Sök

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i de regler som styr hur finansiella företag i kris ska hanteras. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till nya EU-regler på området.

Vid en kris kan banker och andra finansiella företag försättas i resolution, istället för i likvidation eller konkurs. Då är det ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna. Det sker framför allt genom att eget kapital och skulder konverteras eller skrivs ned. För att detta ska kunna ske måste företaget ha tillräckligt med kapital och skulder som går att konvertera eller skriva ned. Det nuvarande minimikravet på nedskrivningsbara skulder, MREL-kravet, ersätts av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Fler företag än tidigare ska omfattas av det nya kravet. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka företag inom en koncern som kan komma ifråga för resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

För att lindra samhällseffekterna av det nya coronaviruset har regeringen föreslagit ytterligare åtgärder inom ramen för en tionde extra ändringsbudget för 2020. Bland annat föreslås ökade medel som ska möjliggöra ett nytt ekonomiskt stöd till egenföretagare och en förlängning av omställningsstödet till företag, ökat ekonomiskt stöd till idrotts- och kulturverksamheter samt att vissa tillfälliga åtgärder på sjukförsäkringsområdet förlängs.

Anslaget till omställningsstöd till företag som fått en minskad nettoomsättning föreslås öka med 7 miljarder kronor 2020. Anslaget till det nya ekonomiska stödet till egenföretagare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 föreslås uppgå till 3,5 miljarder kronor 2020. Anslaget till åtgärder inom sjukförsäkringsområdet föreslås öka med 3,9 miljarder kronor 2020. Åtgärderna, exempelvis ett slopat karensavdrag, att staten ersätter arbetsgivares kostnader för sjuklön över normalnivån samt kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden, föreslås förlängas till och med december 2020. För att mildra konsekvenserna, stödja omställning och underlätta uppstart inom idrotts- och kulturverksamhet föreslår regeringen ett ökat stöd till det området på 2,7 miljarder kronor 2020.

Totalt innebär regeringens åtgärdsförslag att statens utgifter ökar med 17,2 miljarder kronor 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2020-09-22

Bordläggning

2020-09-22

Debatt

2020-09-23

Beslut

2020-09-23

Internationella valutafonden, IMF, finansierar sin utlåning med insatskapital från medlemsländerna, de kompletterande finansieringsformerna NAB (New Arrangement to Borrow) och bilaterala avtal med ett antal medlemsländer, varav Sverige är ett. IMF har beslutat att fördubbla medlemsländernas åtaganden i NAB och minska de bilaterala åtagandena, om det godkänns av medlemsländerna.

Riksdagen sa ja till att Riksbanken ökar Sveriges åtagande i NAB och förlänger deltagandet i NAB med ytterligare fem år. Riksdagen godkände samtidigt att Riksbanken ingår ett nytt bilateralt avtal med IMF som innebär minskad kredit, när utökningen av NAB börjar gälla. Förändringen innebär att Sveriges totala åtaganden för IMF minskar med motsvarande cirka 21,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2020.

Årsredovisningen visar på ett underskott för 2020 på 221 miljarder kronor. I budgeten för 2020 beräknades saldot till ett överskott på 47 miljarder kronor och saldot blev därmed cirka 268 miljarder kronor lägre än beräknat. Resultaträkningen för 2020 visade ett underskott på 100 miljarder kronor, vilket är 213 miljarder kronor lägre än 2019 då det i stället var ett överskott på 113 miljarder kronor. Vid årets slut 2020 var nettoförmögenheten negativ och uppgick till -26 miljarder kronor, vilket betyder att staten hade en nettoskuld. Det är en minskning med 100 miljarder kronor jämfört med 2019 då nettoförmögenheten var 75 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Budgetåret 2020 präglades av pandemin, och regeringen och riksdagen vidtog en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. Utfallet för utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten för 2020 och utfallet för inkomsterna blev 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Enligt regeringen har årsredovisningen upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild och Riksrevisionen gör efter sin granskning samma bedömning.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen säkerställer väl fungerande metoder för ekonomisk styrning, planering och uppföljning. Vidare påminner riksdagen om att det är av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Cirka 153,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, drygt 148,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Regeringen har föreslagit lagändringar till följd av förändringar i två EU-förordningar. Den ena ändringen gäller lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Följden av lagändringen blir att Finansinspektionen i fler fall än i dag kan ta ut en särskild avgift av den som inte följer förordningen.

Förslaget gäller också en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning. Ändringen får till följd att Finansinspektionen kan ingripa mot en motpart som inte följer förordningen, även om motparten inte är en juridisk person.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av FN:s så kallade Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan med mål och delmål för att skapa ett hållbart samhälle för alla människor, planeten och välståndet.

Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att lämna en skrivelse till riksdagen vartannat år om hur arbetet går med att genomföra Agenda 2030. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandling av motioner. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i följdmotioner och motioner inom området från allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisar till nyligen fattade beslut, befintlig lagstiftning, pågående utredningar och det arbete som redan bedrivs på många områden.

Motionerna handlar om det kommunala utjämningssystemet, kommunala tillsynsavgifter, redovisning av skattepengar, vinster i välfärden, försäljning av välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag, villkor för att bedriva välfärdsverksamhet, kommunsektorns uppdrag och nationell samling av framgångsprojekt.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

5, 47 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om den statliga förvaltningen från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it inom den statliga förvaltningen. Ett annat område är staten som arbetsgivare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp samt att myndigheterna i stor utsträckning själva bestämmer hur verksamheten ska organiseras.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2018-2020. Utvärderingen är koncentrerad till utvecklingen under 2020 som var ett extremt år på grund av pandemin. Utskottet konstaterar att Riksbanken agerade snabbt och kraftfullt när pandemin började påverka den ekonomiska och finansiella utvecklingen. Banken presenterade på kort tid ett omfattande paket med åtgärder bland annat för att säkra bankernas tillgång till likviditet.

Under året gjorde Riksbanken stora köp av främst privata tillgångar för att pressa ned räntorna. Utskottet utgår från att banken noga utvärderar köpens effekter när pandemin har ebbat ut och presenterar vad utvärderingen visar.

Utskottet konstaterar också att inflationen under 2020 hamnade långt under inflationsmålet på grund av pandemins effekter.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Cirka 17,5 miljarder kronor ut statens budget för år 2021 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, 14,1 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Cirka 760 miljoner kronor går till Statens servicecenter och Finansinspektionen får cirka 655 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till förslagen om bemyndiganden, investeringsplaner och ett nytt övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystem. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom finansmarknadsområdet.

Bestämmelser om hållbarhetsinformation ersätts av EU-regler, Sjunde AP-fonden ska fortsätta lämna hållbarhetsinformation och försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda ska också omfattas av EU-reglerna om hållbarhetsrelaterade upplysningar, enligt de nya reglerna.

Lagändringarna görs för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Ändringarna börjar gälla den 10 mars 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för så kallade tjänstepensionsföretag. Lagändringarna innebär i huvudsak att:

• Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen eller vissa andra personers räkning räknas som tjänstepensionsförsäkringar.
• Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet stimuleras.
• Det blir lättare att investera utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, för dessa företag.
• Avtalsfrihet införs för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension.
• I lagen om tjänstepensionsföretag justeras skrivningar om kapitalbas och kapitalkrav för tilläggsförsäkringar.

Flera av lagändringarna är resultat av tidigare tillkännagivanden från riksdagen. Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2021, med en övergångsbestämmelse för investeringar som gjorts före det datumet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Justering

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksrevisionen har i en rapport granskat om riktade statsbidrag ger förutsättningar att motverka sociala problem i socioekonomiskt utsatta områden. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att öka andelen fleråriga riktade statsbidrag, göra analyser när nya statsbidrag införs för att veta hur de kan påverka lokalt samt förbättra uppföljningarna av statsbidrag som är riktade till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete med att utveckla en mer strategisk styrning med riktade statsbidrag, och att regeringen har sagt att den kommer att ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer i det arbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 87 minuter

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringen förslag.

Det innebär att försäkringsföretag i dessa fall bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Syftet är att effektivisera rätten till återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 27 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Eftersom internationell forskning visar att utjämningssystem som det svenska kan ha negativ påverkan på tillväxten bör översynen även omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.

Riksdagen gjorde sitt tillkännagivande i samband med att den behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om den kommunala inkomstutjämningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-10

Regeringen har föreslagit ändringar i ett antal lagar som på olika sätt rör handel med värdepapper. Förslaget är en följd av förändringar i flera av EU:s förordningar och direktiv på området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

• Det ska bland annat införas bestämmelser om handräckning och verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
• Vidare ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en administratör som inte fullgör sina skyldigheter avseende EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Detta genom en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
• Slutligen ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en emittent (den part som ger ut ett värdepapper, exempelvis ett företag som ger ut en aktie) som trots en begäran av inspektionen inte har lämnat en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska upprätta insiderförteckningar över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten. Bland annat detta blir följden av ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021, medan andra börjar gälla 1 januari 2022, beroende på när de olika EU-förordningarna och direktiven börjar gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25