Sök

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om jordbrukspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft och regelförenkling samt forskning och utbildning.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

20

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

40, 139 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 270 förslag om naturvård och biologisk mångfald i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om arbetet för biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, naturvårdsdirektiven, artskyddsförordningen, förvaltning av skarv och säl, rovdjurspolitik, skyddad skog och mark, nationalparker, naturreservat, marina skyddade områden, strandskyddet och allemansrätten. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

120

Förslagspunkter

17

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

18, 90 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Regeringen ska ge en lämplig myndighet eller forskningsinstitut som till exempel Skogforsk i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för att göra trädslagen alm och ask motståndskraftiga mot almsjuka och askskottsjuka. Det anser riksdagen, som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en hållbar skogspolitik, bioekonomi, nyckelbiotoper, skydd av skog och EU:s skogsstrategi.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

21

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

19, 101 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt att åtgärder redan har vidtagits och pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om kemikaliearbetets mål och metodik, åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen i varor och produkter samt utfasning och användning av växtskyddsmedel.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

11, 74 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-21

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Anledningen är främst att nuvarande lagstiftning bedöms vara tillräcklig eller att arbete redan pågår inom de områden som berörs av förslagen.

Motionerna handlar exempelvis om översyn av miljöbalken, tillståndsprocesser, äganderättsfrågor och offentlig upphandling.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

14, 73 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om vattenvård. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om en hållbar förvaltning av haven, forskning om haven och döda havsbottnar, åtgärder för våtmarker och mot övergödning, nationellt mål för fosfor- och kväveåterföring, rådgivning om enskilda avlopp, EU:s vattendirektiv och olika vattenföroreningar.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar framför allt till pågående arbete och gällande regler.

Förslagen rör bland annat handel med djur, transport av djur, slakt, avel, smittskydd, produktion och försäljning av päls, djurförsök, veterinärer samt djursjukvård.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Cirka 16,2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet miljö och naturvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Cirka 2,9 miljarder kronor går till klimatbonusen, ett bidrag till personer som har köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 1,9 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del av budgeten inom utgiftsområdet går vidare till åtgärder för värdefull natur, skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Andra förslag som riksdagen sa ja till är att

• godkänna en investeringsplan för Naturvårdsverket för perioden 2021-2023
• tillåta regeringen att ta bort de utsläppsrätter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för det året
• ge regeringen rätt att även ta bort de utsläppsrätter som Sverige har förvärvat genom programmet för internationella klimatinsatser och som har levererats under 2019.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 138 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Tystnadsplikt ska gälla för uppgifter som ett företag får på grund av ett uppdrag av en myndighet att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen innebär att uppgifter som en myndighet lämnar till exempelvis en upphandlad leverantör av IT-tjänster ska omfattas av tystnadsplikt. Därmed får uppgifterna samma sekretesskydd hos företaget som de har hos en myndighet som levererar motsvarande tjänst.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-03

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Nya sekretessregler ska gälla hos Statens tjänstepensionsverk och i domstol för uppgifter i ärenden om statliga tjänstepensionsförmåner som rör enskildas personliga förhållanden.

I förslaget finns också en ny bestämmelse om att sekretess inte ska gälla om en försäkringsgivare, till exempel ett försäkringsbolag, behöver uppgiften för att kunna utforma en pensionsförsäkring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-10

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Gränsen för när ledamöter kan börja ta ut ålderspension ska höjas från 61 till 62 år. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att riksdagens pensionssystem anpassas till de regler som gäller inom det allmänna pensionssystemet sedan 1 januari 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2021. Den ledamot som fyller 61 år innan lagen börjar gälla omfattas av de äldre reglerna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-03

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Myndigheter ska kunna begära betalning i förskott för kopior av allmänna handlingar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det förekommer att personer som begär att få kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften för att få handlingen kopierad och skickad till sig. Med de nya reglerna har en myndighet rätt att i enskilda fall ta ut avgiften helt eller delvis i förskott, vilket gör att myndigheten kan försäkra sig om att få avgiften betald innan arbetet med att ta fram och skicka kopian påbörjas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2020-11-03

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2019. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2019 lämnades totalt 32 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och jordbruks- och fiskerifrågor. Utskottet noterade att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå och förberedelser för om Storbritannien skulle lämna unionen utan ett avtal med EU. Ingen av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. För första gången sedan dess lämnade de nationella parlamenten inte ett enda motiverat yttrande under 2019.

Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 894 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot drygt 8 procent av förslagen. Tre av de 894 förslagen har lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2021-01-14

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa sekretess för vissa integritetskänsliga uppgifter som Finansinspektionen har tillgång till.

Lagändringarna innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionen för uppgifter om bland annat anställdas innehav av finansiella instrument, till exempel aktier och obligationer. Även uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som har anmälts för överträdelser av vissa regler som gäller kreditinstitut, till exempel banker och andra företag på kreditmarknaden, ska omfattas av sekretess och tystnadsplikt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-09-29

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet - institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 52 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Sekretess ska inte gälla beslut om stöd till företag vid korttidsarbete, beslut om återkrav av sådant stöd eller beslut om ersättning för kompetensinsatser, som företag som beviljas stöd kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som ska ge allmänhet och medier bättre möjlighet till insyn i ärenden om korttidsarbete.

De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 augusti 2021. För beslut i ärenden där ansökan gjordes före den 22 oktober 2020 gäller de nya reglerna från och med den 21 oktober 2021.

Stödet vid korttidsarbete möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta. Stödformen har använts under covid-19-pandemin för att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i sekretesslagstiftningen för att kunna offentliggöra statistik och information om Sveriges skolor. Riksdagen sa ja till förslaget.

Sedan i september 2020 går det bara att få tillgång till statistik om skolor på riksnivå, och inte om en specifik kommun eller skola. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt för myndigheter och kommuner men också för allmänheten att kunna få tillgång till information och statistik om exempelvis lärare, betyg och resultat på nationella prov.

De tillfälliga ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021 och upphöra att gälla den 1 juli 2023, i samband med att permanent lagstiftning på området planeras komma på plats.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 158 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagens åtta så kallade nämndmyndigheter lämnar varje år en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelsen innehåller uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, beslut som fattats under året samt kostnaden för verksamheten.

Redogörelserna för år 2020 har granskats av konstitutionsutskottet utan synpunkter. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens åtta nämndmyndigheter är Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn, Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner, Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-27

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Regeringen vill modernisera radio- och tv-lagen. Bland annat ska bestämmelser om videodelningsplattformar, till exempel Youtube, införas eftersom plattformarna konkurrerar med tv-sändningar och beställ-tv. Reglerna om tv-sändningar och beställ-tv ska också ändras i vissa delar. Exempelvis ska kravet på tillgänglighet och skyddet av minderåriga börja gälla för beställ-tv. Även reglerna för produktplacering och reklam ändras och blir mer flexibla.

Regeringen vill också ta bort nuvarande tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv ur sändningstillstånden för public service-företagen, om företagen begär det. Syftet är att göra ett utvidgat självreglerande system möjligt, där frågor om enskilda publicitetsskador prövas av Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd.

Lagändringarna genomförs främst som en följd av vissa förändringar i EU:s så kallade AV-direktiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. Ändringarna kopplat till tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv börjar gälla den 1 januari 2021, om företagen begär det.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-10-13

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ändamålsenligheten i granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av public service, det vill säga Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR).

Granskningsnämnden för radio och tv är ett beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv och har i uppgift att se till att allmänheten får insyn och kontroll i public service, utan att äventyra företagens oberoende. Riksrevisionen har undersökt om nämndens granskning lever upp till höga krav på effektivitet och öppenhet.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att granskningsnämndens ärendehantering och process för anmälan fungerar bra, men att det finns problem med för långa handläggningstider. En plan bör tas fram för att korta tiderna. Vidare anser Riksrevisionen att motiveringarna av nämndens beslut som har fattats av en ordförande, utan nämndsammanträde, bör redovisas mer genomgående. Som helhet bedrivs dock nämndens granskning av public service med hög effektivitet och öppenhet och bidrar till god regelefterlevnad hos public service-företagen.

Riksdagen välkomnar granskningen och förutsätter att regeringen följer upp de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till Myndigheten för press, radio och tv. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09