Sök

Regeringen har lagt fram ett förslag om utökat ekonomiskt stöd till Ukraina. Det innebär att svenska staten garanterar lån från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) till Ukraina på knappt 45 miljoner euro plus ränta. Med ränta är den summa som Sverige garanterar ungefär 56 miljoner euro eller cirka 600 miljoner svenska kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.

Beslutet innebär att statens garantiåtaganden ökar med ungefär en halv miljard kronor, exklusive ränta. Statens lånebehov och finansiella sparande påverkas inte direkt av garantin. Men om garantin behöver infrias innebär det att staten betalar ut ersättning för förluster på garantin. Det skulle då försämra statens finansiella sparande och öka statens lånebehov.

Om hela eller delar av den summa som Sverige garanterar behöver betalas så kommer pengarna att tas från anslaget till internationellt bistånd i statsbudgeten.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och finansutskottet gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-16

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ekonomisk kompensation för hushåll som förbrukar mycket el, till följd av vinterns höga elpriser. Kompensationen kommer att betalas ut under 2022 och gälla elförbrukning under perioden december 2021 till och med februari 2022.

Regeringen har även föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av att smittspridningen av sjukdomen covid-19 fortfarande har en betydande påverkan på samhället i stort. Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag, med vissa ändringar.

Anståndstiden för inbetalning av skatt för företag ska förlängas. Riksdagen beslutade efter förslag från finansutskottet att anståndstiden bör utökas till 36 månader istället för 24 månader, som regeringen föreslagit. Lagändringarna börjar gälla den 7 mars 2022.

Den karenstid på 24 månader som i dagsläget finns för stöd vid korttidsarbete tas tillfälligt bort. Det innebär att arbetsgivare som fått stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020-september 2021 kan få stöd på nytt, förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022 och slutar gälla den 1 januari 2024.

Besluten om ändringar i statens budget för 2022 innebär att de anvisade medlen ökar med 10,3 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av kompensation för höga elpriser (7,5 miljarder kronor), utökat evenemangsstöd (1,75 miljarder kronor) och stöd till idrott och civilsamhälle (0,4 miljarder kronor).

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att omställningsstödet bör ses över för att utformas mer träffsäkert för mötesarrangörer och besöksnäringen, till exempel hotellbranschen. Även andra stöd bör ses över i samma syfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till de här aktörerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 61 minuter

Justering

2022-02-22

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-02-24

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete. Riksdagen noterar att regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer om att dels förtydliga Sjätte AP-fondens uppdrag i förhållande till föredömlig förvaltning, dels att utveckla den årliga skrivelsen om fondernas verksamhet.

Riksdagen anser liksom regeringen att hållbarhetsarbetet är en viktig del i AP-fondernas förvaltning och ser positivt på att fonderna fortsätter att utveckla detta arbete. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017?2021. Enligt utskottet visar utvärderingen att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldspolitiken. Den visar också att Riksgäldskontoret - som bland annat har till uppgift att ta upp lån och förvalta statsskulden - har bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen konstaterar också att de senaste årens förändringar av riktlinjerna ökat flexibiliteten i förvaltningen av skulden. Likviditeten på den svenska statspappersmarknaden är dock fortfarande ansträngd. Enligt riksdagen kan det finnas skäl för regeringen och Riksgäldskontoret att ytterligare analysera likviditetssituationen på statspappersmarknaden inför de kommande årens beslut om riktlinjer.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod. Det gäller proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och terrorism, skrivelse 2021/22:130 AP-fondernas verksamhet till och med 2021 och skrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030 samt redogörelse 2021/22:RR5 Riksrevisorns årliga rapport.

Även motioner som kan väckas med anledning av dessa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om att ge Ukraina ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen om ett bemyndigande för regeringen att skänka försvarsmateriel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel till Ukraina. Materielen ska kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid och ha ett värde om högst 413,5 miljoner kronor. Därutöver finns behov av ytterligare stöd i form av ett ekonomiskt bidrag på 500 miljoner kronor till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor.

Riksdagen beslutade därmed om ändringar i statens budget för 2022. Ändringarna är en följd av de åtgärder som regeringen ser som mycket angelägna att vidta för att stödja Ukraina och innebär bland annat att anslagen i budgeten ökar med sammanlagt 913,5 miljoner kronor.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 75 minuter

Justering

2022-02-28

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-02-28

Beslut

2022-02-28

Cirka 12 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022:

• Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022.
• Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt.
• Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 95 minuter

Justering

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förtydliga vissa regler som gäller vid betaltjänster. Betaltjänstlagen ändras så att det bland annat blir tydligare att leverantörer av betaltjänster ska kunna bevisa att en betalare har godkänt transaktionen och att en betalningsorder har utförts korrekt. Bakgrunden är att EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s andra så kallade betaltjänstdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för många kreditinstitut och underlättar finansiering av framför allt hypotekslån i form av bostadskrediter och offentliga lån. Det övergripande syftet med direktivet är att främja utvecklingen av marknaden för säkerställda obligationer inom EU. De harmoniserade reglerna ska också säkerställa att obligationerna uppfyller vissa kvalitetskrav för att investeringar i dem ska få fortsätta behandlas förmånligt i kapitaltäckningsregelverket för banker.

Lagändringarna börjar gälla den 8 juli 2022 med vissa ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som innebär att rätten att flytta och återköpa individuella fond- och depåförsäkringar utökas. Rätten till flytt och återköp ska gälla oavsett när avtalet om fond- och depåförsäkring har ingåtts. Lagändringarna berör framför allt de som har sparande i privata pensionsförsäkringar och individuella tjänstepensionsförsäkringar.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas. Regeringen bör även utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift när tjänstepension flyttas från en tidigare arbetsgivare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i försäkringsrörelselagen. Ändringen ger vissa så kallade försäkringsföreningar åter möjlighet att använda särskilt anpassade regler. Den möjligheten togs oavsiktligt bort i maj 2021. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2022.

Riksdagen sa också ja till en ändring av rättelsekaraktär i spellagen som börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa nej till cirka 50 motionsförslag om offentlig upphandling. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, miljökrav och sociala kriterier. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Orsaken till att riksdagen sa nej är dels gällande lagsstiftning, dels att utredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

8

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Sjätte AP-fonden förvaltar en del av buffertkapitalet i inkomstpensionssystemet. Riksdagen sade ja till ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet. Det nya målet innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Det innebär att miljöaspekter, sociala hänsyn och bolagens styrning ska väga tungt när Sjätte AP-fonden gör sina placeringar.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter.

En central motpart är en finansiell aktör som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en ekonomisk transaktion. En förordning är en bindande regel som alla EU-länder ska följa.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• det ska införas en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen
• Riksgäldskontoret ska utses till resolutionsmyndighet
• regeringen ska utöva vissa av det behöriga ministeriets funktioner enligt EU-förordningen
• det ska införas möjlighet till två temporära statliga stöd till centrala motparter
• de nya stöden, liksom de stöd som följer direkt av EU-förordningen, ska finansieras av stabilitetsfonden
• det ska införas bestämmelser om ingripande mot personer som ingår i ledningen för en central motpart, när den centrala motparten har åsidosatt vissa skyldigheter enligt EU-förordningen.

Beslutet innebär förändringar i lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, lagen om värdepappersmarknaden, samt offentlighets- och sekretesslagen.

Lagändringarna ska börja gälla från den 12 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31

Riksdagen har tagit del av Årsredovisningen för staten 2021 och Riksrevisionens granskning av Årsredovisningen för staten.

Under 2021 fattade riksdagen vid elva tillfällen beslut om ändringar i statens budget och totalt anvisades 162 miljarder kronor i ändringsbudget. Riksdagen konstaterar att ändringsbudgetarna till stor del innehöll åtgärder för att mildra de negativa effekterna av covid-19-pandemin.

Utfallet för utgifterna i statens budget blev 16,6 procent lägre än vad som totalt anvisades. Utfallet för inkomsterna blev 7,7 procent högre än beräknat.

Enligt riksdagen har regeringen i Årsredovisning för staten 2021 förklarat skillnader mellan budgeterade belopp och utfallet, i enlighet med 10 kap. 6 § budgetlagen.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Totalt cirka 156,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommunerna. Det är ungefär 4,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till kommunalekonomisk utjämning. Ökningen beror i huvudsak på att kommunerna kompenseras för förändrade skatteintäkter som en följd av riksdagens beslut att sänka skatten för pensionärer.

Riksdagen sa därmed delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, som får 151,2 miljarder kronor. 4,7 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar. Förslagen innebär bland annat att

• det för mål om överprövning av en upphandling ska införas ett krav på skyndsamhet samt preklusionsfrister. det vill säga preciserade tidsfrister, i förvaltningsrätten och kammarrätten
• En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet som inte är styrt av ett direktiv ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom 30 dagar från det att samlad information om genomförda upphandlingar, i den så kallade efterannonsen, har publicerats
• talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits
• det ska införas tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott eller missförhållanden i övrigt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 68 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.

Den nya lagen ska gälla när en myndighet, ett organ som jämställs med en myndighet eller ett offentligt företag tillgängliggör data för vidareutnyttjande. I lagen regleras bland annat vilka format som olika data ska göras tillgängliga i, avgifter och exklusiva rättigheter samt villkor för när data görs tillgängliga.

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01