Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om kvinnor, fred och säkerhet i svensk utrikespolitik. Flera motioner handlar om FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 vars syfte är att öka kvinnors deltagande i arbetet för fred och säkerhet samt att stärka skyddet för kvinnor och flickor i konfliktsituationer.

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Sverige antog, som ett av de första länderna i världen, en nationell handlingsplan för implementering av resolutionen. Den handlingsplanen gällde till och med 2015. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen börjat arbeta med att förnya handlingsplanen och förutsätter att regeringen påskyndar det arbetet.

Att uppfylla kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter är en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden och en förutsättning för Sveriges bredare utrikespolitiska mål om utveckling, demokrati, fred och säkerhet, betonar utrikesutskottet.

En resolution talar om FN:s inställning i en fråga. Resolutioner som antas av säkerhetsrådet är juridiskt bindande för alla FN:s medlemsstater.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2016-01-14

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 som handlar om klimat, hållbarhet och bistånd.

I samband med behandlingen av motionerna betonar utrikesutskottet i sitt betänkande att klimathotet är vår tids ödesfråga. Utskottet välkomnar FN:s nya globala mål för hållbar utveckling och konstaterar att ett framgångsrikt klimatmöte i Paris, COP21, är en viktig byggsten för en hållbar utveckling. Utskottet är väl medvetet om att det finns en risk att klimatförändringar underblåser eller bidrar till att skapa nya konflikter. Det främsta medlet för att undvika en sådan utveckling är att verka för ett globalt klimatavtal som både begränsar utsläppen av växthusgaser och innehåller ett långsiktigt och kvalitativt mål om en anpassning till klimatförändringarnas effekter. Utskottet betonar vikten av att klimatmötet i Paris, den 30 november till 11 december 2015, resulterar i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Utrikesutskottet utgår också ifrån att Sverige och EU även i fortsättningen är ledande i det internationella klimatarbetet.

Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer. I rapporten har Riksrevisionen granskat de kärnstöd som Sverige utbetalat till ett antal banker och organisationer.

Utrikesutskottet, som har granskat regeringens skrivelse, välkomnar Riksrevisionens granskning och betonar att det är viktigt att Sveriges bidrag till dessa organisationer även i fortsättningen lämnas i form av kärnstöd. Utskottet föreslår att regeringen utvecklar skrivelsen så att riksdagen får en samlad analys av resultaten av arbetet i organisationerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

EU har tecknat ett avtal om partnerskap och samarbete med Kazakstan, som ska godkännas av medlemsländerna. Avtalet är det första som EU har ingått med ett land i Centralasien. Det är tänkt som ett steg mot ökat EU-engagemang i regionen. Avtalet ger möjlighet till fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan genom ökad handel och samarbete inom en rad olika områden.

Respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av avtalet mellan EU och Kazakstan och riksdagen betonade vikten av att Sverige och EU aktivt driver på arbetet för demokratiska reformer och respekten för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen delade vidare regeringens bedömning att avtalet är ett viktigt steg mot fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan. Riksdagen sa ja till avtalet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2016-05-10

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 32,4 miljarder kronor till internationellt bistånd under 2016.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2016 ska vara 0,98 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 43,4 miljarder kronor. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat bistånd, utvecklingspolitikens inriktning och politiken för global utveckling.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

81, 178 minuter

Justering

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-11

Debatt

2015-12-14

Beslut

2015-12-15

Regeringen har redogjort för den svenska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter som kan användas i både civila och militära sammanhang. Regeringen har också redovisat den export som har förekommit under året samt beskrivit samarbetet i EU och andra internationella forum i frågor som rör den här typen av exportkontroll.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen. Riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 79 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-15

Nordiska rådets svenska delegation har i en redogörelse beskrivit sin verksamhet under 2015. Regeringen har i en skrivelse beskrivit verksamheten i Nordiska ministerrådet samma år. Utrikesutskottet har nu granskat de här handlingarna och riksdagen lade dem till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nordiska rådet har haft flera möten under året som den svenska delegationen har deltagit i. Delegationen har även varit med i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

För Nordiska ministerrådet har tre områden varit prioriterade; grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft samt gränshinderarbetet. Rådet har bland annat samarbetat när det gäller EU-frågor, utrikespolitik och försvarspolitik.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

34, 127 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-15

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM).

Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Under 2015 stod migrationsfrågor och flyktingkrisen i fokus för verksamheten. Utrikesutskottet välkomnar att dessa frågor har prioriterats under året men konstaterar att behovet att förbättra församlingens organisation fortfarande finns kvar. Utrikesutskottet noterar dock att den svenska delegationen jobbar för att försöka påverka församlingens organisation till det bättre. Det finns också tecken på att man inom organisationen i stort har kommit till insikt om att organisationen bör förbättras.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-27

Debatt

2016-04-28

Beslut

2016-05-11

Interparlamentariska unionen, IPU, arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 167 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Riksdagsstyrelsen har tagit fram en redogörelse för IPU:s verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under året.

Utrikesutskottet konstaterar att den svenska delegationen deltagit aktivt i IPU:s möten. Den svenska delegationen anordnade under året tre seminarier i riksdagen med koppling till arbetet i IPU. Utskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter samt arbeta för att stärka parlamentens roll.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 35 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-27

Debatt

2016-04-28

Beslut

2016-05-11

Riksdagen har tagit ställning till motionsförslag som handlar om situationen för de mänskliga rättigheterna med mera i Kina, Kuba, Myanmar, Nigeria, Nordkorea, Pakistan, Ryssland och Somaliland.

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen när det gäller Kuba och Ryssland. Tillkännagivandena handlar om allt det som sägs om Kuba och Ryssland i betänkandet 2015/16: UU15 - Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Därmed sa riksdagen delvis ja till motionsförslag om Kuba och Ryssland.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motionsförslag, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 92 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utrikesutskottet noterar att OSSE:s arbete under 2015 dominerades av konflikten i östra Ukraina, som är orsakad av den ryska aggressionen mot landet. Utskottet ser positivt på OSSE:s arbete för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten. Utskottet noterar det mycket försämrade säkerhetspolitiska klimat som har uppkommit av konflikten. Slutligen understryker utskottet vikten av att den svenska delegationen även fortsättningsvis är pådrivande för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling, PACE, har redogjort för sin verksamhet under 2015. Församlingen har vid flera tillfällen debatterat migration, flyktingkrisen och kampen mot terrorism. Den svenska delegationen deltog i både församlings- och utskottsarbete under året.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen och riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Riksdagen sa nej till motionsförslag som berörde frågor om Mellanöstern och Nordafrika. Förslagen handlade bland annat om Israel och Palestina, Västsahara, situationen i Libyen samt mänskliga rättigheter i Iran och i Egypten.

Därutöver handlade förslagen om situationen i Irak och Syrien, bland annat bekämpandet av terrororganisationen Daish. Riksdagen välkomnar att Sverige ingår i den internationella koalitionen mot Daish. Riksdagen fördömer Daishs systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten.

Riksdagen sa också nej till förslag om att erkänna att det har begåtts folkmord i Irak och Syrien. Det med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

56, 178 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Riksdagen sa nej till motioner om Arktisområdet och arbetet i det Arktiska rådet. Motionerna kommer framför allt från den allmänna motionstiden 2014 och 2015 och handlar bland annat om krav på ökade miljöinsatser i Arktis.

Riksdagen har också gått igenom regeringens kommentarer till Riksrevisionens rapport: "Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar". Riksrevisionen pekar bland annat på att Arktiska rådets organisation behöver förbättrats och att uppföljningen av rådets arbete inte alltid fungerar så bra. Riksdagen anser att regeringen redan arbetar med miljöfrågor i området och med att förbättra arbetet i det Arktiska rådet. Riksdagen sa därför nej till alla motioner och lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 42 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 1,9 miljarder kronor till området internationell samverkan för år 2016. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, samarbete inom Östersjöregionen samt freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Riksdagen sa nej till de motioner som har väckts med anledning av regeringens budgetförslag.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-02

Debatt

2015-12-03

Beslut

2015-12-09

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2015. Utskottet välkomnar skrivelsen och påpekar att den årliga skrivelsen utgör ett värdefullt instrument för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i EU och hur regeringen agerat inom unionen.

EU-samarbetet står inför stora utmaningar med stora flyktingströmmar, fruktansvärda terrorattacker och konflikter i både unionens södra och östra grannskap. Utskottet håller med regeringen om att EU och Sverige i en tid av osäkerhet och konflikter ska utgöra en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati, fred, rättsstatens principer och jämställdhet. Utskottet tycker att det behövs ett ännu starkare och mer enat agerande från EU. Utskottet anser också att EU:s framtida asylsystem bör uppnå en jämnare fördelning av asylsökande och vara långsiktigt hållbart. Dessutom måste fler lagliga vägar för flyktingar som vill söka asyl inom EU åstadkommas.

EU-dagordningen under 2015 har också präglats av Storbritanniens reformkrav på EU inför den kommande folkomröstningen. 23 juni röstar medborgarna om Storbritannien ska stanna kvar i EU eller inte. Utskottet betonar att Storbritannien är en viktig partner för Sverige i EU-samarbetet och det hoppas att landet ska förbli medlem. Med detta påpekande lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

16

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

22, 105 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-09

AVS-länderna kallas en grupp av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. Sedan 2000 har EU och AVS-länderna ett avtal som rör politisk dialog, ekonomiskt samarbete, handel och bistånd, det så kallade Cotonouavtalet. Avtalet går ut 2020 och därför har EU tagit fram ett samrådsdokument för ett kommande samarbete.

Utrikesutskottet har granskat dokumentet och anser att det är viktigt att det kommande avtalet grundar sig på parternas gemensamma intressen och att det på ett bättre sätt tar hänsyn till ländernas olika utvecklingsnivåer. Utskottet anser också att det är viktigt att respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstatens principer och god samhällsstyrning även efter 2020 ligger till grund för samarbetet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik om en översyn av den europeiska grannskapspolitiken, det vill säga EU:s politik gentemot ett antal grannländer utanför EU.

Riksdagens utrikesutskott konstaterade att det har skett förändringar i EU:s omvärld sedan 2011 när grannskapspolitiken sågs över förra gången. Ryssland utmanar EU:s politik i Östeuropa och det råder konflikter i Mellanöstern och Nordafrika. Utskottet välkomnade därför att grannskapspolitiken ses över och betonade att grannskapspolitiken måste baseras på de universella värderingar som EU-samarbetet bygger på. Utskottet såg positivt på ambitionen att stärka grannskapspolitiken när det gäller exempelvis migration och säkerhetsrelaterade frågor, som är två av många viktiga frågor inom grannskapspolitiken. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2016, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för året. Utrikesutskottet har också gett riksdagens övriga utskott möjlighet att yttra sig över programmet. Konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet har lämnat yttranden.

Liksom kommissionen meddelade i arbetsprogrammet för 2015 ska ansatsen även i år vara att göra skillnad i de stora frågorna samt att mer öppet visa hur EU arbetar med detta. Arbetsprogrammet innehåller förslag som syftar till att bemöta de utmaningar som EU och dess 15 medlemsländer står inför, bland annat vad gäller EU:s flykting- och migrationspolitik, åtgärder för tillväxt och jobbskapande och att främja en väl fungerande inre marknad för varor och tjänster, vilket inkluderar en digital inre marknad. Det är positivt att kommissionen varje år presenterar ett arbetsprogram, anser utrikesutskottet. Utskottet hade dock velat se en ännu högre ambitionsnivå på energi-, miljö- och klimatområdet.

Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2016-02-02

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10