Sök

Avdelning
Hoppa till filter

6 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2017/18, Kronlid, Julia (SD), Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter relevans

  • Dokument & lagar

    Lag om försäkringsmedicinska utredningar

    Betänkande 2017/18:SfU22

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

    Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-30
    Debatt
    2018-05-31
    Beslut
    2018-05-31
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget

    Betänkande 2017/18:SfU13

    Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.

    Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.

    Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

    Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 21 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Dokument & lagar

    Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar

    Betänkande 2017/18:SfU9

    Underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som har fyllt 15 år. Underhållsstödet blir då 1723 kronor i månaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Försäkringskassan betalar underhållsstöd för ett barn, om den förälder som inte bor med barnet betalar underhåll. Underhållsstödet betalas ut till den förälder som bor med barnet. I dag är underhållsstödet oberoende av barnets ålder. Barns behov ser dock olika ut och kostnaderna ökar normalt med stigande ålder. Därför ska nu alltså underhållsstödet höjas för barn som har fyllt 15 år. Den underhållsskyldiga föräldern ska betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.

    Samtidigt höjs gränsen för vad en förälder får tjäna innan han eller hon måste betala till Försäkringskassan. Framöver kommer den betalningsskyldiga föräldern behöva betala när årsinkomsten är högre än 120 000 kronor. I dag är den gränsen 100 000 kronor.

    Dessutom ska barnen själva få ha högre inkomster utan att underhållsstödet minskar. Gränsen höjs från dagens 48 000 kronor till 60 000 kronor per år.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 28 minuter
    Justering
    2017-10-19
    Bordläggning
    2017-10-24
    Debatt
    2017-10-25
    Beslut
    2017-10-25
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

    Betänkande 2017/18:SfU3

    Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

    Behandlade dokument
    53
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    12, 64 minuter
    Justering
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-11
    Debatt
    2017-12-12
    Beslut
    2017-12-12
  • Dokument & lagar

    Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

    Betänkande 2017/18:SfU27

    Reglerna för den retroaktiva period ett barn kan ansöka om ekonomiskt stöd om barnets förälder eller föräldrar gått bort ändras. I dag betalas stödet ut retroaktivt för en period upp till två år efter att ansökan lämnades in. Nu ändras den perioden till sex månader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ett barn har rätt till ekonomiskt stöd om barnets ena förälder eller båda föräldrar har avlidit, eller tros vara avlidna. Det här efterlevandestödet finns för att hjälpa barnet att ha en rimlig levnadsstandard och lämnas vanligtvis från och med den månad då föräldern eller föräldrarna avlidit. I vissa fall kan ett barn behöva ansöka om att få ekonomiskt stöd och det är de fallen som ändringen gäller.

    Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

    Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att komma med ett förslag om skärpta regler för efterlevandestödet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    3, 19 minuter
    Justering
    2018-05-17
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

    Betänkande 2017/18:SfU24

    Karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.

    För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag och sa samtidigt nej till en motion som lagts med anledning av regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 16 minuter
    Justering
    2018-05-03
    Bordläggning
    2018-05-22
    Debatt
    2018-05-23
    Beslut
    2018-05-23