Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om Interparlamentariska unionen (IPU). Redogörelsen går igenom verksamheten inom IPU under 2018 och den svenska delegationens arbete. IPU har bland annat behandlat frågor som rör FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt inom området migration och flyktingskydd. Andra frågor man har arbetat med är att öka kvinnors deltagande i politiken, att motverka sexuella trakasserier och övergrepp samt att bekämpa sexuellt våld i FN:s fredsbevarande insatser.

Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-24

Debatt

2019-04-25

Beslut

2019-04-25

Riksdagen har behandlat en redogörelse från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling, PACE. Den handlar om PACE:s verksamhet under 2018 och de ökade utmaningarna för mänskliga rättigheter i medlemsstaterna.

Europarådet består av 47 medlemsländer och arbetar för att skapa en gemensam värdegrund grundad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Riksdagen noterar att debatten i den parlamentariska församlingen på senare tid handlat allt mer om att flera medlemsländer inte respekterar grundprinciperna. Riksdagen noterar vidare att den svenska delegationen har deltagit aktivt i verksamheten under året.

Riksdagen välkomnade redogörelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 52 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-09

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2018.

Utrikesutskottet framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och arbeta för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s politiska församling genomförde åtta valobservationer under 2018 och utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation deltog i dessa observationer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 31 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-24

Drygt 44,9 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationellt bistånd. Mest pengar går till biståndsverksamhet, knappt 43,5 miljarder kronor. Knappt 1,3 miljarder går till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2019. Riksdagen sa också delvis säger ja till ett förslag i en motion från Moderaterna som innebär att 75 miljoner kronor flyttas inom anslaget från biståndsverksamheten till Sida.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

58, 131 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-17

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2018, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2018. Redogörelsen ger också en övergripande beskrivning av verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

Enligt riksdagen är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet med sina nordiska och baltiska grannar. Centrala samarbetsområden är ökad rörlighet, fortsatt integration och säkerhets- och miljöfrågor. Riksdagen tar även upp det arktiska samarbetet och betonar behovet av samarbete och dialog med alla regionala aktörer kring de stora utmaningar som Arktis står inför.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till de behandlade motionsförslagen om Norden och det nordiska samarbetet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

17, 74 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-04

Riksdagen godkände ett fördjupat partners- och samarbetsavtal mellan EU, dess medlemsstater och Armenien och sa därmed ja till regeringens förslag.

Syftet med avtalet är att stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien. Parterna ska fortsatt samarbeta för att främja handel och investeringar samt stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Armenien.

Det är i år tio år sedan Östliga partnerskapet, det vill säga samarbetet mellan EU och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, etablerades. Målet med partnerskapet är bland annat att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati, rättstyre, antikorruption och jämställdhet och är en del av EU:s grannskapspolitik. Regeringen anser att avtalet är av stor betydelse och att riksdagen därför ska godkänna avtalet.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och börjar gälla ungefär två månader efter att parterna har uppfyllt vissa krav.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

5

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

35, 117 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under första halvan av 2018. Den parlamentariska församlingen är en mötesplats för parlamentariker från EU och medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet.

Under första halvan av 2018 har bland annat frågor om bekämpande av terrorism och våldsam extremism och internationellt samarbete inom migration och flyktingfrågor prioriterats i arbetet.

Utskottet noterar att då arbetet i församlingen har skett med låg intensitet under flera år så har talmannen beslutat att inte utse en ny svensk delegation för åren 2018-2022. Riksdagen kommer fortsättningsvis att vara medlem i organisationen men inte delta aktivt i arbetet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-24

Debatt

2019-04-25

Beslut

2019-04-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2018. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Den tar även upp beslut och händelser i unionens samarbete och täcker hela EU:s verksamhet.

Riksdagen konstaterar att EU står inför komplexa och långsiktiga politiska utmaningar såsom klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader både inom EU och globalt. Riksdagen anser att i ett osäkert omvärldsläge är det avgörande med ett starkt och enigt EU.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de behandlade motionsförslagen om EU-frågor.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

39, 147 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-16

Knappt 2,4 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, knappt 1,7 miljarder kronor. Drygt 193 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och drygt 174 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 9 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-17

Regeringen bör göra en oberoende utvärdering av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Det anser ett enigt utrikesutskott, som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Sverige var under 2017 och 2018 icke-permanent medlem i Förenta Nationernas, FN:s, säkerhetsråd. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för det svenska medlemskapet och för de sakfrågor som har diskuterats i säkerhetsrådet under de två åren.

Riksdagen tycker att regeringens skrivelse behöver kompletteras med en oberoende och fristående utvärdering av resultatet av och kostnaderna för det svenska medlemskapet. Både Sveriges arbete och inflytande i säkerhetsrådet behöver granskas. Utvärderingen bör vara fristående från regeringen och göras av meriterade forskare eller andra som självständigt kan utvärdera resultaten av det svenska medlemskapet under 2017-2018 och försöka bedöma vilka de bestående resultaten har blivit.

Riksdagen lade även regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen i ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

33, 253 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens arbetsprogram för 2019. I programmet anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. I och med att det är i slutet av den nuvarande kommissionens mandatperiod innehåller arbetsprogrammet inte så många nya initiativ.

När det gäller de övergripande frågorna anser riksdagen att det är positivt att kommissionen i sitt sista arbetsprogram lägger fokus på att göra klart pågående arbete, på att avsluta förhandlingar som pågår och på att genomföra fattade beslut. När det gäller EU:s framtid framhåller riksdagen bland annat att förankringen i medlemsländernas parlament är viktig. Vad gäller brexit är det viktigt att Storbritanniens utträde sker på ett sätt som ger rättslig tydlighet och förutsägbarhet. Det är också angeläget att EU har nära samarbete med Storbritannien även i framtiden.

I utlåtandet kommenterar riksdagen även förslag från kommissionen om bland annat ekonomiska frågor, ökad användning av kvalificerad majoritet, demokrati och rättsstatens principer, genomförandet av Parisavtalet och EU som global aktör.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 58 minuter

Justering

2018-11-29

Bordläggning

2018-12-04

Debatt

2018-12-05

Beslut

2018-12-05

Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse till riksdagen om verksamheten i Nordiska rådet under 2014 och om delegationens arbete under samma år. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2014. Förutom det övergripande arbetet inom Nordiska ministerrådet redogör skrivelsen bland annat för arbetet med att modernisera ministerrådet, för gränshinderarbetet och det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat det nordiska samarbetet, kultur, språk, djurskydd, säkerhet, försvar och demokrati.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

I en skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens rapport om Swedfund, som innehåller en analys av finansieringen av bolaget och en uppföljning av den granskning som gjordes 2009. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen borde ha övervägt olika sätt att finansiera Swedfunds verksamhet. Sedan granskningen 2009 har förbättringar skett men det återstår en del att göra, bland annat vad gäller att följa upp vilka effekter som Swedfunds verksamhet har gett. Regeringen betonar att man valt den finansiering som ska ge bäst förutsättningar för bolaget att arbeta mot sina mål. Regeringen har också påbörjat en genomgång av Swedfund.

Riksdagens utrikesutskott, som behandlat ärendet, anser att regeringens skrivelse ger mycket kortfattade beskrivningar av vilka åtgärder regeringen tänker vidta. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med information om åtgärder som görs utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

EU beslutade under 2014 om sanktioner mot Ryssland. För att kunna genomföra sanktionerna fullt ut i Sverige krävs det nationella beslut. I december förra året beslutade därför regeringen bland annat att införa förbud mot att köpa, importera och transportera krigsmateriel eller så kallad paramilitär utrustning från Ryssland.

Att införa sanktioner kräver riksdagens godkännande inom en viss tid, annars slutar de att gälla. Därför har regeringen föreslagit att riksdagen godkänner beslutet om sanktioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-12

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om valutahanteringen i det internationella utvecklingssamarbetet. I rapporten har Riksrevisionen undersökt om Sidas, regeringens och Utrikesdepartementets valutahantering bidrar till ett effektivt och förutsägbart bistånd. Även Riksgäldskontoret har omfattats av granskningen.

Utrikesutskottet, som granskat regeringens skrivelse, välkomnar Riksrevisionens granskning och noterar att det för närvarande pågår ett arbete med att utveckla en samlad hantering av utländsk valuta i staten. När arbetet är avslutat kommer Riksgäldskontoret att ta hand om valutaväxlingar för myndigheternas räkning genom ett så kallat valutakoncernkonto. Detta kommer att tillgodose flertalet av Riksrevisionens synpunkter och leda till ökad effektivitet och lägre kostnader för enskilda myndigheter och för staten som helhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Regeringen har i en skrivelse redovisat för hur verksamheten vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har sett ut under andra halvåret 2013 och under hela 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling i en redogörelse redovisat för församlingens arbete under 2014.

Riksdagen har gått igenom redovisningarna och ser positivt på OSSE:s arbete i Ukraina under perioden. Organisationen har arbetat för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten i landet, genomfört övervakningar av presidentvalet och parlamentsvalet 2014, granskat läget för mänskliga rättigheter och genomfört militära inspektioner. Riksdagen välkomnar Sveriges deltagande i arbetet. Sverige har bidragit med finansiellt stöd till flera insatser, skickat valövervakare samt personal till OSSE:s observatörsuppdrag och deltagit i de militära inspektionerna.

Sverige har också drivit på för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete och riksdagen tycker att det är viktigt att Sverige fortsätter arbeta för ökad jämställdhet inom OSSE.

Riksdagen föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om Förenta nationerna (FN) och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter och FN:s säkerhetsråds ansvar för internationell fred och säkerhet. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Sverige kandiderar till en plats i säkerhetsrådet för perioden 2017-2018. Utskottet stöder Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Utrikesutskottet anser vidare bland annat att de mänskliga rättigheterna även i fortsättningen ska vara en central och integrerad del av Sveriges utrikespolitik.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 103 minuter

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2013 och helåret 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Utrikesutskottet betonar vikten av att Sverige arbetar för att Europarådet ska inrikta sin verksamhet på kärnuppgifterna mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och det demokratiska samhällsstyret. Det är positivt att fokus på dessa områden förstärkts, men samtidigt återstår mycket arbete.

Utrikesutskottet välkomnar också de insatser ministerkommittén och den parlamentariska församlingen har gjort med anledning av Rysslands olagliga ryska annektering av Krim och Sevastopol samt militära aggression i östra Ukraina. Ministerkommittén har bland annat fattat sex beslut där den uppmanar Ryssland att uppfylla sina internationella åtaganden, och Europarådets parlamentariska församling har spelat en viktig roll i rådets dialog med Ryssland.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 77 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03