Filtrerar på:
Betänkande 2021/22:CU19
Regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas. Till exempel måste det framgå om den som säljer en produkt på en digital marknadsplats är näringsidkare eller inte.
En annan lagändring gäller information om prissänkningar. Om det står att en produkt säljs med sänkt pris ska det tidigare priset också anges. Huvudregeln är att det tidigare priset ska vara det lägsta priset för produkten de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kravet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.
Enligt riksdagen bör det tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och bestämmelsen behöver även följas upp. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Riksdagen beslutade att lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022, istället för den 1 juli som regeringen föreslagit.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6 Justering: 2022-05-12 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-18
Betänkande 2021/22:CU18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mindre lagändringar för att genomföra internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter.
Lagändringarna är av lagteknisk karaktär med anledning av att 2010 års HNS-konvention inte har börjat gälla än. HSN-konventionen är en internationell konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2022-05-12 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-18
Betänkande 2021/22:CU36
Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.
Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.
Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1 Justering: 2022-04-26 Debatt: 2022-04-27 Beslut: 2022-04-27
Betänkande 2021/22:CU16
Samfällighetsföreningar ska själva kunna besluta om ändringar i andelstalen för gemensamhetsanläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Andelstalen reglerar varje fastighets ansvar för en gemensamhetsanläggning, exempelvis en enskild väg. Beslutet om en ändring av andelstalen ska fattas på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet av rösterna. Ett sådant beslut ska gälla som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. Ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten om den inte strider mot anläggningslagen.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2 Justering: 2022-04-21 Debatt: 2022-04-27 Beslut: 2022-04-28
Betänkande 2021/22:CU13
Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den småskaliga vattenkraften ska värnas, uppmaningar som hittills inte verkar ha fått önskat genomslag. Riksdagen beslutade därför att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om den småskaliga vattenkraften. Regeringen bör göra det som krävs för att se till att aktuella regler på EU-nivå inte omotiverat försvårar eller förhindrar driften av små vattenkraftverk.
Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om hushållningen med mark- och vattenområden från den allmänna motionstiden 2021.
Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden.
Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7 Justering: 2022-04-21 Debatt: 2022-04-27 Beslut: 2022-04-28
Betänkande 2021/22:CU6
Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.
Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.
Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10 Justering: 2022-04-21 Debatt: 2022-04-27 Beslut: 2022-04-28
Betänkande 2021/22:CU5
Regeringen bör omgående prioritera arbetet med att se över reglerna för vissa upplåtelseformer för bostäder, till exempel ägarlägenheter. Det anser riksdagen, som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.
Enligt tillkännagivandena bör regeringen skyndsamt
Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med frågorna i enlighet med tidigare tillkännagivanden. En ägarlägenhet är en boendeform i flerbostadshus där ägaren, utöver rätten att bo i lägenheten, även äger själva lägenheten och har lagfart på den. Ett hyrköp innebär att ett en person först hyr bostaden under en tid och sedan köper den.
Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 110 förlag i motioner gällande boende- och hyresfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
Förslagspunkter: 11 Reservationer: 13 Justering: 2022-04-21 Debatt: 2022-04-27 Beslut: 2022-04-28
Betänkande 2021/22:CU17
Regeringen har föreslagit ändringar i reglerna som styr kommunernas ansvar för att tillhandahålla bostäder. Ändringarna innebär att den analys som ska ligga till grund för kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska ha en tydligare inriktning mot bostadsbristen i den egna kommunen. Kommunerna ska bland annat analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet med ändringarna är att regeringen ska få bättre förutsättningar att följa upp riksdagens mål för bostadsmarknaden och att kommunerna ska få bättre förutsättningar att planera bostadsförsörjningen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.
Betänkande 2021/22:CU10
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.
Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5 Justering: 2022-03-24 Debatt: 2022-03-30 Beslut: 2022-03-30
Betänkande 2021/22:CU8
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att skynda på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.
I övrigt sa riksdagen nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om konsumenträtt. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionsförslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, översyn av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter, snabblån, konsumentvägledning och resegarantisystemet.
Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8 Justering: 2022-03-24 Debatt: 2022-03-30 Beslut: 2022-03-30
Betänkande 2021/22:CU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny och modernare konsumentköplag. Förutom köp av varor innehåller den nya lagen även regler om köp av digitalt innehåll och digitala tjänster. Den nya lagen innebär bland annat att tiden för säljarens ansvar att bevisa att ett fel inte fanns vid köpet förlängs från sex månader till två år. En annan ny bestämmelse är att den som tillhandahåller digitalt innehåll blir skyldig att göra säkerhetsuppdateringar och andra nödvändiga uppdateringar under viss tid.
Vissa särskilda regler för konsumentköp av levande djur införs också i konsumentköplagen. Riksdagen riktade här en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att köp av dyrare djur inte ska omfattas av konsumentköplagen.
Den nya lagen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler på området. Lagen börjar gälla den 1 maj 2022.
Förslagspunkter: 8 Reservationer: 11 Justering: 2022-03-24 Debatt: 2022-03-30 Beslut: 2022-03-30
Utlåtande 2021/22:CU34
Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en omarbetad EU-lag om byggnaders energiprestanda, enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Denna princip säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.
Riksdagen anser inte att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Enligt riksdagen är det nödvändigt att reglerna och kraven som gäller byggnaders energiprestanda uppdateras för att EU:s övergripande mål för klimat och energi ska kunna nås.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2022-03-17 Debatt: 2022-03-24 Beslut: 2022-03-30
Betänkande 2021/22:CU33
Den nationella planen för moderna miljövillkor innehåller så kallade prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som gäller den nationella planen. Riksdagen anser att tidsplanen för omprövningarna behöver justeras om inte regeringens prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för tidsperioden 2021-2027 är klar när ansökningstiden för nästa prövningsgrupp löper ut.
Vidare bör regeringen se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut.
Tillkännagivandet har sin bakgrund i ett utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslaget och det kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2022-03-17 Debatt: 2022-03-22 Beslut: 2022-03-23
Betänkande 2021/22:CU9
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.
Förslagen handlar bland annat om arrende, tomträtt, ersättningsreglerna i 37-39 §§ anläggningslagen, översyn av lagen om förvaltning av samfälligheter, expropriationsersättning, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2 Justering: 2022-02-17 Debatt: 2022-03-01 Beslut: 2022-03-02
Betänkande 2021/22:CU12
Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om planering och byggande.
Tillkännagivandena handlar om
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 215 övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om planering och byggande. Detta främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden. Förslagen handlar bland annat om regler och krav för ett hållbart och innovativt byggande, barns intressen vid den fysiska planeringen och regler om inomhusklimat.
Förslagspunkter: 10 Reservationer: 8 Justering: 2022-02-17 Debatt: 2022-03-01 Beslut: 2022-03-02
Betänkande 2021/22:CU15
I april 2020 började en lag om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor att gälla. Syftet var att underlätta för företag och föreningar att genomföra årsstämmor på ett sådant sätt att risken för att sprida viruset som orsakar covid-19 kunde minskas. Lagen var tidsbegränsad och slutade att gälla den sista december 2021.
Nu har regeringen föreslagit en ny lag som innebär att de tillfälliga undantagen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor återinförs under en begränsad tid.
Reglerna innebär dels ökade möjligheter att använda sig av bland annat insamling av fullmakter och poströstning vid en stämma, dels en möjlighet att hålla stämman helt utan fysiskt deltagande.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 mars och slutar att gälla den sista december 2022.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1 Justering: 2022-02-17 Debatt: 2022-02-23 Beslut: 2022-02-23
Betänkande 2021/22:CU14
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet med energideklarationer.
Riksrevisionen anser att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Därför rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Boverket får i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel.
Regeringen bedömer det lämpligt att avvakta med den föreslagna översynen till dess att den kommande omarbetningen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras i Sverige. Riksdagen konstaterar att de krav på återrapportering som regeringen aviserat i skrivelsen nu har beslutats samt att EU-kommissionen nu har presenterat ett förslag till omarbetning av direktivet.
Riksdagen förutsätter att regeringen kommer att prioritera den rekommenderade översynen så snart det är lämpligt och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4 Justering: 2022-02-01 Debatt: 2022-02-17 Beslut: 2022-02-23
Betänkande 2021/22:CU11
Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att prioritera arbetet mot att företag används som brottsverktyg. Det ska råda nolltolerans mot brottsliga upplägg som exempelvis att använda så kallade bolagsmålvakter. Med bolagsmålvakt menas en person som låter sig utses till exempelvis VD eller styrelseledamot för ett företag med syftet att dölja den egentliga huvudmannen för bolaget.
Regeringen har tillsatt en utredning för att överväga och föreslå åtgärder mot den typen av brottslig verksamhet men riksdagen understryker att lagstiftning behöver komma på plats så snart som möjligt. Därför ska regeringen enligt tillkännagivandet återkomma med ett lagförslag så snart det pågående utredningsuppdraget har redovisats.
Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5 Justering: 2022-02-01 Debatt: 2022-02-17 Beslut: 2022-02-23
Betänkande 2021/22:CU7
Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om brottsoffers möjligheter att få ersättning genom utmätning av skadestånd. Riksdagen anser att regeringen bör prioritera att nya regler kommer på plats som ger brottsoffer rätt till utmätning av ersättning som betalats ut med anledning av att en person varit frihetsberövad, till exempel häktad. Förbudet mot utmätning av andra slags skadestånd än ersättning för frihetsberövande ska också ses över. Utmätning är när Kronofogden tar egendom för betalning av en skuld.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om ersättning vid frihetsberövanden, åtgärder för effektivare utmätning, åtgärder mot överskuldsättning, olika frågor om skuldsanering samt den så kallade avräkningsordningen.
Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10 Justering: 2022-02-01 Debatt: 2022-02-17 Beslut: 2022-02-23
Betänkande 2021/22:CU4
Riksdagen sa nej till åtta förslag i motioner om sjöfylleri från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om att det bör göras en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri och att de tidigare promillegränserna för sjöfylleri i sjölagen bör återinföras.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2021-12-16 Debatt: 2022-01-19 Beslut: 2022-01-19
Med hjälp av dokumenten kan du följa arbetet i riksdagen. Riksdagens arkiv och registratur bevarar och tillhandahåller allmänna handlingar. I diariet på riksdagens webbplats kan du söka efter registrerade ärenden. Äldre riksdagstryck, från 1867 och framåt, finns tillgängligt på webbplatsen. Via öppna data får du tillgång till dokumenten i andra format. Att söka på webbplatsen Dokumenttyper i riksdagen Diariet Hitta äldre riksdagstryck Riksdagens öppna data