Dokument & lagar (773 träffar)

Betänkande 2022/23:AU6

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.

Behandlade dokument: 15 Förslagspunkter: 10 Reservationer: 15  Anföranden och repliker: 48, 128 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-23

Betänkande 2022/23:AU6 (pdf, 340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integration

Betänkande 2022/23:AU5

Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument: 21 Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15  Anföranden och repliker: 20, 66 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:AU5 (pdf, 520 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrätt

Betänkande 2022/23:AU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 90,1 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 38,4 miljarder kronor. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB samt till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare sa riksdagen ja till en förlängning av den tillfälliga möjligheten till undantag från femårsregeln för företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Femårsregeln innebär en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten.

Riksdagen sa ja till ekonomiska bemyndiganden samtidigt som man riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 2 Anföranden och repliker: 55, 167 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-17 Debatt: 2022-12-19 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:AU2 (pdf, 585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Betänkande 2022/23:AU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Totalt handlar det om cirka 5,6 miljarder ur statens budget.

Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande på drygt 4,1 miljarder kronor samt särskilda jämställdhetsåtgärder på drygt 700 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för etableringsåtgärder, diskrimineringsombudsmannen, åtgärder mot diskriminering och rasism, Jämställdhetsmyndigheten, bidrag för kvinnors organisering och åtgärder mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 8 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 79, 230 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-17 Debatt: 2022-12-19 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:AU1 (pdf, 235 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Betänkande 2022/23:AU4

Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk på ett effektivt sätt. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Den statliga lönegarantin har som syfte att ge löneersättning till anställda som av någon anledning inte får lön av sin arbetsgivare. Det kan vara på grund av att arbetsgivaren exempelvis har gått i konkurs.

Riksrevisionens rapport visar att det förekommer missbruk av den statliga lönegarantin och att det finns ett behov av att se över regelverket. I en så kallad skrivelse konstaterar regeringen att de delar Riksrevisionens uppfattning.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 15 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:AU4 (pdf, 127 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin

Betänkande 2022/23:AU3

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Riksdagen välkomnar uppföljningen och anser att den utgör ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Riksdagen betonar också vikten av att förbättra och stärka det våldsförebyggande arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 16 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:AU3 (pdf, 122 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Betänkande 2021/22:AU15

Lagändringar ska förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2022 och handlar bland annat om vilka uppgifter som ska omfattas av tystnadsplikt och sekretess, och vid vilka tillfällen sekretessen kan brytas.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 19, 4723 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:AU15 (pdf, 1433 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Betänkande 2021/22:AU14

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 14, 3864 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:AU14 (pdf, 2511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av balansdirektivet

Betänkande 2021/22:AU12

Regeringen har lämnat förslag om ändringar i arbetsrätten samt om nya former av stöd för arbetstagares omställning på arbetsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag som gäller arbetsrätten innebär att lagen om anställningsskydd, LAS, ändras på flera punkter. Som exempel ska en uppsägning från arbetsgivarens sida grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl ska kunna vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Andra förändringar är att alla arbetsgivare får undanta tre arbetstagare från turordningen vid arbetsbrist och att en anställning inte ska bestå vid tvist om giltigheten av en uppsägning. För att ge arbetstagare ett bättre skydd vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad införs turordning och omställningstid. Anställningsavtal ska som huvudregel gälla på heltid och en ny anställningsform, särskild visstidsanställning, införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt statligt studiestöd, omställningsstudiestöd. Stödet ska göra det möjligt för fler vuxna yrkesverksamma att förbättra sin kompetens genom studier och på så sätt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd införs också. Syftet med det stödet är att stärka enskilda personers ställning på arbetsmarknaden.

Regeringens förslag har sin grund i en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 34, 7383 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-07 Debatt: 2022-06-08 Beslut: 2022-06-08

Betänkande 2021/22:AU12 (pdf, 10485 kB) Webb-tv debatt om förslag: Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden

Betänkande 2021/22:AU13

Riksrevisionen har granskat om bosättningslagens reform av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen tar i sin tur upp granskningen i en skrivelse, som lämnats till riksdagen.

Riksrevisionens granskning visar att syftet med reformen har levt upp till riksdagens avsikter, som var att nå ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Riksrevisionen ger en rekommendation till regeringen och en rekommendation till Migrationsverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som skrivelsen tar upp.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 12, 3192 minuter
Justering: 2022-05-03 Bordläggning: 2022-05-10 Debatt: 2022-05-11 Beslut: 2022-05-11

Betänkande 2021/22:AU13 (pdf, 197 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bosättningslagen

Betänkande 2021/22:AU11

För att anpassa svenska regler till EU:s arbetsvillkorsdirektiv, alltså bindande EU-regler om arbetsvillkor, har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Riksdagen sa ja till ändringarna, som bland annat innebär utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till nyanställda.

Förslagen innebär också att en arbetstagare som huvudregel ska få ha en annan anställning och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform.

Lagändringarna börjar gälla den 29 juni 2022.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 5, 979 minuter
Justering: 2022-05-03 Bordläggning: 2022-05-10 Debatt: 2022-05-11 Beslut: 2022-05-11

Betänkande 2021/22:AU11 (pdf, 4205 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet

Betänkande 2021/22:AU10

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder mot arbetslivskriminalitet, skyddsombudens verksamhet och arbetstidslagen.

Behandlade dokument: 38 Förslagspunkter: 12 Reservationer: 29  Anföranden och repliker: 20, 4485 minuter
Justering: 2022-03-31 Bordläggning: 2022-04-05 Debatt: 2022-04-06 Beslut: 2022-04-06

Betänkande 2021/22:AU10 (pdf, 702 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsmiljö och arbetstid

Betänkande 2021/22:AU9

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om integration. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och etableringsinsatserna samt om integrationskapacitet och utsatta områden.

Behandlade dokument: 33 Förslagspunkter: 11 Reservationer: 36  Anföranden och repliker: 19, 4358 minuter
Justering: 2022-03-24 Bordläggning: 2022-04-05 Debatt: 2022-04-06 Beslut: 2022-04-06

Betänkande 2021/22:AU9 (pdf, 732 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integration

Betänkande 2021/22:AU8

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.

Behandlade dokument: 58 Förslagspunkter: 16 Reservationer: 39  Anföranden och repliker: 12, 4951 minuter
Justering: 2022-03-24 Bordläggning: 2022-03-25 Debatt: 2022-03-29 Beslut: 2022-03-30

Betänkande 2021/22:AU8 (pdf, 791 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Utlåtande 2021/22:AU16

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt.

Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda.

Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 6, 1284 minuter
Justering: 2022-02-22 Bordläggning: 2022-03-01 Debatt: 2022-03-02 Beslut: 2022-03-02

Utlåtande 2021/22:AU16 (pdf, 171 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av direktivförslaget om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete

Betänkande 2021/22:AU7

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att utskottet inte ser något behov av förändringar i regelverket eller att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Utskottet hänvisar även till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Förslagen handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordningsreglerna, utstationering av arbetstagare och EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 29
Justering: 2022-02-17 Debatt: 2022-02-22 Beslut: 2022-02-23

Betänkande 2021/22:AU7 (pdf, 709 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrätt

Betänkande 2021/22:AU2

Totalt cirka 93,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 43,1 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 20,7 miljarder kronor går till lönebidrag och Samhall samt cirka 9,2 miljarder kronor går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Beslutet om utgiftsområdet är 805 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller sex anslag, bland annat anslagen till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program samt nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att tillfälligt minska antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två. Vidare sa riksdagen ja till att förlänga det tillfälliga undantaget från den så kallade femårsregeln för företagare till den 31 december 2022. Regeln innebär en begränsning av företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten. Anledningen till förslagen om ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är att det fortsatt råder en pandemi som orsakar en svår situation för många enskilda personer.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2021-12-09 Debatt: 2021-12-15 Beslut: 2021-12-15

Betänkande 2021/22:AU2 (pdf, 659 kB)

Betänkande 2021/22:AU6

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 26
Justering: 2021-12-09 Debatt: 2021-12-15 Beslut: 2021-12-15

Betänkande 2021/22:AU6 (pdf, 728 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2021/22:AU1

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-12-07 Debatt: 2021-12-13 Beslut: 2021-12-14

Betänkande 2021/22:AU1 (pdf, 311 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Betänkande 2021/22:AU5

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år.

Riksrevisionen har granskat om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att arbeta effektivt för att arbetssökande över 55 år ska återgå i arbete. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister och drar slutsatsen att både regeringens och Arbetsförmedlingens styrning av vilka arbetssökande som ska prioriteras behöver utvecklas.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsatser. Regeringen pekar på att Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att utveckla ett statistiskt bedömningsstöd som tar hänsyn till ålder och som kan bidra till att Arbetsförmedlingen bättre kan fullgöra sina uppgifter.

Riksdagen konstaterade att frågan om äldres möjligheter på arbetsmarknaden är en aktuell fråga för regeringen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2021-10-26 Debatt: 2021-11-10 Beslut: 2021-11-10

Betänkande 2021/22:AU5 (pdf, 160 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år