Sök

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om vissa regler som rör beräkningen av strafftid för den som dömts för ett brott. Det gäller regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer att överklaga domen, en så kallad nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting samt enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall ska lämna i samband med att en dom verkställs. Regeringen har sedan tidigare rätt att besluta om motsvarande regler för statliga myndigheter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-17

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om unga som begår brott. Motionerna handlar om arbete för att förebygga brott, handläggningstider, ungdomsdomstolar och straff för unga som begått brott.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2014-02-20

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12

Kvinnor som misshandlats av en närstående man och lämnat relationen och hemmet kan behöva skydd av polis för att hämta sina tillhörigheter. Detta på grund av risken att återigen utsättas för våld. Polisen är i dag osäker på i vilken utsträckning man har rätt att erbjuda den hjälpen, konstaterar justitieutskottet, som förberett riksdagens beslut. Riksdagen uppmanade därför regeringen att vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna till polisskydd.

Riksdagen uppmanade också regeringen att se över hur kvinnojourers och andra ideella organisationers verksamhet kan förstärkas. Detta för att öka skyddet för och stödet till brottsoffer i nära relationer.

Dessutom uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att stimulera myndigheternas arbete med att inrätta fler barnahus. I barnahus samverkar olika myndigheter, som polis och socialtjänst, under samma tak för att minska påfrestningarna för ett barn som utsatts för våld eller övergrepp.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

25

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 92 minuter

Beredning

2014-02-04

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-13

Beslut

2014-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kriminalvård. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sysselsättning, utslussning och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, statistik och barn vars föräldrar är häktade eller sitter i fängelse.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

14

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 81 minuter

Justering

2014-02-20

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om frågor som rör domstolarna och domstolarnas arbete. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om de regler som styr rättegångar och andra delar av arbetet i domstolarna.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

17

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 95 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Regeringen arbetar med en lösning på problemet med dubbelbestraffning när det gäller skattetillägg och brottspåföljd. Men det får inte leda till mildare påföljder än tidigare, menar riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Högsta domstolen uttalade i juni 2013 att den som har lämnat oriktiga skatteuppgifter och därför betalat skattetillägg inte därefter får åtalas och dömas för skattebrott. Det strider nämligen mot Europakonventionens och EU-stadgans regler om rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott. Regeringen tillsatte en utredning som föreslagit att domstolen, och inte Skatteverket, ska besluta om skattetillägg när det är aktuellt med åtal för skattebrott.

Riksdagen vill också att regeringen ser över om det krävs straffrättsliga och andra åtgärder mot identitetsstölder. Bedrägerier börjar ofta med att någon får en id-handling stulen eller utsätts för en poststöld. Bedrägeriet upptäcks kanske först när det kommer okända räkningar eller återbetalningskrav. Men i dag räknas inte den som utsätts för en identitetsstöld som ett brottsoffer. Det blir personen först genom ett efterföljande bedrägeri eller försök till bedrägeri. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

31

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

21, 97 minuter

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-02-20

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om polisfrågor. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp och att arbete redan pågår inom andra områden. Motionerna handlar bland annat om polisens befogenheter och arbetsmetoder, vapenfrågor och gränskontroll.

Behandlade dokument

115

Förslagspunkter

50

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

25, 112 minuter

Justering

2014-02-04

Debatt

2014-02-20

Beslut

2014-02-20

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2012 - 30 juni 2013. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

Regeringen fattade ett beslut med stöd av lagen. Då avslogs ett överklagande av ett beslut om utvisning.

Regeringen anser att islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste åren. 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot, det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande terroristaktiviteter som har koppling till Sverige och den högre hotnivån fortsätter därför att gälla.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2012. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel under 2012 har fyllt sin funktion och varit en nödvändig metod vid brottsbekämpning.

Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är viktigt att tillräckligt noggrant kunna bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har lett till för resultat i brottsutredningar. Detta med tanke på avvägningen mellan enskilda personers integritet och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet anser att regeringens redogörelse är tillräcklig. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Beslutet innebär bland annat:

• Nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning.
• Det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention.
• Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs också, från fyra till sex års fängelse.
• En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten.
• Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott preskriberas betyder att ingen längre kan dömas för det.
• Svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som begått brotten och var detta har skett. Det kallas universell jurisdiktion.

Reglerna ska börja gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2014-05-13

Debatt

2014-05-26

Beslut

2014-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 40 miljarder kronor till rättsväsendet för 2014.

De största anslagen är:

• polisorganisationen - drygt 21 miljarder kronor
• Sveriges Domstolar - drygt 5 miljarder kronor
• Kriminalvården - knappt 8 miljarder kronor

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, blir en del av den nya polismyndighet som bildas den 1 januari 2015. Samtidigt blir Säkerhetspolisen en egen myndighet.

Behandlade dokument

88

Förslagspunkter

88

Reservationer

65 

Anföranden och repliker

36, 146 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-05

Beslut

2013-12-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör olika typer av militär verksamhet med mera. Motionerna tar bland annat upp frågor om Försvarsmaktens grundorganisation, materielfrågor, övningsverksamhet, vindkraft och försvarsindustrifrågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

37, 133 minuter

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Arbetet med dammsäkerhet och tillsynen av dammar ska förbättras. Damminnehavare måste göra konsekvensutredningar och länsstyrelserna ska dela in dammarna i dammsäkerhetsklasser baserat på dessa utredningar. Regeringen får möjlighet att införa föreskrifter för damminnehavarnas egenkontroll och rapportering. Den som är skyldig att underhålla en damm i någon av de säkerhetsklasser som föreslås ska betala en årlig avgift, och regeringen får möjlighet att använda avgifterna till tillsynen av dammsäkerheten.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Beredning

2014-01-21

Justering

2014-02-04

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarspolitiska frågor. Skälet är huvudsakligen att de områden motionerna tar upp ingår i Försvarsberedningens pågående arbete med försvarets framtida inriktning. Motionerna handlar bland annat om behovet av en säkerhetsstrategi, det svenska försvarets förmåga, nordiskt försvarssamarbete, svenskt deltagande i internationella insatser, behovet av en försvarsindustristrategi samt en avveckling av Försvarsexportmyndigheten.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

21, 104 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om strålskydd, kärnteknisk säkerhet, elsäkerhet och explosivämnen. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna som rör strålskydd handlar om elektromagnetiska fält och deras hälsoeffekter, radon i bostäder, starka laserpekare och solarieanvändning. Andra motioner handlar om kärnkraftverkens säkerhet, kärnavfallsavgiften, elsäkerhetsbestämmelser och användningen av fyrverkeriprodukter.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som har genomförts under 2012.

Den myndighet som kontrollerar den aktuella verksamheten vid FRA är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun. Kontrollverksamheten var under 2012 ungefär lika omfattande som 2011. Resultaten av 2012 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet.

Försvarsutskottet håller med regeringen om att Siuns kontroller bidrar till att skydda den personliga integriteten. Utskottet håller också med om att arbetet med att värna den personliga integriteten vid signalspaning är mycket viktigt och välkomnar en eventuell fördjupad uppföljning av lagstiftningen på området. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 161 minuter

Beredning

2014-01-28

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om naturolyckor och klimatfrågor. Skälet är bland annat att regeringen och olika myndigheter redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om en nationell strategi och ansvar för genomförande av klimatanpassningsåtgärder, förebyggande av naturolyckor kring Mälaren, Vänern och Göta älv samt räddningstjänst i samband med översvämningar. Andra motioner handlar om markägares möjligheter att förebygga översvämningar, ersättning i samband med naturkatastrofer samt dna-märkning av olja som transporteras till havs.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 31 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna.

Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar. I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 och gäller bland annat vissa definitioner av begrepp och regler för tillsynen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 51 minuter

Justering

2013-10-01

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen sa nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Skälet är bland annat att Försvarsmakten och regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om totalförsvarsplikt och mönstring, villkor för Försvarsmaktens militära personal, veteran- och anhörigfrågor, jämställdhetsfrågor inom Försvarsmakten, hemvärnets utbildnings- och övningsverksamhet samt kraven på sökande till grundläggande militär utbildning.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 126 minuter

Beredning

2013-11-12

Justering

2013-11-28

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Riksrevisionen har i en rapport granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionen har kommit fram till att försvaret inte kommer att kunna nå upp till de krav som ställs - varken i dag eller de närmaste åren. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel.

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen anser att det är svårt att ta ställning till Riksrevisionens långtgående slutsatser. Antagandena och utgångspunkterna är för begränsade. Försvarsutskottet, som har gått igenom regeringens redovisning, håller med regeringen.

Utskottet vill också framhålla följande:

• Regeringen har kunnat redovisa att Försvarsmakten har löst sina uppgifter när det gäller de nationella och internationella insatserna för perioden 2010-2013.
• Regeringen har vidtagit åtgärder som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer och kommer att överväga fler inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

35, 108 minuter

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17