Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användningsområden menas produkter eller teknik avsedd för civilt bruk, men som även kan användas för militära ändamål och för att tillverka massförstörelsevapen.

De nya reglerna ger bland annat regeringen möjligheter att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Med tekniskt bistånd menas att bidra med kunskap eller information som är nödvändig för att producera eller använda en särskild teknik, produkt eller tjänst.

Lagändringarna görs på grund av en ny EU-förordning som syftar till att göra kontrollen av produkter med dubbla användningsområden mer effektiv. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett värdlandsavtal mellan Sverige och FN:s barnfond Unicef. Anledningen är att Unicef har beslutat att etablera ett innovationskontor i Stockholm. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för kontoret och dess personal. Avtalets bestämmelser blir gällande inför svenska domstolar och myndigheter.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att svensk närvaro bör förstärkas genom ett "House of Sweden" i Taipei. Detta för att utveckla relationerna med Taiwan.

Riksdagen sade också nej till ca 70 motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om mänskliga rättigheter i olika länder och regioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 98 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Interparlamentariska unionen är världens äldsta multilaterala organisation. IPU grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. I dag är 179 nationella parlament medlemmar. I en redogörelse från den svenska IPU-delegationen redovisar ledamöterna för IPU:s arbete och verksamhet under 2021. Under 2021 arbetade IPU fram en ny strategi för sitt multilaterala arbete. Strategin anger fem mål för organisationen som ska styra och vägleda IPU:s arbete under åren 2022-2026. Dessa mål är:

• Bygga effektiva och bemyndigade parlament.
• Främja inkluderande och representativa parlament.
• Stödja motståndskraftiga och innovativa parlament.
• Fungera som en katalysator för kollektiva parlamentariska åtgärder.
• Stärka IPU:s ansvarsutkrävande.

Riksdagens beslut innebär att IPU-redogörelsen läggs till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling har överlämnat sin verksamhetsredogörelse för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Av redogörelsen framgår att arbetet i Europarådets parlamentariska församling under 2021 har kunnat fortgå i full styrka. Samtliga fyra delsessioner har genomförts.

Enligt redogörelsen har svenska ledamöter hållit 44 anföranden i plenum. Den svenska delegationen har haft det högsta deltagandet vid voteringar vid delsessioner och den fjärde högsta närvaron.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen har behandlat ungefär 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om säkerhetspolitik. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta fram ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen.
• Regeringen bör uttala en tydlig Natooption, som innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato.
• Regeringen bör förankra Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen.
• Vid möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen bör det göras tydligt att Sverige inte tänker skriva under konventionen.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om Sveriges insats i Afghanistan.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår i vissa frågor och att utskottet tidigare har tagit ställning i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 155 minuter

Justering

2022-03-14

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2021.

Regeringen redogör i skrivelsen bland annat för de diskussioner som förts om de lärdomar som kan dras från pandemin relaterat till EU:s beredskap. Regeringen betonar hur viktig en väl fungerande inre marknad med öppenhet mot omvärlden och samarbete med internationella partner är för EU:s konkurrens- och motståndskraft. Riksdagen välkomnar resonemanget och framhåller att det är fortsatt aktuellt i det kraftigt försämrade säkerhetsläge som Rysslands invasion av Ukraina innebär. Riksdagen framhåller även att respekten för de grundläggande värdena om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.

Vidare anser riksdagen att unionen bör klargöra medlemskapsperspektivet för Ukraina, Georgien och Moldavien genom att benämna dem som potentiella kandidatländer till dess det finns underlag som motiverar att de kan ges status som kandidatländer. Som potentiella kandidatländer bör de tre länderna få tillgång till allt reformstöd som EU har att erbjuda blivande medlemsstater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat trettio förslag i en följdmotion med anledning av skrivelsen och cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021 som rör EU-samarbetet. Riksdagen sa nej till motionsförslagen, i flera fall med hänvisning till att förslagen redan omfattas av den förda politiken.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

22

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,2 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,5 miljarder kronor. Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 182 miljoner kronor och samarbete inom Östersjöregionen får cirka 175 miljoner.

Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, 2020 och 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 107 minuter

Justering

2021-11-29

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Riksdagen sa nej till 13 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020 om Förenta nationerna (FN) och FN-systemet. I samband med detta lyfte riksdagen att FN är ryggraden i det internationella systemet och underströk FN:s roll i hanteringen av internationella kriser och konflikter. Riksdagen ansåg vidare att ytterligare åtgärder behövs för att reformera säkerhetsrådet och att det är angeläget att kringskära vetorätten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.

Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 87 minuter

Justering

2021-01-14

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategi för den arktiska regionen. Skrivelsen beskriver regeringens mål och huvudprioriteringar i förhållande till den arktiska regionen. I skrivelsen redogör regeringen för den politiska inriktningen för det fortsatta arbetet inom sex tematiska områden.

Riksdagen välkomnar att det nu finns en uppdaterad strategi och anser att Sverige har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling i området, exempelvis genom att folkrätten och havsrätten respekteras i regionen. Riksdagen stöder även att den militära närvaron i Sveriges norra delar stärks. Riksdagen konstaterar att Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen är avgörande för den arktiska regionens framtid.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

38, 138 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Regeringen bör inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett ministerråd för infrastruktur och transport. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Beslutet om tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2020, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner om nordiskt, arktiskt och regionalt samarbete.

I skrivelsen redogör regeringen bland annat för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2020, främst inriktat på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Skrivelsen tar också upp frågor exempelvis om hur det nordiska samarbetet har fungerat under covid-19-pandemin och samarbetet i Barents- och Arktiska rådet.

Nordiskt samarbete var satt under press under 2020 på grund av pandemin. Riksdagen anser att det finns anledning att ta lärdom av utmaningarna för att stärka det nordiska samarbetet. De nordiska länderna behöver utvärdera hur samarbetet kan fungera bättre både i dag och i framtiden.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 160 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-03

Utländska direktinvesteringar i svenska företag kan hota skyddsvärda svenska företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för att säkra granskningen av sådana direktinvesteringar. Lagförslaget kompletterar en EU-förordning på området som börjar gälla i alla medlemsländer i oktober 2020.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har nyligen fått uppdraget som kontaktpunkt av regeringen. Utöver den internationella samordningsrollen ska myndigheten också få befogenhet att hämta in vissa uppgifter från inblandade företag inför en investering, om det finns risk att affären kan påverka svensk säkerhetskänslig verksamhet. Berörda företag ska ha möjlighet att överklaga ett beslut som myndigheten har fattat om att hämta in uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2020-09-24

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2021. Det innebär att cirka 47 miljarder kronor går till utgiftsområdet internationellt utvecklingssamarbete i statens budget för år 2021.

Riksdagen sa även ja till Riksrevisionens och regeringens övriga förslag om bland annat förvaltningsanslag och ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i motioner inom området, framför allt alternativa budgetförslag.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är en del av steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

48, 126 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om Afrika från allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Förslagen handlar om Västafrika, Afrikas horn och Sydafrika med fokus på situationen i Västsahara, Somalia, Etiopien, Eritrea och Sydafrika.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 90 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner som rör länder i Mellanöstern. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020.

Förslagen handlar exempelvis om minoriteters situation i Irak, Iran, Syrien och Turkiet samt om fredsprocessen i Mellanöstern.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

33, 123 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2020.

Under året har IPU bland annat arbetat med att undersöka hur coronapandemin påverkat nationella parlaments arbetssätt. Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även dialogen om hur nationella parlament kan fortsätta att underlätta implementeringen av FN:s globala hållbarhetsmål har funnits på dagordningen.

Riksdagen välkomnar detta arbete, liksom att delegationen, i dialog med talman och riksdagens utskott, under 2021 avser att fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete bidrar till att uppfylla detta.

Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2019 och helåret 2020. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Riksdagen tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser riksdagen, liksom förra året, att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Under 2020 har arbetet präglats av coronapandemin, både när det gäller formerna för samarbetet och det politiska innehållet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-03