Dokument & lagar (649 träffar)

Betänkande 2022/23:CU15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering.

Ett av syftena med jordförvärvslagen är att behålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar. Därför krävs ett så kallat förvärvstillstånd när juridiska personer som till exempel ett företag vill förvärva en lantbruksfastighet.

Den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har i några uppmärksammade fall medfört att juridiska personer har kunnat förvärva egendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Det är därför som regeringen tycker att reglerna bör ändras.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2023.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 3, 7 minuter
Justering: 2023-02-23 Bordläggning: 2023-03-07 Debatt: 2023-03-08 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:CU15 (pdf, 362 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i jordförvärvslagen i syfte att hindra att bestämmelserna om förvärvstillstånd kringgås

Betänkande 2022/23:CU11

Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Behandlade dokument: 13 Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9  Anföranden och repliker: 15, 39 minuter
Justering: 2023-02-23 Bordläggning: 2023-03-07 Debatt: 2023-03-08 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:CU11 (pdf, 308 kB) Webb-tv debatt om förslag: Associationsrätt

Betänkande 2022/23:CU9

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

Behandlade dokument: 24 Förslagspunkter: 11 Reservationer: 9  Anföranden och repliker: 24, 72 minuter
Justering: 2023-02-23 Bordläggning: 2023-03-07 Debatt: 2023-03-08 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:CU9 (pdf, 438 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fastighetsrätt

Betänkande 2022/23:CU7

Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås nya regler om skadestånd till brottsoffer och om möjligheten till skuldsanering.

Behandlade dokument: 11 Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15  Anföranden och repliker: 11, 43 minuter
Justering: 2023-02-23 Bordläggning: 2023-03-07 Debatt: 2023-03-08 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:CU7 (pdf, 403 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Betänkande 2022/23:CU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Totalt handlar det om cirka 6,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023. Mest pengar, drygt 4,3 miljarder, går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa pengar ska användas för att betala ut stöd till alla som har beviljats stöd före den 31 december 2022. Investeringsstödet är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22, och efter den 31 december i år kommer inga ansökningar att beviljas. Cirka 721 miljoner går till Lantmäteriet, 350 miljoner går till energieffektivisering av flerbostadshus. Även stödet för energieffektivisering är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22. Cirka 288 miljoner går till Boverket och cirka 171 miljoner går till Konsumentverket.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 11 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 44, 137 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-14 Debatt: 2022-12-15 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:CU1 (pdf, 412 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2022/23:CU4

Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 2, 110 minuter
Justering: 2022-11-17 Bordläggning: 2022-11-23 Debatt: 2022-11-24 Beslut: 2022-11-24

Betänkande 2022/23:CU4 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen i Sverige

Betänkande 2022/23:CU2

Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna.

Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna.

Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare.

Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid.

Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 1332 minuter
Justering: 2022-11-17 Bordläggning: 2022-11-23 Debatt: 2022-11-24 Beslut: 2022-11-24

Betänkande 2022/23:CU2 (pdf, 1502 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Betänkande 2022/23:CU3

Riksdagen sa ja till den förra regeringens förslag till nya regler för bolags rörlighet inom EU. Förslagen handlar om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar av aktiebolag. De grundar sig på EU-regler som nu genomförs i svensk rätt. Syftet är att underlätta bolagens rörlighet på den inre marknaden och samtidigt garantera bolagens intressenter ett ändamålsenligt och mer förutsebart skydd.

För att motverka att de nya reglerna används för brottsliga ändamål eller för att kränka arbetstagarnas rättigheter, utökas myndigheternas kontroll. Bolagsverket får en central roll i denna kontroll.

Flera av bestämmelserna gäller även för ekonomiska föreningar och för finansiella företag.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 15 minuter
Justering: 2022-11-17 Bordläggning: 2022-11-23 Debatt: 2022-11-24 Beslut: 2022-11-24

Betänkande 2022/23:CU3 (pdf, 21580 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bolags rörlighet över gränserna inom EU

Betänkande 2021/22:CU31

En person ska enligt en ny bestämmelse kunna få skadestånd från staten eller en kommun om hen drabbats av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Ett sådant så kallat grundlagsskadestånd ska bara betalas i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Redan idag kan en person få skadestånd för sådana överträdelser, men med den nya bestämmelsen blir reglerna tydligare och skyddet för den enskilde starkare. Lagändringen ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 2, 635 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:CU31 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda

Betänkande 2021/22:CU30

Regeringen har föreslagit att myndighetsbeslut om återkrav av felaktiga utbetalningar av olika ersättningar och stöd ska kunna verkställas enklare och snabbare än vad som sker i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att förvaltningsmyndigheter, till exempel Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, som har beslutat om att kräva tillbaka felaktigt utbetald ersättning direkt kan vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få beslutet verkställt genom utmätning. I dagsläget gäller att om den enskilde inte betalar tillbaka så måste myndigheter driva en särskild process i allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, för att sedan kunna få beslutet verkställt. Enligt den nya regeln i utsökningsbalken ska förvaltningsmyndigheters beslut som gäller betalningsskyldighet utgöra så kallade exekutionstitlar. Det betyder att Kronofogdemyndigheten kan verkställa beslutet omedelbart. Samma sak ska gälla a-kassornas beslut om återkrav.

Det är endast beslut som går att överklaga som omfattas av förslaget. Som huvudregel ska besluten också ha fått laga kraft innan de får verkställas. Det innebär att tiden för att överklaga beslutet måste ha gått ut innan beslutet om återkrav får verkställas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som gäller barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott. En sådan ansökan ska få göras av endast en av barnets vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är den som ska betala skadeståndet eller om det finns andra särskilda skäl.

Reglerna börjar gälla den 1 september 2022. För Centrala studiestödsnämnden, CSN, ska de nya reglerna tillämpas på beslut som meddelas efter den 31 augusti 2025.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 9 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:CU30 (pdf, 456 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut

Betänkande 2021/22:CU28

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om nya regler om föräldraskap i internationella situationer för kvinnor i samkönade relationer. Reglerna innebär att en kvinna som inte har fött barnet och som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt ska anses som barnets förälder i Sverige. I första hand gäller detta om kvinnan anses vara rättslig förälder i det land där barnet föddes och fick sin hemvist. De nya reglerna motsvarar vad som gäller för faderskap i internationella situationer.

Dessutom ska beslut från utländska domstolar om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor gälla också i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak om föräldraskapet har fastställts genom bekräftelse i ett annat land.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. I samband med ändringarna byter lagen om internationella faderskapsfrågor namn till lagen om föräldraskap i internationella situationer.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 10, 2520 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:CU28 (pdf, 1953 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya regler om föräldraskap i internationella situationer

Betänkande 2021/22:CU35

Certifierade byggprojekteringsföretag ska införas som en ny aktör i lov- och byggprocessen i syfte att underlätta repeterbara processer i bostadsbyggandet och göra byggprocessen mer förutsägbar och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En ny aktör införs i lagen: certifierat byggprojekteringsföretag. Mer specifikt innebär förslaget att om en byggherre vid nybyggnad av den typ av bostadshus som framgår av myndighetsföreskrifter, har använt ett certifierat byggprojekteringsföretag för projekteringen, ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om bygglov.

Vidare ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om startbesked. Det certifierade byggprojekteringsföretagets kunskap och erfarenhet ska alltså utgöra en garanti för att projekteringshandlingarna för bostadsbyggnaden uppfyller statens krav.

Målet med förslaget är öka förutsägbarheten i byggprocessen, särskilt för de aktörer som vill bygga med standardiserade processer för projektering och produktion. Att använda standardiserade processer och återanvända samma byggnadsutformning i flera byggprojekt är även ett sätt att sänka byggkostnaderna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till sex förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 2, 748 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:CU35 (pdf, 855 kB) Webb-tv debatt om förslag: Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess

Betänkande 2021/22:CU29

Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan.

Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 18 Förslagspunkter: 11 Reservationer: 13  Anföranden och repliker: 9, 3633 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:CU29 (pdf, 2995 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vägar till hållbara vattentjänster

Betänkande 2021/22:CU27

Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Ändringen innebär att genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv förtydligas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en stor miljöpåverkan. Bakgrunden till förslaget är en dom i EU-domstolen och att Europeiska kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet.

Beslutet innebär en begränsning av det så kallade aktivitetskravet i plan- och bygglagen och berör möjligheten att överklaga beslut om detaljplaner utan att först lämna skriftliga synpunkter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 538 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:CU27 (pdf, 236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Aktivitetskravet i plan- och bygglagen

Betänkande 2021/22:CU32

Ändringar i plan- och bygglagen ska göras för att förenkla, förtydliga och effektivisera byggnadsnämndens tillsynsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår bland annat att tillsynsmyndighetens möjlighet att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen ska utvidgas. Det ska införas en presumtionsregel för vem som ansvarar för att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder. Vidare ska det uttryckligen framgå av lagen att ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande att sätta det aktuella byggnadsverket i stånd. Med föreläggande menas att den som föreläggs har en skyldighet att göra något. Byggnadsnämndens möjlighet att förelägga om stängsel vid säkerhetsbrister ska utökas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till fem förslag i motioner.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2022-05-31 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:CU32 (pdf, 713 kB) Webb-tv debatt om förslag: En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn

Betänkande 2021/22:CU26

I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn.

Förordningen syftar bland annat till att stärka barnens och föräldrarnas rättssäkerhet i tvister där barn är inblandade och det finns en internationell anknytning samt till att effektivisera det rättsliga förfarandet. EU-förordningen börjar tillämpas fullt ut den 1 augusti 2022.

Regeringen har lagt fram ett förslag till en ny lag som kompletterar bestämmelserna i Bryssel II-förordningen. Den nya lagen behövs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.

Riksdagen sa ja till den nya lagen som träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 474 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-08 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:CU26 (pdf, 2084 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål

Betänkande 2021/22:CU25

Enligt plan- och bygglagen ska regional fysisk planering ske i Stockholms län och i Skåne län. Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att regional fysisk planering också ska ske i Hallands län.

När en region växer kraftigt ställs enligt regeringen stora krav på regional samordning för att klara mål och strategier när det gäller exempelvis bostadsförsörjning och utbyggnad av kollektivtrafik. Enligt regeringen har behovet av regional planering ökat i Hallands län.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

 

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 4, 996 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-08 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:CU25 (pdf, 336 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regional fysisk planering i Hallands län

Betänkande 2021/22:CU24

Riksdagen sa ja till ändringar i bostadsrättslagen som ska stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Bland annat stärks skyddet för köparen kring förhandsavtal och upplåtelseavtal, samt att krav på ekonomisk plan och intygsgivare skärps. Dessutom ska en medlem i en bostadsrättsförening inte kunna ha mer än en röst på föreningsstämman. 

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 förutom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna, som börjar gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas och återkomma med ett förslag.

Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas ytterligare.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

 

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5  Anföranden och repliker: 5, 2221 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-08 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:CU24 (pdf, 3201 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryggare bostadsrätt

Betänkande 2021/22:CU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag om företagsrekonstruktion. Syftet är att i grunden livskraftiga företag ska kunna få hjälp att ombilda och bygga upp sin verksamhet och inte tvingas att gå i konkurs. Förslagen innebär bland annat att

• en rekonstruktionsplan kan innehålla flera andra åtgärder än en ekonomisk uppgörelse
• det så kallade livskraftstestet skärps, det vill säga det test som används för att bedöma chanserna till fortsatt verksamhet genom en rekonstruktion
• det införs krav på den som är i rekonstruktion att ha en ordnad bokföring och en rätt att säga upp långa avtal i förtid, exempelvis ett dyrt hyresavtal
• kraven på rekonstruktörer skärps och de ställs under Kronofogdens tillsyn.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 2, 406 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-08 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-09

Betänkande 2021/22:CU22 (pdf, 11909 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny lag om företagsrekonstruktion

Betänkande 2021/22:CU23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för utsökning som främst handlar om Kronofogdens åtgärder för att driva in skulder. Syftet med förslagen är att öka effektiviteten och snabba på handläggningen. De handlar bland annat om

• att det blir tydligare att Kronofogden får göra de utredningar som är befogade
• en skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning
• bättre möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polisen hittar egendom i sin verksamhet.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 575 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-25 Debatt: 2022-05-30 Beslut: 2022-05-31

Betänkande 2021/22:CU23 (pdf, 540 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet