Sök

Regeringen får rätt att genom försäljning överlåta den svenska aktieposten i Riga Graduate School of Law till Lettlands regering. Den ska sedan överlåta aktieposten till University of Latvia. I dag innehas aktierna av Svenska institutet. Sverige har finansierat uppbyggnaden och driften av Juristhögskolan i Riga med totalt 40 miljoner kronor under åren 1997-2004.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2005-10-20

Justering

2005-11-08

Debatt

2005-11-16

Beslut

2005-11-16

Konstitutionsutskottet (KU) anmälde sin granskning av regeringen till riksdagens kammare. KU har granskat 38 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten. Sverige bjöd in andra länder till militärövningen Snowflake som genomfördes tidigare i år. KU kan inte dra någon annan slutsats än att regeringen har brustit i sina rutiner för beredningen av militörövningen. Regeringens utgångspunkt har varit att de personer från andra länder som deltar i övningar tillsammans med Sverige inte ska ha gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser, tortyr eller brott mot mänskligheten. Försvarsminister Leni Björklund har dessutom gett uttryck för uppfattningen att krigsförbrytare som ändå kommit till Sverige skulle kunna lagföras här. KU finner försvarsministerns uttalande anmärkningsvärt med hänsyn till att åklagare prövat en anmälan mot en rysk officer som deltog vid övningen och då funnit att hinder förelegat mot lagföring på grund av immunitet. KU har kommit fram till att statsminister Göran Perssons uttalanden om två avvisade egyptier syftade till att för offentligheten förklara bakgrunden till regeringens beslut att avvisa egyptierna. KU menar att det är viktigt att statsråd visar återhållsamhet i uttalanden som kan vara till skada för enskilda människor och att uttalanden som statsråd gör är korrekta. KU konstaterar att regeringen har uppfyllt grundlagens beredningskrav när den beslutat att omlokalisera Riksutställningar till Gotland. Men KU noterar också att beredningen av ärendet framstår som anmärkningsvärt forcerad. Näringsminister Thomas Östros har anmälts till KU för ett uttalande om de statliga bolagens tillhörighet till arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. KU konstaterar att ägarstyrningen av ett statligt bolag utövas främst vid bolagsstämman. KU menar att det inte är förenligt med aktiebolagslagens regler att regeringen eller enskilda statsråd skulle styra de statliga bolagen genom uttalanden i medier eller inlägg i den offentliga debatten och förutsätter att de statliga bolagen, som inte står under KU:s granskning, följer aktiebolagslagen. Statsrådet Morgan Johansson har anmälts till KU för ett antal uttalanden i samband med att Migrationsverket polisanmälde fall av misstanke om vanvård av asylsökande barn. KU menar att det i den situation som hade uppstått efter Migrationsverkets polisanmälan fanns ett intresse av att Morgan Johansson som statsråd med ansvar för socialtjänstfrågor skulle ge en kommentar. Enligt KU hade han givetvis ändå kunnat avstå från att yttra sig och borde i varje fall ha uttalat sig med större försiktighet.

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Beredning

2005-11-29

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-09

Beslut

2006-06-14

Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling. Garantin borde därmed inte ha lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001. Det anser konstitutionsutskottet efter att ha granskat ärendet. Bristen på planering av hur garantin skulle följas upp återspeglas enligt KU i att den faktiska uppföljningen brustit. KU betonar att det är angeläget att Sverige lämnar ett fullgott underlag och på andra sätt samarbetar med FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté mot tortyr konstaterade i maj 2005 att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Däremot riktar KU ingen kritik mot regeringen i fallet med den fängslade svensken på Guantánamobasen. Riksdagen delar KU:s uppfattning.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 1 minuter

Beredning

2005-05-31

Justering

2005-09-21

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Beredning

2006-03-30

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

Riksdagen sade nej till motioner om begravningsverksamheten och trossamfunden från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2006-01-31

Justering

2006-02-21

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna under perioden 2006-2009 och en kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

72

Reservationer

59 

Beredning

2006-04-04

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 125 minuter

Beredning

2005-12-13

Justering

2006-01-31

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

27, 86 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-02

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen avslog motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om meddelarskydd för anställda utanför den statliga sektorn, frågor om pornografi och frågor om presstöd.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

35, 77 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-08

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2005-11-17

Justering

2005-11-29

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

TV 4:as koncessionsavgift ska avvecklas i takt med att de analoga tv-sändningarna upphör. När alla marksändningar är digitala upphör ju TV 4:s fördel att som enda kanal sända tv-program med reklam via det analoga marknätet. Riksdagen stödjer den reduceringstakt som regeringen har föreslagit. Koncessionsavgiften ska reduceras etappvis varje halvår från och med andra halvåret 2005 till och med andra halvåret 2007. Avgiften reduceras med procentandelar som är knutna till andelen av befolkningen som fortfarande kan se analoga sändningar under de fem olika etapperna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.

Anföranden och repliker

37, 93 minuter

Beredning

2005-09-15

Justering

2005-12-01

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2006 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

21

Reservationer

10 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen beslutade att återställa en ändring i sekretesslagen som av förbiseende kommit att upphävas i samband med en senare ändring i lagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-01-17

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Riksdagen beslutade om en ny vallag. Den nya lagen innebär bland annat följande: Kommunerna får det samlade, lokala ansvaret för att genomföra val. För att kommunerna ska klara detta får de pengar från staten. Rätten för väljare som befinner sig utomlands att brevrösta blir permanent. Möjligheterna att rösta genom bud blir större. Samtidigt stärks säkerheten vid röstning, både då röstning sker genom bud och då väljarna röstar själva. Kraven skärps på kommunerna att ordna vallokaler som är tillgängliga för funktionshindrade väljare. Den nya vallagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

20

Reservationer

9 

Beredning

2005-10-13

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-18

Beslut

2005-11-23

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Beredning

2005-09-08

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-07

Beslut

2006-04-07

Riksdagen sade nej till motioner om bland annat statlig förvaltning från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

12, 41 minuter

Beredning

2006-01-31

Justering

2006-02-21

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strassburg ska bli effektivare. Det är tanken med de ändringar i Europakonventionen som regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna. Domstolen ska bland annat enklare kunna sålla bland inkommande klagomål. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en effektivare Europadomstol.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 1 minuter

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-10-27

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om personval, valdagar, brevröstning, redovisning av blankröster, rösträtt för andra än svenska medborgare, valkretsar, översyn av valsystemet och valperiodens längd. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2005-10-20

Debatt

2005-11-18

Beslut

2005-11-23