Sök

Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om

• att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet
• att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg
• att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning.

Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 91 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2023-12-14

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 134 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.

Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Totalt går cirka 5,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard vardera går till laddinfrastruktur och biogasstöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Bland annat kreditgarantier för ny kärnkraft och Affärsverkets svenska kraftnäts investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 116 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag.

Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 25 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

24

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar.

Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

60, 152 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

54, 176 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-24

Debatt

2023-11-28

Beslut

2023-11-29

Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi.

Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

14

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

28, 101 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

EU-förbudet mot handel med sälprodukter bör hävas. I ett så kallat tillkännagivande riktar riksdagen en uppmaning till regeringen om att den ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Säljakt är i dag tillåtet, men det är förbjudet med försäljning av sälprodukter. Riksdagen anser att EU-förbudet försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation.

Uppmaningen till regeringen grundar sig på förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2023. Cirka 100 förslag i handelsfrågor har lämnats in. Motionerna handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad och hållbart företagande. Förutom tillkännagivandet om sälprodukter så sa riksdagen nej till de övriga förslagen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

21

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

25, 86 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor och särskilda näringsgrenar och branscher.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

12

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

29, 97 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om regelförenkling för företag från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Motionerna handlar bland annat om hur förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

28, 81 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om personalförsörjning inom försvaret. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp och att den långtgående delegeringen i arbetsgivarpolitiken ger Försvarsmakten en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar inom området.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

27

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12