Sök

Riksdagen har tagit ställning för vad som ska vara styrande för regeringens förhandlingsarbete under EU-toppmötet den 21-22 juni 2007, då frågan om EU-fördraget tas upp. Bakom ställningstagandet står riksdagens fem största partier: s, m, c, fp och kd. Deras utgångspunkt är att det framförhandlade fördraget, som undertecknades i oktober 2004, bör antas. Frågor som tas upp i ställningstagandet är det institutionella paketet, som bland annat handlar om institutionernas roll, värden och målsättningar, den sociala dimensionen och frågan om en överskådlig struktur på fördraget. Andra frågor som tas upp är symboliska inslag och terminologi i fördraget, unionsrättens företräde, de grundläggande rättigheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessutom behandlas klimat- och energifrågornas beskrivning i fördraget, unionens utvidgning och de så kallade Köpenhamnskriterierna samt illegal invandring. Möjligheterna till nya former av exklusiva samarbeten mellan en begränsad grupp av medlemsstater på nya områden (så kallade opt-ins) eller nya undantag från befintligt samarbete (så kallade opt-outs) behandlas också.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

97, 163 minuter

Beredning

2007-06-07

Justering

2007-06-14

Debatt

2007-06-19

Beslut

2007-06-20

Riksdagen rättade till en felaktighet i upphovsrättslagen som kom till vid ett tidigare beslut.

Förslagspunkter

1

Justering

2005-10-11

Debatt

2005-10-26

Beslut

2005-10-26

På förslag från lagutskottet sade riksdagen ja till ett par lagtekniska justeringar av reglerna för ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

Förslagspunkter

1

Justering

2005-10-20

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-16

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om främst förmynderskap och föräldraskap. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat förmyndare och god man, faderskap, moderskap, adoption samt assisterad befruktning.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Beredning

2005-11-10

Justering

2005-12-01

Debatt

2006-01-25

Beslut

2006-01-25

Riksdagen har godkänt att EU:s nya medlemsländer ansluts till Romkonventionen. De nya medlemsländerna är Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

En ny lag med kompletterande bestämmelser till EG-förordningen om insolvensförfaranden i frågor där förordningen delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna börjar gälla den 1 januari 2006. Förordningen tar sikte på gränsöverskridande insolvensförfaranden inom EU. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. En ny lag om internationella förhållanden rörande försäkringsföretags och kreditinstituts insolvens börjar också att gälla den 1 januari 2006. Lagen syftar till att i svensk rätt genomföra ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag samt ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2005-12-01

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om fastighetsrättsliga frågor. Skälet är i huvudsak tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken och vissa arrendefrågor.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 39 minuter

Beredning

2005-11-17

Justering

2005-12-01

Debatt

2006-01-25

Beslut

2006-01-25

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till följdändringar till den nya aktiebolagslagen (se 2004/05:LU23 ). Ändringarna innebär att de hänvisningar till aktiebolagslagen som finns i andra lagar anpassas till den nya aktiebolagslagen. Riksdagen flyttar också fram tidpunkten för tillämpningen av de nya reglerna för finansiella företag om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde (se 2004/05:LU3 ). Reglerna ska kunna tillämpas första gången räkenskapsåret 2009 och inte räkenskapsåret 2006 som riksdagen beslöt hösten 2004.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

Vinsten till bolaget och inte utdelad till aktieägarna. Detta är tanken med den nya typen av aktiebolag som riksdagen sagt ja till. Vinsten ska i stor utsträckning stanna kvar i företaget och inte i första hand delas ut till aktieägarna. I dag är det vanligt att privata företag ägnar sig åt verksamheter som tidigare mest drevs i offentlig regi. Det kan handla om exempelvis sjukvård. Riksdagen är positiv till privata aktörer som man anser ökar utbudet och mångfalden. Däremot är det problematiskt att verksamheter som är beroende av någon form av offentliga bidrag domineras av kommersiella intressen. Vinsten ska användas för att utveckla bolaget. Den här företagsformen kan ses som ett alternativ för konsumenter som frågar efter producenter av en mer ideell prägel. Hur reglerna i framtiden kan komma att användas, på exempelvis hälso- och sjukvårdens område uttalar sig riksdagen inte om nu. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samtidigt som den nya aktiebolagslagen den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Beredning

2005-10-11

Justering

2005-11-08

Debatt

2005-11-17

Beslut

2005-11-17

Riksdagen har gjort en lagteknisk ändring i lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-30

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen godkände att lagutskottet skjuter upp behandlingen av Riksrevisionens styrelses förslag om länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare till riksmötet 2006/07.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Aktiebolag ska kunna lämnan in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar till Bolagsverket elektroniskt. Uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som i dag kungörs på svenska även ska kunna registreras och kungöras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Årsredovisningen ska få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. Lagändringarna, som bland annar syftar till att genomföra ett EG-direktiv, börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Regeringen har redovisat för riksdagen en handlingsplan för hållbar komsumtion för hushållen. Handlingsplanen syftar till att öka konsumenternas möjligheter till hållbar konsumtion, stärka deras motivation till ett ändrat beteende och öka deras engagemang för hållbar konsumtion. Det framtida arbetet kommer att inriktas mot att äta, bo och resa hållbart. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-30

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Från den 1 januari 2007 ska det bli enklare och gå snabbare att ansöka om skuldsanering. Den stora skillnaden mot tidigare är att kronofogdemyndigheten ska kunna fatta beslut om skuldsanering även i de fall fordringsägarna säger nej. Ett sådant beslut ska kunna överklagas till tingsrätten. Dagens krav på att skuldsatta ska göra ett eget försök att komma överens med fordringsägarna innan de får ansöka om skuldsanering slopas. Liksom tidigare har kommunerna ansvar för att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Genom den nya lagen får Konsumentverket ett ansvar för att stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning. Skuldsanering innebär att den skuldsatta under en period, oftast fem år, ska leva på begränsade ekonomiska resurser och att det överskott som eventuellt finns fördelas mellan fordringsägarna. Om den skuldsatta har möjlighet att betala tillbaka pengar fastställs en betalningsplan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-19

När ett barn uppges äga ett fordon så ska barnets förmyndare, i stället för barnet självt, registreras i vägtrafikregistret. Undantag ska gälla för fordon som barnet självt har behörighet att köra. Lagändringen medför att betalningsskyldighet som vilar på den registrerade ägaren belastar förmyndaren och inte barnet. Det kan handla om felparkeringsavgifter och fordonsskatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2006. Vidare ändras föräldrabalken, bland annat när det gäller den enskildes ansvar för ersättningen till förordnade ställföreträdare och samverkan mellan kommuner i överförmyndarfrågor. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 56 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

28

Reservationer

32 

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen godkände en överenskommelse i den europeiska patentkonventionen som ska minska patenthavares översättningskostnader. Därmed försvinner kravet på fullständig översättning till svenska som förutsättning för ett europeiskt patents giltighet i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-18

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet ändras den den 1 juli 2006. Bolagsstämman eller motsvarande organ ska alltid bestämma arvode och annan ersättning som gäller styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna ska granska att riktlinjerna följs. Skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om bland annat löner till ledande befattningshavare utvidgas.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Beredning

2006-05-04

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

EU:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) ska börja gälla i augusti 2006. Ett europakooperativ ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan. De kan närmast liknas vid en ekonomisk förening. Riksdagen har nu sagt ja till ett kompletterande lagförslag från regeringen. Enligt beslutet ska Skatteverket och Finansinspektionen under vissa förhållanden kunna motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till ett annat EU-land eller att en svensk ekonomisk förening är med och bildar ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelser förs in i lagen om europabolag. De nya reglerna börjar gälla den 18 augusti 2006, det vill säga samma dag som EU-förordningen träder i kraft.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Riksdagen har antagit regeringens förslag till nya regler för offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Med offentligt uppköpserbjudande menas att aktieägare vars aktier har getts ut av ett svenskt eller utländskt noterat aktiebolag får ett erbjudande om att sälja sina aktier till en budgivare. Beslutet grundar sig på ett EU-direktiv och innehåller regler om hur budgivaren ska gå till väga och vad det bolag som är föremål för uppköpserbjudandet, målbolaget, ska iaktta. Delar av direktivet förutsätts bli genomfört genom självreglering inom näringslivet. Beslutet innehåller också vissa regler om budplikt. Flera av de nya bestämmelserna samlas i en ny lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17