisen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

En ny lag om betaltjänster börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen handlar till stor del om regler om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom EES i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor. Dessutom finns regler för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som behövs för att genomföra ett EU-direktiv. Syftet är att betalningar inom EES-området ska göras lika enkla, effektiva och säkra som nationella betalningar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 75 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommuner för 2010. Under utgiftsområdet finns tre anslag varav det största är anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner respektive landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

28, 1 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen har sagt ja till Riksbankens förslag om att införa tvåkronorsmynt och 200-kronorssedlar. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksbankens förslag om att införa 20-kronorsmynt får inget stöd i riksdagen. Skälet är att Riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion inte är eniga. Fullmäktige är emot förslaget medan direktionen är för. Sedan ett tidigare riksdagsbeslut blir 50-öresmyntet ogiltigt den 30 september 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Riksrevisionen bör i fortsättningen redovisa vilken extern kompetens som används i granskningsverksamheten. Riksdagen behöver se vilken kvalitetshöjning det resulterar i. Detta efter att kostnaderna ökat under 2009. Synpunkten kommer från finansutskottet efter det att Riksrevisionen lämnat sin årsredovisning för 2009 till riksdagen. Riksdagen avslutar därmed ärendet. Riksrevisionen redovisar också resultatet av 2010 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser i en rapport. Riksdagen tycker att uppföljningsrapporten funnit sin form och lever upp till uttryckta önskemål.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02