Sök

Antalet migrationsmål i domstolarna väntas öka kraftigt de närmaste åren. För att migrationsdomstolarna ska kunna hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå i migrationsmål sa riksdagen ja till ett förslag från regeringen om en tillfällig lösning under tre år. Det innebär att en migrationsdomstol ska kunna lämna över migrationsmål, och även andra mål, till andra förvaltningsdomstolar. Även den kammarrätt som är Migrationsöverdomstol ska få lämna över andra mål än migrationsmål till andra kammarrätter. Ett mål kan bara lämnas över till en domstol som redan har hand om samma typ av mål. Ytterligare en förutsättning för att mål ska få lämnas över är att det inte medför någon avsevärd olägenhet för någon part.

De tillfälliga bestämmelserna ska gälla från och med den 1 januari 2017 till och med 31 december 2019. Därefter ska möjligheterna att lämna över mål bara gälla migrationsmål som under samma förutsättningar som ovan ska få lämnas över mellan de olika migrationsdomstolarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Polismyndighetens och Säkerhetspolisens symboler, så kallade heraldiska vapen, ska bara få användas på Polismyndighetens och Säkerhetspolisens motorfordon. Detsamma gäller ordet polis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Undantag ska kunna göras för konstnärlig verksamhet och musei- och samlarverksamhet och det är Polismyndigheten som ska besluta om sådana undantag. Lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen anser dock att regeringens lagförslag är alltför begränsat och att det finns en risk att det inte får önskat resultat. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i fyra tillkännagivanden, att återkomma med kompletterande förslag som går i linje med riksdagens synpunkter.

• Riksdagen anser att det bör bli kriminellt att köra ett fordon som kan förväxlas med polisens fordon.
• Riksdagen vill att polisen ska ges tillstånd att stoppa fordon som har polisens kännetecken. Polismyndigheten bör ges möjlighet att förhindra fortsatt färd och se till att kännetecken på ett fordon tas bort på ägarens bekostnad.
• Riksdagen anser att den nya lagen ska gälla alla typer av fordon, såsom till exempel båtar.
• Riksdagen anser slutligen att samma lagstiftning bör gälla alla myndigheter som har rätt att använda sig av tvångsmedel, exempelvis Kustbevakningen och Tullverket.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Regeringen har lämnat en skrivelse med handlingsplanen 2016-2018 för att skydda för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på handlingsplanen. Utskottet anser, precis som regeringen, att arbetet mot detta bör vara en högt prioriterad fråga. Utskottet tror att åtgärderna i handlingsplanen kommer att minska riskerna för dessa brott och tror att det som föreslås kan:

• öka effektiviteten och samordningen hos statliga myndigheter
• utveckla kunskapen inom området
• förebygga och hindra brott mot barn
• ge barn det stöd de behöver.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner inom området. Motionerna handlade bland annat om förbättring och effektivisering av arbetet mot människohandel, polisens arbete mot barnprostitution samt möjligheten att ändra straffreglerna för grooming.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

20

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

25, 80 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Riksdagen sa ja till justitieutskottets initiativ till en mindre lagändring som handlar om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig utformning av lagen rättas till.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-29

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska nästa år kunna lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för vapeninnehav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tidsbegränsad vapenamnesti.

Vapenamnestin ska gälla under perioden februari-april 2018 och syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.

Riksdagen anser dock att även handgranater ska omfattas av vapenamnestin. Regeringen borde därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om en tidsbegränsad amnesti för handgranater. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Det ska bli möjligt för företag och privatpersoner att använda drönare (obemannad luftfarkost) med övervakningskamera utan tillstånd. Tekniken med att använda kamerautrustade drönare användas inom bland annat räddningsarbete, skogs- och jordbruk samt journalistisk verksamhet. Kameratekniken kan användas i svårtillgängliga miljöer eller på platser som är farliga för människor. Utövaren ska inför varje användning göra en bedömning om en kameraövervakning är kränkande eller inte. Det är till exempel olagligt att övervaka människor utan att de har möjlighet att upptäcka det. Den personliga integriteten kommer att skyddas av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet över personuppgiftslagen och det är dit utövaren kan vända sig för vägledning och information.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet. I granskningen ingår också att undersöka om nämndens tillsyn leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Nämnden utför också sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett antal förhållanden som kan påverka verksamhetens effektivitet. Riksrevisionen framför ingen kritik mot regeringen eller myndigheterna och lämnar inga rekommendationer.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om granskningen. Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser i rapporten är relevanta, och man delar de bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i rapporten.

Justitieutskottet konstaterar att Säkerhets- och integritetskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten följs. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning och delar även de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Det ska bli tydligare när en kroppsbesiktning ska kunna göras för att reda ut hur gammal en person som är misstänkt för brott är. Vid en kroppsbesiktning undersöks kroppen in- och utvärtes och prov kan tas från personen. Enligt förslaget ska en kroppsbesiktning kunna göras om åldern har betydelse för påföljden. Det kan exempelvis handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 25 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Säkerhetspolisen (Säpo) får fortsatt möjlighet att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid en viss tidpunkt. Det handlar om de fall där det behövs för att sköta underrättelseverksamheten för vissa samhällsfarliga brott. Rättigheten att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation är för närvarande tidsbegränsad till den sista december 2017, men regeringen vill förlänga perioden fram till den sista december 2019. Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Den svenska polisen ska på ett djupare sätt kunna samarbeta med utländska myndigheter när det gäller bekämpande av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Beslutet innebär att de två EU-besluten, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, införlivas i svensk lag på ett mer heltäckande sätt.

Förändringen innebär att den svenska polisen ska kunna hjälpa andra stater vid en förfrågan eller själva be om hjälp från andra stater. Polisen ska bara få begära hjälp om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Utländska tjänstemän ska då tillfälligt kunna få polisiära befogenheter i Sverige och ledas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Lagen och lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Samverkan mellan domstolarna ska bli bättre. Regeringen vill bland annat att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Dessutom ska det bli ökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder, det vill säga förberedandet av ett mål, i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Syftet är större flexibilitet och mer effektiv handläggning, samt att frigöra tid för migrationsdomstolarna som har ett kraftigt ökat antal mål och långa handläggningstider. Riksdagen sa ja till förslaget och att den nya lagen börjar gälla den första juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-16

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Riksrevisionen har granskat om gränskontrollerna upprättades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i sin tur lämnat en redogörelse till riksdagen om hur man ser på Riksrevisionens rapport.

Enligt Riksrevisionen var regeringens beslut att återinföra gränskontroller otydligt, liksom instruktionerna för hur de tillfälliga gränskontrollerna skulle genomföras och deras syfte. Regeringen håller inte med om revisionens bedömning. Enligt regeringen har den fattat ett beslut om att det ska återinföras gränskontroller och Polismyndigheten har verkställt beslutet. Regeringen delar heller inte Riksrevisionens uppfattning om att uppföljningen av beslutet om att återinföra gränskontroll har varit bristfällig. Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av granskningsrapporten.

Riksdagen gör ingen annan bedömning än regeringen i ärendet och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som ska göra domstolarnas handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen effektivare och mer ändamålsenlig.

Beslutet innebär bland annat

• att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans istället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut
• att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras
• att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning
• att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras.

Särskilda rättsmedel är de möjligheter som i vissa fall kan användas för att få ett rättsligt beslut prövat på nytt, när beslutet vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar.

Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.

Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen borde arbeta för att arbetsmetoden med sociala insatsgrupper ska användas mer än den gör i dag. Sociala insatsgrupper är en form av samverkan mellan myndigheter för att förebygga att unga fastnar i kriminalitet och utskottet anser att denna typ av samarbete i många fall har visat sig framgångsrikt.
• Regeringen bör se över bestämmelsen om att hänsyn ska tas till unga brottslingars ålder när de har fyllt 18 år men inte 21 år. Den så kallade ungdomsrabatten borde ses över och utgångspunkten bör enligt utskottet vara att den som är myndig ska ta fullt ansvar för sina handlingar.
• Regeringen borde arbeta för att fler olika former av straff för unga införs. Bland annat finns förslag om att införa kontaktskyldighet för unga, ungdomsövervakning, elektronisk övervakning av unga och så kallad helgsavskiljning med elektronisk fotboja.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-20

Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

26

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

En brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.

Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.

Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-29

Debatt

2017-03-30

Beslut

2017-03-30

I dag får en polis sällan skadeståndsersättning vid kränkning eller våld som denne utsätts för vid ingripanden. Det här tycker riksdagen är otillfredsställande. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas.

Regeringen bör också se över smugglingslagstiftningen så att den skärpning av straff för vapenbrott som gjordes 2014 även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör området polisfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

112

Förslagspunkter

68

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-20

Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.

Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.

En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

23

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06