Sök

Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område.

Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

63, 198 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs.

Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2023-11-09

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen.

Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 36 minuter

Justering

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Det blir möjligt för aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, att hålla digitala stämmor. Ett bolag eller en förening som vill utnyttja denna möjlighet ska bestämma det i bolagsordningen eller i stadgarna.

Det blir även möjligt att hålla digitala stämmor utan krav på stöd i bolagsordningen eller stadgarna om extraordinära omständigheter kräver det.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Det ska bli möjligt att tillåta en arbetstid som överstiger tio år för att utföra arbeten för vattenverksamhet. En förutsättning för detta är att arbetena ingår i en verksamhet som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse och av särskilda skäl inte kan slutföras inom tio år. Syftet är att möjliggöra en sammanhållen prövning av en verksamhets totala miljöpåverkan.

Om arbetstiden bestäms till mer än tjugo år, ska villkoren för återstående arbeten omprövas vart tjugonde år. Detta för att garantera att villkoren, vid behov, justeras så att verksamheten över tid kan bedrivas på bästa sätt utifrån miljöbalkens krav.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Regeringen ges möjlighet att införa en avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär en ändring i lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden.

Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena blivit mer komplicerade och omfattande. I dag avvisas ungefär en tredjedel av ärendena, oftast på grund av att anmälaren inte har lämnat in de kompletteringar som behövs. I dessa fall lägger myndigheten resurser på ärenden som inte kommer att prövas i sak. Enligt regeringen finns det troligen ett samband mellan det stora antalet ärenden som avvisas till följd av uteblivna kompletteringar och det faktum att det i dag är kostnadsfritt att göra en anmälan. En avgift skulle därför sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 49 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen.

Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds.

Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd.

Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 31 minuter

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna.

De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor.

De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan.

Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original under en viss tid tas bort. Riksdagen sade ja säger ja till regeringens förslag som konkret innebär att räkenskapsmaterial, till exempel kvitton och fakturor, inte behöver bevaras i pappersform om materialet finns digitaliserat. Förslaget gör att företagen slipper hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.

För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.

Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.

Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 92 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om kravet på aktiekapital i aktiebolag, en översyn av lagen om ekonomiska föreningar och redovisning för mindre föreningar.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till att samma eller i huvudsak samma frågor tidigare behandlats av riksdagen under valperioden.

Motionerna handlar exempelvis om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och översyn av Lantmäteriet.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

1

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024.

Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

66, 208 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

48, 135 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa nej till cirka 50 integrationsförslag. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och utanförskap. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete och befintligt regelverk.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

61, 176 minuter

Justering

2024-05-07

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-15

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad och rätt till ledighet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det gällande regelverket inte är i behov av de förändringar som föreslås och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-09

Debatt

2024-02-13

Beslut

2024-02-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Samhall Aktiebolag.

Riksrevisionen bedömer att både regeringens och Samhalls styrning alltför mycket har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Myndighetens övergripande slutsats är att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag.

Riksdagen välkomnar såväl granskningen som att regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en bred översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 92 miljarder kronor ur statens budget.

Mest pengar, drygt 42 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB och särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för bland annat kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner, samt godkände en överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för perioden 2024–2027.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

63, 198 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.

Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 67 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-18