Sök
2 502 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Näringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa
Betänkande 2023/24:UbU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden för en tillfällig lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Registren som berörs innehåller personuppgifter och fungerar som underlag för viktig forskning gällande till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
Syftet med att förlänga giltighetstiden är att bibehålla förutsättningarna för att kunna fortsätta utföra forskningen i väntan på förslag om en långsiktig reglering av forskningsdatabaser och en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen.
Lagändringen ska gälla till och med den 31 december 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk
Betänkande 2023/24:UbU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket.
De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan.
Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.
De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
Betänkande 2023/24:NU6
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.
I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.
Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 52 minuter
- Justering
- 2024-01-25
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2023/24:UbU2
Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet.
Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 31, 93 minuter
- Justering
- 2023-12-05
- Bordläggning
- 2023-12-13
- Debatt
- 2023-12-14
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Betänkande 2023/24:NU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.
Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 79 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-13
- Debatt
- 2023-12-14
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2023/24:NU3
Totalt går cirka 5,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard vardera går till laddinfrastruktur och biogasstöd.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Bland annat kreditgarantier för ny kärnkraft och Affärsverkets svenska kraftnäts investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 56, 143 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan
Betänkande 2023/24:UbU5
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat.
De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 33 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-18
- Debatt
- 2023-12-19
- Beslut
- 2023-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Betänkande 2023/24:NU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.
Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 35, 116 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-18
- Debatt
- 2023-12-19
- Beslut
- 2023-12-20
- Dokument & lagar
Stärkt tillgång till läromedel
Betänkande 2023/24:UbU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.
De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.
Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 32, 102 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-18
- Debatt
- 2023-12-19
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2023/24:UbU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.
Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går bland annat till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.
Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 74, 244 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-14
- Debatt
- 2023-12-15
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2023/24:UbU8
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 11, 62 minuter
- Justering
- 2024-02-06
- Bordläggning
- 2024-02-27
- Debatt
- 2024-02-28
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2023/24:UbU12
Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningar.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 19, 77 minuter
- Justering
- 2024-02-06
- Bordläggning
- 2024-02-27
- Debatt
- 2024-02-28
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Immaterialrättsfrågor
Betänkande 2023/24:NU7
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 16, 64 minuter
- Justering
- 2024-02-01
- Bordläggning
- 2024-02-14
- Debatt
- 2024-02-15
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2023/24:UbU15
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om forskning från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om forskningens frihet, fördelning av forskningsmedel och rymdverksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 32, 100 minuter
- Justering
- 2024-02-13
- Bordläggning
- 2024-03-05
- Debatt
- 2024-03-06
- Beslut
- 2024-03-06
- Dokument & lagar
Studiestöd
Betänkande 2023/24:UbU7
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 16, 58 minuter
- Justering
- 2024-01-23
- Bordläggning
- 2024-03-05
- Debatt
- 2024-03-06
- Beslut
- 2024-03-06
- Dokument & lagar
Näringspolitik
Betänkande 2023/24:NU11
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor och särskilda näringsgrenar och branscher.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 29, 97 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
2023 års redogörelse för företag med statligt ägande
Betänkande 2023/24:NU4
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 11, 53 minuter
- Justering
- 2024-01-25
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Regelförenkling för företag
Betänkande 2023/24:NU10
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om regelförenkling för företag från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Motionerna handlar bland annat om hur förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 28, 81 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Elmarknadsfrågor
Betänkande 2023/24:NU9
Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar.
Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster.
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 60, 152 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-04
- Dokument & lagar
Ny kärnkraft i Sverige
Betänkande 2023/24:NU5
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.
Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 54, 176 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-24
- Debatt
- 2023-11-28
- Beslut
- 2023-11-29