Sök

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 134 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om

• att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet
• att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg
• att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning.

Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 91 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att begränsa Trafikverkets möjlighet att direkttilldela avtal gällande järnvägsbunden kollektivtrafik, det vill säga att avtal kan tilldelas utan krav på en konkurrensutsatt upphandlingsprocess. Begränsningen utgörs av att Trafikverket endast får direkttilldela avtal vars årliga uppskattade genomsnittsvärde ej överstiger ett belopp motsvarande 7 500 000 euro.

Förslaget innebär också förändringar gällande hamnskyddet som bland annat ska skydda hamnar mot säkerhetshot. Hamnskyddet bygger på ett EU-direktiv och lagändringen innebär att Sverige tillämpar direktivet i rätt omfattning.

Lagändringarna ska börja gälla den 25 december 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering ska ersättas av ett så kallat auktorisationssystem, och regleringen ska utvidgas till att omfatta också digital post.

Den nya lagen innebär bland annat att såväl privatpersoner som myndigheter och andra offentliga aktörer kan välja vem bland de leverantörer som anslutit sig till systemet som ska utföra tjänsterna. En myndighet ska utses som tar emot ansökningarna från leverantörerna och tecknar avtal med dem som godkänns.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Företag som erbjuder radioutrustning ska göra det med, eller utan laddningsenhet. Syftet är att användarna inte ska tvingas köpa en ny laddare vid varje ny mobiltelefon eller liknande radioutrustning.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och innebär att regeringen får bestämma regler om skyldigheter för ekonomiska aktörer som tillhandahåller radioutrustning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 28 december 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen sa ja till att lägga Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 till handlingarna.

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm.

Riksrevisionen anser att staten och bolaget SOS Alarm inte ser att larm till nödnumret 112 hanteras på ett effektivt sätt. Regeringen har inte utnyttjat möjligheterna att följa upp och styra bolaget. Att särskild lagstiftning saknas skapar också otydlighet i fråga om roller och ansvar och försvårar effektiv tillsyn.

Regeringen välkomnar dock granskningen och instämmer i delar av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, men anser också att de åtgärder som vidtagits började ge effekt på bland annat medelsvarstiden hos SOS Alarm under 2023. Regeringen anser att denna positiva utveckling bör inkluderas i den övergripande bedömningen, med nuvarande utveckling bör bolaget kunna uppnå målet för medelsvarstiden under 2024. Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen med särskilt fokus på svarstiderna för 112 och till exempel antalet samtal med mycket långa svarstider. I skrivelsen redovisar regeringen hur tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan utvecklas och åtgärder som kan komma att tas om den positiva utvecklingen inte fortsätter som förväntat. I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Kommunerna ska i större utsträckning kompenseras för sina kostnader i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att fler av kommunernas kostnader ska täckas av kärnavfallsfonden.

Beslutet innebär att kommunerna ska kunna få ersättning ur kärnavfallsfonden till exempel för insatser i samband med stegvis prövning av utbyggnaden av slutförvaret för radioaktivt driftavfall och använt kärnbränsle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

24

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag.

Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 25 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-02-27

Debatt

2024-02-28

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 67 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2023-12-14

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Regeringen har föreslagit ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten. Syftet är att minska den illegala användningen av explosiva varor i samhället och att stärka det brottsbekämpande arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 8 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att åtgärda de brister som Europadomstolen funnit både vad gäller lagstiftning och tillämpning i den svenska signalspaningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024 respektive den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal.

Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar.

Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Regeringen har föreslagit en ändring som gäller den EU-gemensamma digitala ingång där privatpersoner och företag kan hitta information och tjänster som tillhandahålls av myndigheter i de olika EU-länderna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att regeringen inte längre ska bestämma vilka som ska vara så kallade behöriga myndigheter enligt EU-förordningen utan att varje myndighet och enskilt organ själv ska identifiera sig som behörig myndighet.

Lagändringen blir i form av kompletterande nationella bestämmelser till EU-förordningen om en gemensam digital ingång, och ska börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

Ett års prövotid ska införas för körkort klass AM, det vill säga körkort för moped klass 1 (kallas ibland EU-moped), A-traktorer och mopedbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Med nuvarande lagstiftning gäller inte någon prövotid för AM-körkort. Det innebär att den som kör exempelvis A-traktor på ett felaktigt sätt och får körkortet indraget, bara behöver vänta en viss tid för att sedan få tillbaka körkortet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.

Vidare sa riksdagen nej till cirka 120 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan genomförda åtgärder.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

21

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2024-02-13

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

40, 114 minuter

Justering

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.

Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst.

Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

25, 90 minuter

Justering

2024-01-16

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 67 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12