Sök

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika frågor som gäller polisens arbete och organisation. Uppmaningarna handlar i korthet om

• antalet poliser
• forensisk verksamhet
• beredskapspolis
• renodling av polisens arbetsuppgifter
• förhör av misstänkta för sexualbrott
• skydd av identitetsuppgifter
• ordningsvakter
• Tullverkets befogenheter.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 500 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 och 2020 om polisfrågor.

Behandlade dokument

208

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Kriminalvården ska få rätt att besluta om tillfälligt omhändertagande av den som bryter mot villkoren som gäller under villkorlig frigivning eller efter en dom om skyddstillsyn. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Kriminalvårdens beslut ska börja gälla omedelbart, och övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta att gälla.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa nej till ett utskottsinitiativ från justitieutskottet om att regeringen ska ge ett tilläggsuppdrag till den pågående utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet vill att utredningen ska föreslå hur brottsbekämpande myndigheter kan få

• ökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet som förekommer i kriminella nätverk
• nya möjligheter att använda husrannsakan för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet.

Riksdagen sa samtidigt nej till utskottets förslag om att förkorta utredningstiden till den 2 september 2022.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata byggnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Till de här brotten räknas framför allt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister i hur arbetet bedrivs. Bland annat att visar granskningen att ärendena inte utreds enhetligt eller med samma kvalitet över hela landet. Revisionen lämnar flera rekommendationer till Polisen och Åklagarmyndigheten. Regeringen rekommenderas å sin sida att säkerställa att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser allvarligt på de brister i effektivitet som framkommit i rapporten. Samtidigt anser riksdagen att de åtgärder som har redovisats i regeringens skrivelse inte är tillräckliga.

Med anledning av rapporten beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen säkerställer att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtar åtgärder enligt vad Riksrevisionen har rekommenderat. De övriga uppmaningarna rör verksamheten vid barnahus, utbildning för förhörsledare som arbetar med barn och en översyn av sekretessregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Den tekniska utvecklingen har lett till att bestämmelserna för att använda tvångsmedel behöver moderniseras. Regeringen har därför föreslagit nya regler som syftar till att polis och åklagare ska kunna säkra elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Reglerna handlar bland annat om

• ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar exempelvis i externa servrar eller i molntjänster
• att kunna ta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag
• att i vissa fall kunna dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts
• en skyldighet att i vissa fall medverka till så kallad biometrisk autentisering, till exempel med hjälp av sitt fingertryck, för att öppna en mobiltelefon
• att det blir möjligt att kräva att personer lämnar handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen
• att det blir reglerat i lag att kunna kopiera handlingar under förundersökning och rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2020. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2020 gavs 5 072 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 497 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 211 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 135 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. Antalet beviljade tillstånd har ökat jämfört med 2019. De hemliga tvångsmedlen användes 2020 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2020-30 juni 2021. I skrivelsen framgår att regeringen fattade åtta beslut med stöd av lagen under perioden.

Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Vidare riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 31 mars 2022 tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens information till brottsutsatta.

Riksrevisionens samlade slutsats av granskningen är att det finns flera brister som gör att Polismyndighetens arbete inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Riksrevisionen rekommenderar därför Polismyndigheten att

• regelbundet följa upp och utvärdera i vilken utsträckning och hur medarbetare informerar brottsutsatta
• anpassa och utveckla stödet till medarbetares olika förutsättningar
• se över utbildningarna så att de ger medarbetarna goda förutsättningar att kunna utföra sina informationsuppgifter
• införa rutiner med tydlig ansvarsfördelning som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under hela ärendets gång.

Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen redovisar i skrivelsen inte är tillräckliga. Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör vidta åtgärder för att säkerställa att Polismyndighetens arbete med detta förbättras enligt rekommendationerna och beslutade samtidigt att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen, utan i stället regleras på i princip samma sätt som ammunition. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att den som har rätt att inneha ett skjutvapen inte längre behöver ansöka om ett separat tillstånd för ljuddämpare som passar till vapnet. Anledningen till förslaget är minskad administration för legala vapenägare så som jägare och sportskyttar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. I korthet handlar det om en mer långtgående möjlighet för vapenägare att inneha ljuddämpare jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 56 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen utifrån förslag i motioner om rattfylleri och olovlig körning.

Regeringen bör enligt uppmaningarna:

• skyndsamt återkomma med ett lagförslag om skärpta straff för grova trafikbrott
• återkomma till riksdagen med ett förslag om förbud mot så kallad eftersupning. Med eftersupning menas att en person som misstänks för rattfylleri, men som anträffats en stund efter körningen, har druckit alkohol först efter färden eller påstår att hen gjort det.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21

En ny lag med kompletterande regler till EU:s förordningar om Schengens informationssystem (SIS) ska införas. Även ändringar i befintliga lagar ska göras. Syftet är att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2021-11-16

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

För att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer har regeringen föreslagit lagändringar för att skärpa straffen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• minimistraffet för grov fridskränkning respektive kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år
• förtalsbrott ska kunna ingå i brotten fridskränkningsbrott respektive olaga förföljelse
• utvidgat kontaktförbud ska enklare än i dag kunna förenas med villkor om så kallad fotboja. Utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar de om:

• Maxstraffet för fridskränkningsbrotten bör höjas.
• Regeringen bör tillsätta en utredning som presenterar förslag på hur kontaktförbud ska kunna utfärdas vid fler situationer än i dag.
• Utredningen ska även lämna förslag på hur fotboja ska kunna användas oftare vid kontaktförbud, särskilt vid våld i nära relationer.
• Utredningen ska slutligen föreslå hur särskilt utvidgat kontaktförbud ska användas oftare och hur det geografiska området tydligare än i dag ska kunna omfatta ett större område, som en kommun.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

17

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

23, 87 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Tingsrätten och hovrätten ska få ökade möjligheter att avgöra brott- och tvistemål utifrån skriftliga handlingar, det vill säga utan huvudförhandling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska leda till effektivare domstolar och ökad rättssäkerhet.

För att få avgöra ett mål utifrån skriftliga handlingar i tingsrätten krävs i dag att det inte finns anledning till någon annan påföljd, alltså straff för det misstänkta brottet, än böter. Enligt förslaget ska möjligheten även gälla när påföljden för det misstänkta brottet är villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter.

I hovrätten finns det i praktiken endast ett begränsat utrymme att avgöra mål utifrån skriftliga handlingar. Enligt förslaget ska hovrätten alltid få avgöra ett tvistemål, en tvist mellan två parter, utan huvudförhandling om en sådan är obehövlig. I familjemål ska möjligheten dock användas med försiktighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att

• tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis
• ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner
• använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis.

Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att

• det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis
• en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 67 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Biometriutredningen tilläggsdirektiv.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Efter förslag från justitieutskottet beslutade riksdagen om en ändring i rättegångsbalken. Ändringen görs för att rätta en felaktig hänvisning i lagen.

Ändringen börjar gälla den 15 juli 2022.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer.

Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att om en person som är 18-20 år har begått ett brott, och det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år för brottet, så ska det inte tas särskild hänsyn till den unga åldern när straffet bestäms. Detta gäller också om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma unga myndiga lagöverträdare till fängelse.

De särskilda påföljderna för unga ska i stort sett bara gälla personer som inte har fyllt 18 år när de har begått ett brott. Den som är över 18 år ska bara kunna dömas till någon av ungdomspåföljderna om det finns särskilda skäl för det. Vidare ska allvarliga brott som mord eller våldtäkt mot barn inte kunna preskriberas om brottet begicks av någon som fyllt 18 år.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma med ett förslag till riksdagen om att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare ska slopas för alla typer av brott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17