Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

5

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 65 minuter

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.

Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-26

Bordläggning

2020-06-29

Debatt

2020-06-30

Beslut

2020-06-30

Behandlingen av proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter kommer att fortsätta till hösten, under riksmötet 2020/21. Det gäller även följdmotion 2019/20:3583, som lämnats med anledning av propositionen.

Ärendet rör en anpassning till EU-regler om moms och e-handel som skulle ha genomförts i alla EU-länder till den 1 januari 2021. Med anledning av coronaviruset har EU-kommissionen dock föreslagit att de gemensamma reglerna istället ska börja gälla först den 1 juli 2021. Eftersom reglerna måste genomföras gemensamt i alla EU-länder skjuts riksdagens behandling av ärendet upp.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det så kallade BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.

Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

18

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om mervärdesskatt, även kallad moms, i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om ändrade momsskattesatser och ändrade regler om undantag i momsfrågor. Anledningarna till att riksdagen sa nej till de olika förslagen är bland annat att det saknas ekonomiskt utrymme eller att utredningar redan pågår på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

2

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-03-25

Debatt

2020-03-26

Beslut

2020-03-26

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.

Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

21

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att utredningar och beredningar pågår.

Motionerna handlar exempelvis om företagande och investeringar, skogskonton och skatteregler för ideell sektor.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-03-25

Debatt

2020-03-26

Beslut

2020-03-26

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om skatteskala, grundavdrag och skattereform. Andra områden är hushållsskatteavdrag, personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet och styrelsearvoden.

Behandlade dokument

117

Förslagspunkter

12

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 62 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019-2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019-2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Nu har regeringen föreslagit att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien. Skatteavtalet handlar bland annat om att undvika dubbelbeskattning på inkomst.

Ändringarna gäller bland annat sänkta maxnivåer för källskatt på utdelning, ränta och royalty som betalas till en mottagare i det andra landet.

De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg. Skatten ska börja tas ut i samband med att tunneln öppnar för trafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.

Eftersom det inte är möjligt att säga när tunneln öppnar för trafik så börjar lagändringarna gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 1 minuter

Justering

2020-05-26

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

För att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall ska en ny skatt införas på bärkassar av plast. Kassarna ska beskattas med tre kronor styck, och mindre och tunnare kassar ska beskattas med 30 öre styck.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Regeringen har föreslagit bestämmelser som innebär att det andra steget tas i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär att de så kallade hybridreglerna i inkomstskattelagen, som började gälla den 1 januari 2019, utökas till att omfatta även andra utgifter än ränteutgifter och ytterligare hybridsituationer samt till att gälla förfaranden som har ingåtts för att ge skatteförmåner. Bestämmelserna innebär att avdrag inte ska få göras om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning. Hybridsituationer kan till exempel handla om att företag som finns i flera länder kan utnyttja skillnader i olika länders lagstiftning för att undkomma skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-19

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt.

Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den så kallade källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2019-11-05

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Nya skatteregler införs för tjänstepensionsföretag så att de beskattas på samma sätt som livförsäkringsbolag. Syftet är att skapa skatteneutralitet mellan parterna på tjänstepensionsområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Konkret innebär förändringen bland annat att tjänstepensionsföretagens inkomster från tillgångar och skulder eller inbetalda premier inte ska beskattas, i stället betalas en avkastningsskatt. Vidare ska de skatteregler som gäller för en pensionsförsäkring även gälla en försäkring som ett tjänstepensionsföretag erbjuder. De nya reglerna gäller även svenska europabolag och europakooperativ.

Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner. De börjar gälla 15 december 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-10-22

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag.

Ändringarna handlar bland annat om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till så kallade avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-10-24

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13