Sök

Riksrevisionen har granskat myndigheternas it-system och konstaterat att många av dem är föråldrade. Det kan leda till problem för verksamhetsutvecklingen, försvåra digitaliseringen och orsaka risker i informationssäkerheten. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen därför myndigheterna att ta fram verktyg och arbetssätt för att undvika problem med sina it-miljöer. Revisionen rekommenderar också regeringen att stödja myndigheterna i det arbetet, och att löpande utvärdera hur det går.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen beskriver regeringen på vilket sätt de arbetar med frågan. Bland annat hänvisar regeringen till den nyligen inrättade Myndigheten för digital förvaltning och dess uppdrag att stödja digitaliseringen inom myndigheterna.

Riksdagen utgår ifrån att myndigheterna och regeringen kommer att följa Riksrevisionens rekommendationer och lägger därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-03-30

Bordläggning

2020-04-07

Debatt

2020-04-08

Beslut

2020-04-08

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om offentlig upphandling i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det redan i dag finns lagstiftning, pågår arbete eller utredningar inom de områden som berörs. Förslagen rör bland annat hur regelverket för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier, djurskydd och livsmedelsproduktion.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Regeringen har föreslagit ett nytt konto- och värdefackssystem som ska underlätta för nationella finansunderrättelseenheter när de utreder penningtvätt och finansiering av terrorism. Det nya tekniska systemet ska skötas av Skatteverket. Det ska förbättra de svenska myndigheternas tillgång till uppgifter om innehavare av konton och värdefack och uppgifterna ska vara direkt tillgängliga för sökning. Uppgifter om tillgodohavanden och överföringar på konton omfattas inte av systemet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 20 september 2020. Det innebär att ett ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv genomförs i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-14

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-23

Banker och liknande verksamheter ska få tydligare återkoppling från Finanspolisen när de har rapporterat in misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Finanspolisen återkopplar redan i dag till verksamheter som har anmält misstankar. Med de nya reglerna ska bankerna när det är möjligt få lämplig återkoppling om hur effektiva deras åtgärder mot, och inrapportering av, misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism har varit.

Syftet är att ytterligare öka och sprida kunskapen om de här frågorna bland bankerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ska ändras. Dels utvidgas straffområdet för insiderbrott så att även den som har information och råder eller uppmanar andra att exempelvis köpa aktier ska kunna dömas, oavsett om rådet har följts. Dels ska ytterligare typer av finansiella instrument omfattas av lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att anpassa svensk lag till tvingande EU-regler på området.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Riksdagen sa ja till ändringar i placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna som innebär att fonderna får liknande förutsättningar som andra jämförbara placerare. Ändringarna innebär bland annat att fonderna får utökade möjligheter att investera i illikvida tillgångar, det vill säga tillgångar som kan vara svåra att snabbt omvandla till kontanter. Finansutskottet välkomnar regeringens förslag som enligt utskottet kan öka fondernas möjligheter att nå det övergripande målet om en hög långsiktig avkastning på pensionskapitalet.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019/20. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att åtgärder har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om kommunala tillsynsavgifter, förutsättningar för att arbeta med välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag och sociala utfallskontrakt.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

17, 64 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Riksdagen sa nej till cirka femtio förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera områden. Dessutom bygger den statliga förvaltningspolitiken i huvudsak på att myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska organiseras för att möta samhällets behov.

Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen och statliga myndigheters kostnader.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

4, 5 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2017-2019. Utskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen försvagades markant under 2019. Den svenska inflationen hamnade under inflationsmålet, efter att ha legat på eller till och med något över målet under 2017 och 2018. Utskottet konstaterar också att det underliggande kostnads- och pristrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt under 2019. Med tanke på det relativt svaga inflationstrycket och den försvagade konjunkturen kan det enligt utskottet möjligen ha varit motiverat att avvakta med beslutet att höja räntan till noll, som Riksbanken fattade i december 2019.

Finansutskottet uttrycker även sin tacksamhet för det omfattande arbete som Riksbankens anställda utför för att hantera och mildra den djupa ekonomiska krisen i coronapandemins spår.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen beslutade att ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2019. Riksbankens direktion gavs ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2019.

Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2019 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst för 2019 ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 5,3 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-21

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

De senaste åren har flera så kallade makrotillsynsåtgärder införts, som amorteringskrav och bolånetak. Riksdagen anser att regeringen bör återkomma med en samlad utvärdering av vilka effekter åtgärderna har haft på kreditgivningen och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Utvärderingen ska bland annat belysa konsekvenserna för olika hushållstypers möjligheter att låna till ett boende och vilka effekter åtgärderna har haft på bostadspriserna och hushållens skuldsättning. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för hur villkoren för förstagångsköparna på bostadsmarknaden kan förbättras och hur rörligheten kan ökas på bostadsmarknaden mellan ägt och hyrt bestånd.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Riksdagen behandlade samtidigt en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten under 2019 och regeringens prioriteringar för arbetet i IMF. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 10 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för staten under 2020.

I vårändringsbudgeten finns ytterligare åtgärder för att minska coronavirusets effekter på den svenska ekonomin. Statens budget för pågående år ökar med 60,3 miljarder kronor. Ungefär 41,6 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av den pågående coronapandemin. Utgiftstaket för staten höjs till 1 742 miljarder kronor, vilket är en ökning med 350 miljarder kronor jämfört med vad som tidigare beslutats.

De största utgiftsökningarna gäller stöd till kommuner och regioner med 20,0 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete 17,1 miljarder, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7,5 miljarder samt tillskott till statliga bolag 3,3 miljarder kronor.

Regeringen har också föreslagit lagändringar som beräknas öka statens inkomster:

• En begränsning av investeraravdraget i inkomstskattelagen införs. Denna ändring börjar gälla den 1 augusti 2020.
• Bestämmelserna om kemikalieskatt ändras så att det införs en beskattning av utländska säljare. Vissa lagändringar om kemikalieskatten börjar gälla den 1 september 2020 och andra ändringar börjar gälla den 1 oktober 2020.

Sammantaget försämras statens budgetsaldo med 59,2 miljarder kronor och den offentliga sektorns finansiella sparande minskar med 55,3 miljarder kronor som en följd av regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen för år 2020.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark och att Sverige har goda förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av den pågående coronapandemin. Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens sparande 2020 och det blir en avvikelse från överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen håller med regeringen om att denna avvikelse är motiverad för att stabilisera den svenska ekonomin och att den är förenlig med de finanspolitiska reglerna.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska inriktas på att begränsa spridningen av coronaviruset och att de ekonomiska konsekvenserna ska tryckas tillbaka. När smittspridningen tillåter ska reformarbetet fortsätta när det gäller arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten. Reformarbetet ska fortsätta i enlighet med det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Regeringen bör presentera förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden eftersom det måste vara tryggt att bo och investera i en bostadsrätt. Det tycker riksdagen som därför riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

I dag finns flera exempel på hur oseriösa aktörer på olika sätt har misskött bostadsrättsföreningar. En utredning har lämnat förslag på åtgärder till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med förslagen, dessutom bör utredningen kompletteras med flera förslag på åtgärder som stärker konsumentskyddet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandlingen av cirka 70 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som främst rör hyres- och bostadsrätter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

För att göra plan- och byggprocesserna i kommunerna bättre och mer effektiva ändras bestämmelserna om översiktsplanering. Bland annat ska kommunerna göra en planeringsstrategi senast 24 månader efter varje val. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I planeringsstrategin ska kommunfullmäktige bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Planeringsstrategin ersätter de nuvarande kraven som säger att översiktsplanen ska aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod. Innehållet i översiktsplanen ska också förtydligas, för att underlätta dialogen mellan stat och kommun om hur bebyggelsen ska utvecklas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Regeringen har föreslagit att det ska införas tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Syftet är att motverka spridningen av det nya coronaviruset.

Förslaget innebär att en stämma ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna bara deltar genom poströstning. Om en stämma hålls med enbart poströstning ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina andra rättigheter via post.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 18 maj 2020. Reglerna gäller även bland annat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag. De kompletterar regler som redan har införts nyligen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2020-05-12

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Den pågående spridningen av det nya coronaviruset har resulterat i att både små och stora företag allt oftare får likviditetsproblem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar vid kapitalbrist.

De tidsfrister som gäller i dag för åtgärder som ska genomföras vid kapitalbrist kan leda till att bolagsföreträdare väljer att avveckla livskraftiga företag för tidigt av rädsla för att annars drabbas av ett personligt betalningsansvar.

Bakom beslutet om tillkännagivande står ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Regeringen ska kunna tillåta undantag i plan- och bygglagen (PBL) vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom, som covid-19. Syftet är att snabbt få exempelvis fältsjukhus och provtagningstält på plats om de vanliga sjukvårdslokalerna inte räcker till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt plan- och bygglagen krävs bygglov för att uppföra en ny byggnad eller för att använda en byggnad till något annat än den är avsedd för. Men i en situation som vid spridningen av det nya coronaviruset menar regeringen att det inte finns tid att vänta in en bygglovsprocess för att få nödvändiga lokaler på plats. Förutom bygglov gäller undantagen bland annat rivningslov och marklov (lov att exempelvis höja eller sänka marken genom att schakta).

Lagändringen börjar gälla 1 maj 2020. Regeringen kommer att få meddela undantag retroaktivt från och med 15 mars 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

För att aktieägare och medlemmar ska kunna delta och utöva inflytande i så stor utsträckning som möjligt utan att öka risken för att coronaviruset sprids föreslår regeringen tillfälliga regler för bolags- och föreningsstämmor.

Med de tillfälliga reglerna ökar möjligheten för aktieägare och medlemmar att poströsta eller att lämna in en fullmakt för att delta i stämman via ombud. Reglerna om vem som får anlitas som ombud lättas också upp, och det blir möjligt för ett ombud att företräda ett större antal medlemmar eller aktieägare. Bestämmelserna gäller bland annat för aktiebolag, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna gäller under perioden 15 april till 31 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-02

Debatt

2020-04-03

Beslut

2020-04-03

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelser om Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande samt stödet för renovering och energieffektivisering. Stöden är avvecklade sedan januari 2019.

Syftet med stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har varit att stimulera ett ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsett för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.

Syftet med stödet för renovering och energieffektivisering har varit att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten samt skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen.

Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen om bland annat utformningen av stöden, om regeringen i framtiden överväger att föreslå liknande stöd.

Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat och att regeringen anser att det finns anledning att beakta Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå något nytt liknande stöd.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tre förslag i en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17