Sök

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2022. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksdagen välkomnar att Riksrevisionen även låtit sig granskas av kollegor vid den norska Riksrevisjonen och brittiska Nation Audit Office, en granskning som visat att Riksrevisionen är en modern och välskött revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet som är relevant för de viktigaste intressenterna. Riksdagen emotser att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 97 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen beslutade att medge att regeringen ställer en väpnad styrka med högst 400 personer till förfogande i Sudan. Styrkan ska i enlighet med folkrätten stödja och genomföra en evakueringsinsats av svenska och utländska medborgare samt materiel från Sudan och ställs till förfogande till och med den 30 juni 2023. Evakueringen ska ske i nära samverkan med andra stater och internationella organisationer.

Säkerhetssituationen och det humanitära läget i Sudan är mycket allvarligt. Det pågår omfattande strider med tunga vapen i såväl Khartoum som flera andra platser i landet. Stor brist på förnödenheter och sjukvård råder.

Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga. Ett utskottsinitiativ gör det möjligt för riksdagen att ta beslut i ett ärende med skyndsamhet. Innan utskottet la förslaget har det tagit del av muntlig och skriftlig information från regeringen i ärendet, som rekommenderat riksdagen att bereda förslaget i form av ett utskottsinitiativ.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2023-04-23

Bordläggning

2023-04-23

Debatt

2023-04-23

Beslut

2023-04-23

Riksdagen riktade en uppmaning genom ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som terroristorganisation.

Vidare sa riksdagen nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

30, 115 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2022.

Det pågående ryska anfallskriget i Ukraina har stått allra högst på dagordningen för delegationens arbete. Vid höstförsamlingen antogs en resolution som bland annat krävde ett omedelbart slut på den ryska militära ockupationen av suveränt ukrainskt territorium och att återställa Ukrainas territoriella integritet.

En särskild arbetsgrupp har bildats med syfte att underlätta den politiska dialogen mellan parlamenten i Ryska Federationen och Ukraina.

Andra frågor i fokus har bland annat varit att

• övervinna pandemin
• hantera klimatrelaterade utmaningar genom att mobilisera IPU:s medlemsparlament
• utveckla nya parlamentariska strategier för att stärka fred och säkerhet
• främja demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer.

Riksdagen välkomnade både redogörelsen och det arbete som delegationen har gjort under året och lade redogörelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i radio- och tv-lagen. Lagändringarna innebär att regeringen kan besluta om villkor för radio- och tv-program som sänds eller tillhandahålls av public service-företagen genom tråd.

Villkoren gäller för opartiskhet och saklighet, genmälen och rättelser samt förbud mot och villkor för reklam eller andra annonser, sponsring och produktplacering. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2023-05-02

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredningar ska tillsättas.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat.

Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

13

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 28 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.

Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 71 minuter

Justering

2023-01-24

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om Sidas (Sveriges biståndsmyndighet) val av samarbetspartners och biståndsform. Riksrevisionens iakttagelser baseras på myndighetens strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Granskningen fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för att kunna göra dessa val på ett effektivt sätt när svenskt utvecklingssamarbete har genomförts.

Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val, men att förbättringar kan göras när det gäller såväl Sidas verksamhet som regeringens riktlinjer och strategiarbete. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att använda Riksrevisionens granskning i arbetet med att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

69, 180 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ.

I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020.

Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

15, 63 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

85, 221 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Cirka 2,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,3 miljarder, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 183 miljoner går till freds- och säkerhetsfrämjande arbete.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-12-08

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i två av Sveriges grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• En bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen om vidaresändningsplikt av vissa program förtydligas och utvidgas.

Eftersom det är grundlagar som ska ändras krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 11 maj 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till det vilande förslaget.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny så kallad forumregel, det vill säga en regel om vilken domstol som ska ta upp en viss typ av mål. Enligt förslaget ska yttrandefrihetsmål om vissa satellitsändningar från utlandet tas upp av Stockholms tingsrätt. Detta gäller om programmet huvudsakligen tas emot och vidaresänds i Sverige.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2021. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2021 lämnades totalt 79 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om miljöfrågor, transportfrågor och frågor om folkhälsa.

Tre av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om EU:s sociala klimatfond, ett förslag om ändringar i EU:s momsdirektiv samt ett förslag om förnybara energikällor. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 054 förslag lämnats till riksdagen. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 79 förslag, vilket är knappt 7 procent av förslagen som lämnats till riksdagen. Tre av de 1 054 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Inget av förslagen som kontrollerades under 2021 ledde dock till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2023-01-17

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-11-08

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16