Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden för en tillfällig lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Registren som berörs innehåller personuppgifter och fungerar som underlag för viktig forskning gällande till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Syftet med att förlänga giltighetstiden är att bibehålla förutsättningarna för att kunna fortsätta utföra forskningen i väntan på förslag om en långsiktig reglering av forskningsdatabaser och en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen.

Lagändringen ska gälla till och med den 31 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket.

De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan.

Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.

De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet.

Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 93 minuter

Justering

2023-12-05

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 33 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 102 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går bland annat till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

74, 244 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-14

Debatt

2023-12-15

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2024-02-06

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningar.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2024-02-06

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om forskning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om forskningens frihet, fördelning av forskningsmedel och rymdverksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

32, 100 minuter

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2024-01-23

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-27

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

19

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

40, 125 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg.

Utöver detta sa riksdagen nej till de cirka 120 förslag i motioner om övergripande skolfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen i motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, it i skolan och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående utredningar, aviserade och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

18

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

48, 152 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och att på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.

Det nationella professionsprogrammet kommer att bestå av två bärande delar. Dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.

Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer, men även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt för rektorer.

Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlade om gymnasieskolan. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om antalet platser inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov, ämnen i gymnasieskolan, yrkesprogrammens utformning och studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet.

Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga regler och att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till de 118 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov, läromedel och skolbibliotek, modersmål och minoritetsspråk.

Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

16

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

37, 125 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om högskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om styrning, kvalitet och högskoleutbildningars innehåll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår eller att åtgärder redan genomförts i de frågor förslagen tar upp.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

18

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

48, 130 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 67 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-02-23

Totalt cirka 27,9 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Cirka 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 1,3 miljarder går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkningsmodell för ränta på studielån samt till förslag om vissa låntagares ökade möjlighet att ändra villkoren för återbetalning av studielån. Ändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 63 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21