Sök

Avdelning
Hoppa till filter

55 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2017/18, Socialförsäkringsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter relevans

  • Dokument & lagar

    Lag om försäkringsmedicinska utredningar

    Betänkande 2017/18:SfU22

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

    Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-30
    Debatt
    2018-05-31
    Beslut
    2018-05-31
  • Dokument & lagar

    Genomförande av säsongsanställningsdirektivet

    Betänkande 2017/18:SfU21

    Personer från länder som inte är medlemmar i EU eller EES som har blivit erbjudna anställning som säsongsarbetare i Sverige ska kunna få ett så kallat tillstånd för säsongsarbete. Ett sådant tillstånd ska en person kunna få för som längst sex månader under en tolvmånadersperiod. Den som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska ha rätt till ersättning från arbetsgivaren.

    Regeringens förslag innebär att Sverige genomför det så kallade säsongsanställningsdirektivet. Det är en EU-lag som reglerar villkoren för säsongsanställning för medborgare från ett land som inte är medlem i EU eller EES.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 28 minuter
    Justering
    2018-04-17
    Bordläggning
    2018-04-24
    Debatt
    2018-04-25
    Beslut
    2018-04-25
  • Dokument & lagar

    Ändringar i fråga om kommunplacering av ensamkommande barn

    Betänkande 2017/18:SfU20

    Möjligheten för en kommun att placera ett ensamkommande barn i en annan kommun begränsas. En kommun som av Migrationsverket fått i uppdrag att ta emot ett ensamkommande barn ska bara kunna placera barnet i en annan kommun

    • om kommunerna kommer överens om placeringen
    • om placeringen sker med stöd av gällande lagar som rör barns och ungas vårdbehov
    • om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets vårdbehov eller barn som har behov av särskilt skydd.

    Syftet med lagändringarna är att få en jämnare fördelning av mottagandet av ensamkommande barn mellan landets kommuner. Ensamkommande barn är barn och ungdomar som utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kommer till Sverige för att söka asyl.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Justering
    2018-04-17
    Bordläggning
    2018-04-24
    Debatt
    2018-04-25
    Beslut
    2018-04-25
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

    Betänkande 2017/18:SfU2

    Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 119 minuter
    Justering
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-11
    Debatt
    2017-12-12
    Beslut
    2017-12-12
  • Dokument & lagar

    Socialavgifter

    Betänkande 2017/18:SfU19

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.

    Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 25 minuter
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-03-27
    Debatt
    2018-03-28
    Beslut
    2018-03-28
  • Dokument & lagar

    Medborgarskap

    Betänkande 2017/18:SfU18

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om svenskt medborgarskap.

    Motionerna handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester samt egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap, att medborgarskapets betydelse bör uppvärderas, en förlängning av tiden för hemvist för att få medborgarskap och att alla barn som föds i Sverige ska kunna få svenskt medborgarskap från födseln.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    10 
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-03-27
    Debatt
    2018-03-28
    Beslut
    2018-03-28
  • Dokument & lagar

    Arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2017/18:SfU17

    Handläggningstiderna för arbetstillstånd är för långa. Dessutom är det viktigt att Sveriges system för arbetskraftsinvandring inte missbrukas med till exempel dåliga villkor. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

    • Återkomma till riksdagen med ett förslag om att förkorta handläggningstiderna och utöka den digitala hanteringen hos Migrationsverket.
    • Ge i uppdrag till Migrationsverket att förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.

    Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    18 
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-03-27
    Debatt
    2018-03-28
    Beslut
    2018-03-28
  • Dokument & lagar

    Anhöriginvandring

    Betänkande 2017/18:SfU16

    Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, registrering av anknytningsperson samt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Bland annat hänvisas till den ändring av regler om uppehållstillstånd som har gjorts och som gäller till mitten av 2019.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    11 
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-03-27
    Debatt
    2018-03-28
    Beslut
    2018-03-28
  • Dokument & lagar

    Migration och asylpolitik

    Betänkande 2017/18:SfU15

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om migration och asylpolitik. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

    Motionerna handlar bland annat om svensk migrationspolitik, mottagande av asylsökande och fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU.

    Behandlade dokument
    94
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    68 
    Justering
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-03-27
    Debatt
    2018-03-28
    Beslut
    2018-03-28
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integration

    Betänkande 2017/18:SfU14

    Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.

    Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.

    Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 9 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget

    Betänkande 2017/18:SfU13

    Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.

    Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.

    Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

    Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 21 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Dokument & lagar

    Vissa socialförsäkringsfrågor

    Betänkande 2017/18:SfU12

    Reglerna som gäller närståendepenning, överföring av premiepensionsrätt och hustrutillägg ändras.

    I dag har den som vårdar en närstående och avstår från att arbeta rätt till närståendepenning för hel, halv eller fjärdedels dag om man uppfyller vissa krav. Nu införs även möjligheten att få tre fjärdedels närståendepenning. Reglerna för överföring av premiepensionsrätt till en make ändras så att det räcker om den make som överför premiepensionsrätt anmäler överföringen. Tiden för att anmäla en överföring förlängs. Förmånen hustrutillägg avskaffades 2003, men de som redan hade denna förmån då fick fortsätta att få den. Men eftersom det sedan slutet av 2014 inte längre finns någon som får hustrutillägg så ska hänvisningar till förmånen tas bort helt ur lagarna.

    De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion och motioner om socialförsäkringen från den allmänna motionstiden 2017.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Justering
    2017-11-07
    Bordläggning
    2017-11-14
    Debatt
    2017-11-15
    Beslut
    2017-11-15
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning

    Betänkande 2017/18:SfU11

    Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning. I rapporten anser riksrevisionen bland annat att redovisningen av konjunkturlägets påverkan på pensionssystemets ekonomi behöver förbättras. Även analysunderlaget till prognosen över systemets långsiktiga makroekonomiska utveckling behöver bli bättre, för att man ska kunna bedöma riskerna för obalanser i systemet.

    Regeringen håller i huvudsak med om förbättringsförslagen i rapporten. I sin skrivelse menar dock regeringen att vissa delar bör följas upp på annat sätt än i årsredovisningen och att det behöver ses över var det ska göras. När det gäller utveckling av prognoserna behöver också hänsyn tas till det arbete som krävs för att genomföra och årligen följa upp resultaten.

    Riksdagen anser att regeringens bedömning av vilka förbättringar som behövs är väl avvägda. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Dokument & lagar

    Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning - genomförande av ICT-direktivet

    Betänkande 2017/18:SfU10

    Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 23 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Betänkande 2017/18:SfU1

    Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

    Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

    Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

    Behandlade dokument
    76
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    18, 91 minuter
    Justering
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-13
    Debatt
    2017-12-14
    Beslut
    2017-12-14
  • Dokument & lagar

    Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada

    Betänkande 2017/18:UU19

    Riksdagen sa ja till att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Europeiska unionen och Kanada. Avtalet är det mest omfattande frihandelsavtal som har förhandlats fram av EU och riksdagen menar att det kommer att skapa möjligheter för både handel och investeringar. Det kan i sin tur leda till lägre priser och större utbud av varor och tjänster i både EU och Kanada. Avtalet innebär bland annat att tullarna för industri- och jordbruksprodukter i princip avvecklas.

    Riksdagen sa också ja till det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada. Syftet med avtalet är att stärka de politiska banden mellan EU och Kanada. Enligt riksdagen kommer avtalet att bidra till att förbättra och bredda samarbetet mellan länderna.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 204 minuter
    Justering
    2018-03-08
    Bordläggning
    2018-03-20
    Debatt
    2018-03-21
    Beslut
    2018-03-22
  • Dokument & lagar

    Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar

    Betänkande 2017/18:SfU9

    Underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som har fyllt 15 år. Underhållsstödet blir då 1723 kronor i månaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Försäkringskassan betalar underhållsstöd för ett barn, om den förälder som inte bor med barnet betalar underhåll. Underhållsstödet betalas ut till den förälder som bor med barnet. I dag är underhållsstödet oberoende av barnets ålder. Barns behov ser dock olika ut och kostnaderna ökar normalt med stigande ålder. Därför ska nu alltså underhållsstödet höjas för barn som har fyllt 15 år. Den underhållsskyldiga föräldern ska betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.

    Samtidigt höjs gränsen för vad en förälder får tjäna innan han eller hon måste betala till Försäkringskassan. Framöver kommer den betalningsskyldiga föräldern behöva betala när årsinkomsten är högre än 120 000 kronor. I dag är den gränsen 100 000 kronor.

    Dessutom ska barnen själva få ha högre inkomster utan att underhållsstödet minskar. Gränsen höjs från dagens 48 000 kronor till 60 000 kronor per år.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 28 minuter
    Justering
    2017-10-19
    Bordläggning
    2017-10-24
    Debatt
    2017-10-25
    Beslut
    2017-10-25
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015

    Betänkande 2017/18:SfU8

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om lärdomar från flyktingsituationen hösten 2015.

    Riksrevisionen har granskat om bland annat regeringen och Migrationsverket hade tillräcklig beredskap för att hantera situationen med många asylsökande och hur situationen hanterades. I stort sett anser Riksrevisionen att myndigheterna lyckades ta emot och ordna tak över huvudet för det stora antalet asylsökande. Men det fanns brister i samarbetet mellan myndigheterna. Det berodde bland annat på att det var oklart vilka regler som gällde. Dessutom hade myndigheterna inte tillräcklig beredskap för här typen av situationer.

    Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till hur regeringen kan gå vidare och regeringen håller till stor del med om Riksrevisionens slutsatser.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 20 minuter
    Justering
    2017-10-19
    Bordläggning
    2017-10-24
    Debatt
    2017-10-25
    Beslut
    2017-10-25
  • Dokument & lagar

    Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister

    Betänkande 2017/18:SfU7

    Regeringen har föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket inte behöver återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren har åtgärdat den brist som annars skulle ha lett till återkallelse. Riksdagen sa ja till detta förslag, som börjar gälla den 1 december 2017.

    Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att en arbetskraftsinvandrare inte heller ska behöva utvisas om en arbetsgivare omedvetet har begått mindre fel som gäller villkoren för arbetstillståndet. Detta gäller även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden har gått ut eller om det är Migrationsverket som upptäckt felet. Migrationsverket bör få möjlighet att göra en bedömning i varje enskilt fall. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Lagändringen bör börja gälla så fort som möjligt, men senast den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 92 minuter
    Justering
    2017-11-09
    Bordläggning
    2017-11-14
    Debatt
    2017-11-15
    Beslut
    2017-11-15
  • Dokument & lagar

    Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

    Betänkande 2017/18:SfU6

    Föräldrar som inte lever ihop och har ett barn som bor växelvis hos båda kommer att kunna få ett nytt särskilt bidrag inom ramen för bostadsbidraget. I samband med det kommer underhållsstödet för växelvis boende att tas bort. Det är ett stöd som föräldrar kan få om de har låga inkomster och barnet bor växelvis hos båda. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

    I dagsläget är det bara den förälder som barnet är folkbokfört hos som kan få bostadsbidrag i form av ett särskilt bidrag för barn som bor hemma. Genom regeringens förslag spelar det inte någon roll var barnet är folkbokfört utan båda föräldrarna kan få rätt till det nya bidraget.

    Riksdagen håller med regeringen om att det kan leda till att fördelningen av bostadsbidraget blir mer jämställt. För en del kan det innebära att de får ett lägre stöd än i dag och regeringen föreslår därför att underhållsstödet vid växelvis boende fasas ut successivt. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2018.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2017-11-07
    Bordläggning
    2017-11-14
    Debatt
    2017-11-15
    Beslut
    2017-11-15