Sök
2 222 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Skatteutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Anstånd med kupongskatt i vissa fall
Betänkande 2019/20:SkU11
Regeringen har föreslagit att utländska juridiska personer under vissa förutsättningar ska kunna få anstånd med betalningen av kupongskatt vid utdelningar, om de uppvisar underskott för samma år. Möjligheten att få anstånd med skatten ska gälla för utländska juridiska personer som hör hemma inom EU, eller andra länder som har vissa typer av överenskommelser eller avtal med EU eller Sverige. Anstånd kan beviljas av Skatteverket efter ansökan. Den juridiska personens resultat ska beräknas enligt svenska regler.
Förslaget är en följd av domen i ett mål i EU-domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2019-11-28
- Bordläggning
- 2019-12-03
- Debatt
- 2019-12-04
- Beslut
- 2019-12-04
- Dokument & lagar
Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning
Betänkande 2019/20:SkU10
Regeringen har föreslagit ändringar i skatteförfarandelagen för att de anståndsregler som gäller för utflyttningsbeskattning ska uppfylla EU-direktivet mot skatteundandraganden. Förslagen utvidgar bland annat möjligheten till anstånd vid utflyttningsbeskattning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), både för juridiska och fysiska personer.
Regeringen har också föreslagit ändringar i inkomstskattelagens regler så att den skattskyldige inte omedelbart behöver återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning, utan i stället kan göra det successivt. Förändringen behövs på grund av ny praxis från EU-domstolen. Regeringen föreslår dessutom en redaktionell ändring i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-11-14
- Bordläggning
- 2019-11-26
- Debatt
- 2019-11-27
- Beslut
- 2019-11-27
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2019/20:SkU1
Ungefär 12,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution, det vill säga anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Skatteverket får drygt 7,9 miljarder kronor, Tullverket får drygt 2,1 miljarder och Kronofogdemyndigheten drygt 2 miljarder. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2019-11-28
- Bordläggning
- 2019-12-03
- Debatt
- 2019-12-04
- Beslut
- 2019-12-04
- Dokument & lagar
Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden
Betänkande 2019/20:SkU9
Sveriges skatteavtal med Bulgarien, Cypern och Grekland ska inte tillämpas när en svensk juridisk persons verksamhet från fast driftställe inte beskattas där. Ett fast driftställe kan exempelvis vara en fabrik eller ett kontor. Bestämmelserna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär också att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland regleras i lag i stället för som idag genom en så kallad kungörelse.
Bestämmelserna börjar gälla 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-11-19
- Bordläggning
- 2019-11-27
- Debatt
- 2019-11-28
- Beslut
- 2019-11-28
- Dokument & lagar
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
Utlåtande 2022/23:SkU23
Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som bland annat handlar om nya regler för information om kryptotillgångar, exempelvis bitcoin. Enligt förslaget ska medlemsländerna rapportera och utbyta viss information om kryptotillgångar, vilket bland annat ska underlätta kontrollen av skatteinbetalningar. EU-kommissionen föreslår även EU-gemensamma sanktioner för dem som inte följer regelverket.
I huvudsak är riksdagen positiv till kommissionens förslag, med undantag för den del som gäller gemensamma sanktioner. Riksdagen menar att medlemsländerna själva är bättre lämpade att bestämma vilka sanktioner som ska gälla om de gemensamma reglerna inte efterlevs.
Därmed anser riksdagen att förslaget delvis strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen beslutade att skicka synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2023-03-21
- Bordläggning
- 2023-03-28
- Debatt
- 2023-03-29
- Beslut
- 2023-03-29
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om införandet av ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor i bolagssektorn
Utlåtande 2021/22:SkU34
EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.
Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2022-06-16
- Bordläggning
- 2022-06-21
- Debatt
- 2022-06-22
- Beslut
- 2022-06-22
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv med regler för att förhindra att legala enheter som saknar substans missbrukas för skatteändamål
Utlåtande 2021/22:SkU32
Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. EU-förslaget innehåller regler som ska förhindra att företag som saknar substans används för att undkomma skatt.
Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget är mycket omfattande och långtgående. Riksdagen anser att kommissionen inte tillräckligt har motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det mål som anges. Därmed strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2022-03-17
- Bordläggning
- 2022-03-25
- Debatt
- 2022-03-29
- Beslut
- 2022-03-30
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU
Utlåtande 2021/22:SkU12
Riksdagen har prövat ett EU-förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU och anser att det strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.
EU-kommissionen föreslår en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU. Syftet är att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. En miniminivå för beskattningen ska enligt förslaget bland annat motverka skattekonkurrens mellan länder och möjliggöra en jämn spelplan för företag runt om i världen. EU-förslaget ska gälla för koncerner vars omsättning överstiger 750 miljoner euro och även omfatta nationella, inhemska koncerner som inte bedriver gränsöverskridande verksamhet.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska huruvida den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen är positiv till syftet med EU-förslaget eftersom även riksdagen anser att skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens ska motverkas. Men eftersom EU-kommissionen inte genomfört en egen konsekvensanalys av förslaget anser riksdagen att det är svårt att bedöma om skattereglerna i fråga går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå deras mål. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2022-03-17
- Bordläggning
- 2022-03-25
- Debatt
- 2022-03-29
- Beslut
- 2022-03-30
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2019
Betänkande 2018/19:SkU23
Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.
Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
Betänkande 2018/19:SkU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 20, 65 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet
Betänkande 2018/19:SkU21
Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs. Därmed återinförs också den procedur för godkännande av gåvomottagare som hänger ihop med detta, men utan de ansöknings- och årsavgifter som fanns tidigare.
Vidare slopas regleringen av när en särskild skattedeklaration ska lämnas enligt den numera upphävda lagen om skatt på vinstsparande.
De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 30 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Höjt tak för RUT-avdrag
Betänkande 2018/19:SkU20
Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.
Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 56 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet
Betänkande 2018/19:SkU2
Olika lagar som gäller punktskatter ändras. Bland annat ändras reglerna som gäller skatt på kemikalier i elektronik och punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
Beskattningen av varor som omfattas av punktskatter får skjutas upp av exempelvis registrerade avsändare och varumottagare inom det så kallade uppskovsförfarandet. Vissa delar inom uppskovsförfarandet ska framöver kunna användas i minst sex månader efter att ett godkännande att använda uppskovsförfarandet har slutat gälla.
En ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i elektronik införs, som kallas registrerad mottagare.
Energiskatt ska kunna återbetalas vid viss lagring av el och skattskyldighet för energiskatt på el ska inte inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har börjat gälla.
De flesta av de nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-11-06
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Vissa inkomstskatteändringar
Betänkande 2018/19:SkU19
Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om omräkning av representationsavdrag ska upphävas. Bestämmelsen gäller företag som har sin redovisning i euro. Anledningen är att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats och det krävs därför en ändring i omräkningslagen.
Regeringen föreslår också att bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften gällande delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till dessa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Betänkande 2018/19:SkU18
Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 53 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag
Betänkande 2018/19:SkU17
Med de regler som gäller idag kan skatten bli högre när en andelsägare överlåter sitt företag till en närstående, än om hon eller han hade överlåtit det till en utomstående. Regeringen anser att det bör vara samma skatteregler som gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen, och föreslår därför att de nuvarande reglerna ändras.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 35 minuter
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott
Betänkande 2018/19:SkU16
Den del av Skatteverket som bedriver brottsbekämpande verksamhet ska få utökade möjligheter att bekämpa brott. Det innebär att Skatteverket får rätt att utreda brott där man misstänker att falska eller manipulerade handlingar har använts, exempelvis för att försöka få ut oberättigade bidrag eller driva företag under falsk identitet. För att omfattas av lagen ska brottet avse en uppgift eller handling som finns hos Skatteverket. Skatteverket ska också kunna utreda penningtvättsbrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift
Betänkande 2018/19:SkU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Skattereduktionen avskaffas från den 1 april.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 32 minuter
- Justering
- 2019-03-07
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2018/19:SkU14
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.
Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.
- Behandlade dokument
- 78
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2019-03-12
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-28
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2018/19:SkU13
Riksdagen sa nej till 25 motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om skattesatser och mervärdesbeskattning av ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 6, 29 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13