Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om bland annat regional demokrati. De flesta motioner handlar om frågor som anknyter till förslag från den så kallade Ansvarskommittén. Ansvarskommittén är en utredning som redovisade sina slutliga förslag till regeringen den 27 februari 2007. Andra motioner handlar om regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränser.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

8, 21 minuter

Beredning

2009-01-15

Justering

2009-01-29

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om främst riksdagens arbetsformer. Andra motioner handlar om inkomstgaranti för före detta riksdagsledamöter och statsråd samt vissa andra frågor om statsrådstjänsten.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

17

Reservationer

4 

Beredning

2009-01-29

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-26

Riksdagsordningen och några andra lagar ändras: Formerna för att utse riksdagsdirektör ändras. Försöksverksamheten med att besvara interpellationer under sommaren blir permanent. Kravet på att ledamöterna ska underteckna interpellationer och skriftliga frågor slopas. Det införs ett nytt enhetligt system för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor. Ledamöterna ska åter ha rätt att lämna in motioner med anledning av alla skrivelser och redogörelser. Denna rätt togs bort 2006. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2009.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

9, 49 minuter

Beredning

2009-01-29

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om statlig förvaltning. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar om myndigheterna och medborgarna, utnämning av styrelseledamöter, antalet myndigheter, regional myndighetsstruktur, opinionsbildande myndigheter, dröjsmål hos myndigheter, ansvar för offentliga tjänstemän, ansvarsnämnd inom JO, integritetsrevision, samverkan, samkörning av register, lagtolkning, spam, cookies och temporära Internetfiler, korruption och andra brott samt mångkulturell förvaltning.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

16

Justering

2009-03-10

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-26

Riksdagen godkände Justitieombudsmännens (JO) årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2008-12-11

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-28

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över det kommunala partistödet. Konstitutionsutskottet, KU, har låtit göra en utvärdering som visar att det inom flera partier sker överföringar av partistöd i relativt stor omfattning. Partistöd från en kommun eller ett landsting används på så sätt för att finansiera partiverksamhet i en annan kommun eller ett annat landsting. Enligt kommunallagen måste en kommunal åtgärd vara knuten till kommunens eller landstingets eget område eller dess invånare för att vara laglig. KU anser att det behövs en översyn i lämpligt sammanhang för att undanröja den osäkerhet som råder både från kommunernas och från partiernas sida när det gäller utrymmet för att använda de kommunala partistöden. Syftet är också att uppnå en högre grad av transparens när det gäller kommunernas och landstingens utbetalningar av stöd till partierna. Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om kommunal demokrati.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Beredning

2008-11-18

Justering

2009-01-29

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling, regeringsprotokollen och handläggningen av vissa förvaltningsärenden. KU uppmärksammar vikten av att Regeringskansliets svar till Riksrevisionen kommer in i tid för att underlätta myndighetens granskning. Utskottet konstaterar också att beredningskravet för regeringsärenden uppfylls på olika sätt för olika typer av regeringsärenden. Utskottet har inga invändningar mot detta men vill ändå betona vikten av god planering och framförhållning för att undvika tidsnöd. Utskottet har även undersökt beredningen av vissa frågor i EU-samarbetet, hanteringen av rambeslut från EU och regeringens information till riksdagen i EU-frågor. Sammanfattningsvis har granskningen utmynnat i att regeringens information till riksdagen i EU-frågor har förbättrats ju längre tid som Sverige har varit medlem i EU. Utskottet menar ändå att informationen och rutinerna kan förbättras ytterligare.

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Beredning

2008-09-18

Justering

2008-12-11

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-28

Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 12,4 miljarder kronor 2009. EU-ordförandeskapet hösten 2009 och miljöcertifiering av riksdagsförvaltningen är två prioriterade utgiftsområden. Riksdagen godkände också två lagförslag som handlar om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete och om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Lagändringarna innebär en höjning av anslaget till politiska sekreterare och en möjlighet att låta miljöhänsyn avgöra valet av färdväg för ledamöternas tjänsteresor inrikes.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

13

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Beredning

2008-10-21

Justering

2008-11-18

Debatt

2008-11-27

Beslut

2008-12-03

Riksdagen sa nej till de 54 motionsförslag om författningsfrågor från den allmänna motionstiden framförallt med hänvisning till Grundlagsutredningens arbete och Ansvarskommitténs förslag. Motionsförslagen handlar bland annat om minskning av antalet riksdagsledamöter, ökat personvalsinslag, förbättrad möjlighet till ministerstyre, ökat självbestämmande i kommuner och landsting, ett statligt institut för jämförelser av partiernas valprogram samt en översyn av domares anställningsskydd. Flera av motionerna tar upp samma, eller nästan samma, frågor som riksdagen behandlade våren 2007 (bet. 2006/07:KU11) och våren 2008 (bet. 2007/08:KU14 och 2007/08:KU11) och har därför fått en förenklad behandling i ett eget avsnitt.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

14, 57 minuter

Beredning

2008-11-11

Justering

2008-12-02

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-28

Riksdagen har beslutat att riksdagsstyrelsen bör överväga i vilken utsträckning besök hos riksdagsledamöter behöver anmälas och vilka uppgifter om besökare som behöver registreras. Beslutet grundar sig delvis på två motioner från Socialdemokraterna och Moderaterna. Det syftar till att säkerställa möjligheten för människor att besöka sina folkvalda utan att bli registrerade. Sedan några år tillbaka registreras alla besökare till riksdagsledamöter i Riksdagshuset i ett besöksregister. Registreringen genomförs av säkerhetsskäl. Uppgifterna i registret är offentliga, vilket innebär att vem som helst kan begära ut dem.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Beredning

2008-12-02

Justering

2009-01-15

Debatt

2009-01-28

Beslut

2009-01-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om trossamfund. Motionerna handlar om Svenska kyrkan, begravningsverksamheten, begravningsavgiften, arbetsvillkoren i trossamfunden, fri församlingstillhörighet samt stöd till sekulära livssynsorganisationer.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Beredning

2008-11-18

Justering

2009-01-15

Debatt

2009-01-28

Beslut

2009-01-28

Riksdagen sade nej till motioner om nationaldagen, internationella kvinnodagen, flaggdagar, förändringar i det offentliga belöningssystemet och en nationalsång. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2007 och 2008.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Beredning

2008-10-28

Justering

2008-11-18

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-28

Riksdagen beslutade om en ny lag om kommunala befogenheter som ersätter en rad kompetensutvidgande så kallade smålagar. Lagen innebär bland annat att kommuner och landsting får ökade möjligheter att bidra till utbyggnad av statlig väg och järnväg, lämna bidrag till högskoleverksamhet och vara med och finansiera projekt inom ramen för EU:s strukturfonder och program. Lagen innebär också ett förtydligande och vissa förändringar av kommunernas möjligheter att använda kommunala lokaler till näringsverksamhet. Lagen gäller från den 1 mars.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

2 

Beredning

2008-10-28

Justering

2008-12-11

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-28

Den 1 januari 2009 ändras vallagen så att utlandssvenskar får särskilda utlandsröstkort vid val. Utlandsröstkort kan skickas iväg tidigare än vanliga röstkort till väljare som inte är folkbokförda i landet i syfte att snabba på postgången. Väljare som bor utomlands kommer även i framtiden att kunna begära att få vanliga röstkort. Skatteverkets direktåtkomst till uppgifter i val- och folkomröstningsdatabasen kommer också att tas bort. Detta beror på att Skatteverket tidigare hade uppgifter i samband med val men som de inte har idag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Beredning

2008-10-30

Justering

2008-11-18

Debatt

2008-11-27

Beslut

2008-11-27

Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Beredning

2009-05-12

Justering

2009-06-09

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11

En ny offentlighets- och sekretesslag börjar gälla den 30 juni 2009. Den nya lagen är en omarbetning av sekretesslagen med syftet att göra reglerna mer lättförståeliga och lättare att tillämpa.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

7

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 82 minuter

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-05-12

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

Det ska blir lättare för statliga myndigheter, landsting och kommuner att samarbeta om medborgarkontor. På medborgarkontoren kan myndigheterna tillsammans möta de som bor i en kommunen. För att det ska vara möjligt måste myndigheterna sluta ett så kallat samtjänstavtal. I dag måste regeringen godkänna avtalet för att det ska gälla. Det kravet tas nu bort. Det samma gäller kravet på att handläggarna ska anges med namn i avtalet. I dag finns en begränsning av vilka typer av beslut som får fattas i samtjänsten. Den begränsningen tas nu bort. I dag innehåller lagen en begränsning av vilka förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning som får förekomma i samtjänsten. Den begränsningen tas också bort. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-04-14

Debatt

2009-04-22

Beslut

2009-04-22

Beredning

2009-01-15

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11