Sök

Regeringen eller Post- och telestyrelsen får ta fram regler för utdelning av post. Det gäller den post, upp till 20 kg, som idag sköts av Postnord, som har uppdraget att sköta den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Reglerna ska bland annat göra det tydligt vilken som är den lägsta godtagbara servicenivån och vilka krav på utdelning som finns.

Den som erbjuder en posttjänst behöver också lämna vissa uppgifter om sin ekonomi eller verksamhet, om detta begärs. Syftet är att kunna samla in uppgifter som är nödvändiga för att följa upp att utvecklingen inom postområdet stämmer överens med samhällets behov. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

33, 94 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Flera regler för sjöfarten ska bli enklare. Bland annat ska registreringen av mindre skepp förenklas, och det ska bli lättare att registrera skepp som har köpts utomlands. Dessutom tas kravet på att skeppsnamn ska kunna särskiljas bort. Syftet med lagändringarna är att underlätta för sjöfartsnäringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och de nya lagarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-10

Bordläggning

2017-10-25

Debatt

2017-10-26

Beslut

2017-10-26

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller motionsförslag från allmänna motionstiden 2017/18 med koppling till frågan om en nationell plan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till trafikutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Kommunerna blir ansvariga för att kontrollera att tankstationer för väte uppfyller vissa krav. Väte kan till exempel användas som bränsle för vissa typer av bilar. Eftersom kommunerna redan har liknande uppgifter tycker riksdagen att det både är en kostnadseffektiv och praktisk lösning. Kommunerna ska även få möjlighet att anlita externa företag för att genomföra kontrollerna.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 18 november 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-10

Bordläggning

2017-10-17

Debatt

2017-10-18

Beslut

2017-10-18

Regeringen vill att det ska finnas en möjlighet för vissa unga och arbetslösa att ta körkort med hjälp av ett statligt lån, för att på så vis öka deras möjligheter att få jobb. Körkortslånet ska skötas av CSN, Centrala studiestödsnämnden. För att det ska vara möjligt för CSN att kontrollera att utbetalda lån verkligen används till körkortsutbildningen föreslår regeringen bland annat att trafikskolor ska kunna bli skyldiga att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Vidare föreslås ändringar för att skydda personuppgifter hos CSN i ärenden om körkortslån. Ändringarna innebär att CSN inte ska kunna lämna ut uppgifter om låntagare om personerna lider skada eller men av det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men nej till de två följdmotioner som har lagts i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och Trafikverket har tagit hänsyn till EU-målen i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Målen handlar bland annat om att det senast 2030 ska finnas utbyggda stomnät inom hela EU. Revisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har tagit tillräcklig hänsyn till det i sin planering.

Regeringen instämmer i delar av revisionens bedömning och kommer därför förtydliga hur Sverige ska förhålla sig till målen i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Däremot tycker regeringen att Trafikverket genom nuvarande instruktioner har tillräckliga direktiv för hur det ska arbeta för att uppnå EU-målen.

Riksdagen tycker att de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är värdefulla och måste tas med i det fortsatta planeringsarbetet inom transportområdet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Det införs en ny kategori av taxitrafik som inte behöver ha en taxameter. Istället måste taxifordonen vara anslutna till en beställningscentral för taxitrafik och ha en särskild utrustning. Det är beställningscentralen som tar emot och fördelar beställningar av köruppdrag till de chaufförer som är anslutna. Den som beställer taxi betalar alltid ett fast pris och betalningen görs till beställningscentralen och inte direkt i taxin. För att få driva en beställningscentral ska det krävas tillstånd.

I dag måste en taxi ha en taxameterutrustning för att kunna användas i taxitrafik. Taxameterutrustningen ska bland annat beräkna pris, skriva ut kvitto och ge myndigheter uppgifter för kontroll av taxiverksamhet. Transportstyrelsen kan ge ett undantag för dessa krav för högst två år om det finns synnerliga skäl. Det undantaget tas bort i och med införandet av den nya kategorin.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020 och 1 januari 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar inom området sjöfart. Beslutet innebär bland annat att:

• Fartyg ska medföra unionscertifikatet för inlandssjöfart ombord i original.
• Regeringen ska få meddela regler om undantag från mönstringslagen för så kallade isnavigatörer.
• Transportstyrelsen ska få överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utfärda interimistiska, tillfälliga, sjöfartsskyddscertifikat för fartyg.

Lagändringen om unionscertifikat börjar gälla 7 oktober 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2018.

Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat svensk sjöfarts konkurrenskraft, inlandssjöfart och kustsjöfart samt vissa miljöfrågor.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

12

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

27, 89 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-31

Utvecklingen med självkörande fordon går snabbt framåt. De senaste åren har flera olika myndigheter gjort utredningar inom området och i Göteborg pågår det redan en omfattande försöksverksamhet. Den visar att Sverige ligger i framkant när det gäller teknikutvecklingen.

Riksdagen tycker att regeringen borde göra mer inom området och riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en strategi för självkörande fordon.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

23, 87 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-30

Beställare som sluter avtal med en trafikutövare också har ansvaret att kontrollera att transporten sker med stöd av rätt tillstånd. Om en transport skett utan rätt tillstånd kan alla som har beställt den aktuella transporten hållas ansvariga, det vill säga samtliga beställare i en avtalskedja.

Utöver det ändras reglerna när det gäller klampning. Klampning är när ett fordon låses fast så att det inte kan köras - exempelvis genom att hjulen låses fast - för att hindra att fordonet kör vidare efter att det har skett en trafiköverträdelse. Tiden som klampning får pågå utökas från 24 timmar till 36 timmar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion samt motioner om yrkestrafik och beställaransvar.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

27, 107 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Målet är att utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter, förutom flyget, senast 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010. För att nå dit bör fokus ligga på åtgärder som är samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva, exempelvis genom ta vara på möjligheterna med ny teknik och en ökad andel förnybara bränslen. Det anser riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om fossiloberoende transporter .

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

11

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 122 minuter

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla som lag i hela EU och i samband med det införs det en ny lag, dataskyddslagen, som gör att Personuppgiftslagen (PUL) upphör att gälla. I och med det har regeringen föreslagit ändringar i ett antal lagar som ligger inom Näringsdepartementets ansvarsområden. Det gäller bland annat lagen om behörighet för lokförare, lagen om elektronisk kommunikation samt lagen om djurskyddskontrollregister.

Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till PUL tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt att dubbelreglering tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Riksdagen sa nej till 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om trafiksäkerhetsarbetet, insatser mot alkohol vid bilkörning, vinterdäck, hastighetsbegränsningar, förarutbildning, hälsofrågor och sommartid.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

21, 106 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Regeringen bör prioritera arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom det bidrar till minskade utsläpp och kostnader. Det tycker riksdagen som därför riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Sedan 2001 pågår ett arbete i EU om det gemensamma europeiska luftrummet, kallat Single European Sky. Syftet är bland annat att bidra till effektivare och mindre miljöfarlig flygtrafik genom att ta bort nationella gränsdragningar i luften. Flygen skulle då kunna gå den rakaste sträckan med minskade utsläpp som följd. Riksdagen tycker dock att arbetet går för långsamt och vill att regeringen prioriterar Single European Sky för att skynda på processen.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

24, 120 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

56,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till utveckling av statens transportinfrastruktur, 25,5 miljarder kronor. 21,3 miljarder går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och transportstyrelsen får drygt två miljarder kronor. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen. Regeringen uppmanas att dels värna om de regionala flygplatserna, dels stärka flygets konkurrenskraft i den nationella flygstrategin. Trafikutskottet har uppmanat till dessa tillkännagivanden tidigare. Utskottet anser dock att de åtgärder som regeringen planerar inte är tillräckliga och upprepar därför sina uppmaningar.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

54, 198 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-07

Debatt

2017-12-08

Beslut

2017-12-12

Offentlighets- och sekretesslagen ändras för att säkerställa integriteten hos privatpersoner. Det handlar om när en myndighet låter en annan myndighet sköta it-driften i ärenden där sekretessbelagda personliga uppgifter om enskilda personer finns med. I de fallen ska sekretessen gälla även hos den myndighet som utför it-driften.

Dessutom utvidgas tystnadsplikten till att gälla alla uppgifter om en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden. I dag är det de personuppgifter som avses i personuppgiftslagen som omfattas av tystnadsplikten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagsförvaltningen ska få möjlighet att hyra övernattningslägenheter till ledamöter. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

I Riksdagens hus finns det övernattningsbostäder för ledamöter. Under de kommande åren ska riksdagens hus renoveras och byggas om vilket innebär att det behövs nya bostäder.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagens utskott, EU-nämnden och kammaren ändras. Alla ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som var med vid ett sammanträde då utskottet eller nämnden beslutade om tystnadsplikt. Samma ändring görs när det gäller kammaren.

Tanken är att anpassa bestämmelserna till hur riksdagens arbete fungerar. De ändrade reglerna innebär en återgång till vad som har gällt tidigare för riksdagens ledamöter. Tjänstemän ska inte omfattas av riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt eftersom de redan har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.

De ändrade reglerna om tystnadsplikt börjar gälla den 1 juli 2018. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att konstitutionsutskottet på eget initiativ har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2018-01-30

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.

Anföranden och repliker

2, 22 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17