Filtrerar på:
Betänkande 2020/21:CU24
Regeringen har föreslagit ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv i Sverige. MKB står för miljökonsekvensbeskrivning.
Lagändringarna innebär bland annat att
En anledning till att ändringarna görs är att EU-kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet.
Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2 Justering: 2021-06-15 Debatt: 2021-06-21 Beslut: 2021-06-22
Betänkande 2020/21:CU23
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en klimatdeklaration för byggnader. Det innebär att byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration som innehåller uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet.
Först när klimatdeklarationen är inlämnad till Boverket får Byggnadsnämnden lämna slutbesked, det vill säga meddela att byggnaden får tas i bruk.
Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson.
De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 januari 2022.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2 Justering: 2021-06-15 Debatt: 2021-06-21 Beslut: 2021-06-22
Betänkande 2020/21:CU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar för detaljplaneläggning. Förslagen innebär bland annat att:
Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att planintressenten ska kunna börja ta fram underlag innan kommunen kan börja planläggningen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.
Betänkande 2020/21:CU21
Regeringen har lagt fram förslag till lagändringar som bland annat innebär att förbehållsbeloppet höjs för barnfamiljer som har löneutmätning. Förbehållsbeloppet är den summa som skuldsatta får behålla för att kunna försörja sig och sin familj innan de betalar av på sin skuld.
Det blir också tydligare att en skuldsatt person kan få anstånd med att betala av en skuld mer än en gång under en pågående löneutmätning. Löneutmätning innebär att en arbetsgivare håller inne en viss del av lönen till en skuldsatt person och betalar ut den direkt till Kronofogdemyndigheten.
En ansökan om att verkställa till exempel betalningsskyldighet genom utmätning eller annan så kallad utsökning ska kunna lämnas till Kronofogdemyndigheten digitalt. På så sätt effektiviseras Kronofogdemyndighetens hantering av sådana ärenden.
De lagändringar som gäller förbehållsloppet börjar gälla den 1 juni 2022, de andra lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2021-06-15 Debatt: 2021-06-21 Beslut: 2021-06-22
Betänkande 2020/21:CU16
Reglerna för bekräftelse av föräldraskap, för faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion ska moderniseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen föreslår följande lagändringar i korthet:
Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.
Vidare riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
Förslagspunkter: 8 Reservationer: 11 Justering: 2021-06-15 Debatt: 2021-06-21 Beslut: 2021-06-22
Betänkande 2020/21:CU20
En ny fastighetsmäklarlag som gäller både för fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag ska införas. Vidare ska fastighetsmäklarföretag på samma sätt som fastighetsmäklare registreras och stå under tillsyn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Genom lagförslagen måste företagen uppfylla flera krav för att få vara verksamma. De ska även ha ett ansvar för att mäklare som arbetar i företaget följer god fastighetsmäklarsed. Ett mäklarföretag som inte följer bestämmelserna i lagen ska kunna ges en disciplinpåföljd. Det ska även bli möjligt att ingripa om det finns olämpliga personer i företagsledningen och ägarkretsen. Dessutom ska fler fastighetsmäklare vara registreringsskyldiga och stå under tillsyn.
Målet med lagförslagen är bland annat att ska skapa en mer heltäckande och förstärkt kontroll över fastighetsmäklarbranschen, vilket ska stärka skyddet för köpare och säljare vid bostadsaffärer.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3 Justering: 2021-05-20 Debatt: 2021-05-26 Beslut: 2021-05-26
Betänkande 2020/21:CU17
För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister har regeringen föreslagit en rad ändringar i lagstiftningen. Bland annat föreslås åtgärder som innebär att
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021, medan den nya lagen om informationssamtal börjar gälla den 1 januari 2022.
Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att
Förslagspunkter: 13 Reservationer: 22 Justering: 2021-05-20 Debatt: 2021-05-26 Beslut: 2021-05-26
Betänkande 2020/21:CU25
Regeringen bör prioritera arbetet med utredningsförslag om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav av felaktiga utbetalningar. Regeringen bör så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Riksdagen efterlyser ett tillvägagångssätt där myndigheter inte behöver lägga tid och resurser på att driva frågan om återbetalning hos Kronofogdemyndigheten eller i domstol. Samtidigt vill riksdagen att det blir ännu tydligare för enskilda och företag vad som gäller i fråga om återkrav av felaktiga utbetalningar.
Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett förslag från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2021-05-18 Debatt: 2021-05-26 Beslut: 2021-05-26
Betänkande 2020/21:CU19
Regeringen har föreslagit lagändringar som ska effektivisera och modernisera konkursförfarandet. Bland annat ska all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det så kallade edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där den som har gått i konkurs bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren.
Det görs även vissa andra effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller företags bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalningen av utdelningsmedel till fordringsägare.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2 Justering: 2021-05-20 Debatt: 2021-05-26 Beslut: 2021-05-26
Betänkande 2020/21:CU18
Utländska månggiften och släktäktenskap ska inte längre godkännas i Sverige, även om personerna inte hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Förbudet ska även gälla retroaktivt för äldre äktenskap, så länge de inte har registrerats i folkbokföringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
För att säkra att de nya reglerna tar hänsyn till utsatta kvinnor ska det kunna göras undantag om det finns synnerliga skäl. Det handlar om enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till exempelvis bodelning, underhåll eller arv. I de fallen ska kvinnans status som gift kunna erkännas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Äktenskap som redan har registrerats av Skatteverket omfattas inte av de nya reglerna.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag där innebörden av undantagsreglerna ändras. Enligt riksdagen ska en utsatt person under vissa omständigheter kunna få ett rättsligt skydd utan att äktenskapet erkänns.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5 Justering: 2021-05-20 Debatt: 2021-05-26 Beslut: 2021-05-26
Betänkande 2020/21:CU13
Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2020.
Förslagen handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, klimatfrågor i planeringen, överklaganderegler, buller, bemyndiganden och tillsyn. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående arbete inom området.
Förslagspunkter: 26 Reservationer: 59 Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-28 Beslut: 2021-04-29
Betänkande 2020/21:CU12
Riksdagen uppmanar i ett tillkännagivande till regeringen att den i sitt pågående arbete särskilt ser över om krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning av lotter och andra spel kan komma att gälla och återkommer till riksdagen om det.
Riksdagen uppmanar i ett annat tillkännagivande att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas.
Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2020.
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Dessa motioner handlar exempelvis om obeställd reklam, reklam riktad till barn, reklamationsrätt och presumtionsfrist, köp av levande djur, snabblån och märkningsfrågor.
Förslagspunkter: 31 Reservationer: 31 Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-28 Beslut: 2021-04-28
Betänkande 2020/21:CU10
Regeringen bör överväga eller utreda utökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, om det till regeringen.
Distansutmätning innebär att Kronofogdemyndigheten fattar beslut om utmätning av lös egendom även om egendomen inte omedelbart finns tillgänglig. Riksdagen anser att distansutmätning bör vara möjligt i en större utsträckning än i dag. På det sättet skulle myndigheten bland annat få ett nytt verktyg mot skuldsatta kriminella personer som saknar tillgångar på pappret men som har tillgångar i praktiken.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.
Förslagspunkter: 24 Reservationer: 19 Justering: 2021-04-13 Debatt: 2021-04-28 Beslut: 2021-04-28
Betänkande 2020/21:CU14
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2020 om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst med hänvisning till pågående arbete.
Förslagspunkter: 13 Reservationer: 20 Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-28 Beslut: 2021-04-29
Betänkande 2020/21:CU11
Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om så kallade geodata. Regeringen bör prioritera att geodata blir tillgängliga för alla i så stor utsträckning som möjligt och återkomma med förslag på hur det ska finansieras. Arbetet med standardisering av geodata bör också skyndas på, tycker riksdagen.
Geodata är information som har geografisk koppling. Exempel på geodata är kartor och kartdata eller information i register om byggnader, sjöar, befolkning etcetera. Geodata har stor betydelse för många funktioner i samhället, till exempel inom samhällsplanering, miljöanalyser, navigation och positionering.
Tillkännagivandet kom från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 förslag i motioner inom området.
Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15 Justering: 2021-02-25 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-18
Betänkande 2020/21:CU9
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om bostadspolitik. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om olika åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad, konkurrens och bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, kommunernas bostadsförsörjningsansvar, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, blandade boendeformer och minskad segregation, trångboddhet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.
Förslagspunkter: 16 Reservationer: 31 Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-18
Betänkande 2020/21:CU6
Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området familjerätt.
Det ena tillkännagivandet gäller familjehemsplaceringar och möjligheten till vårdnadsöverflyttning och adoption i det sammanhanget. Riksdagen hänvisade till ett tidigare tillkännagivande om att regeringen ska säkerställa barnens bästa genom att göra en översyn av reglerna i föräldrabalken på området. Uppmaningen var nu att skyndsamt göra en sådan översyn och därefter återkomma med lagförslag.
Det andra tillkännagivandet gäller att regeringen bör prioritera arbetet med att inrätta ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi. Syftet med ett register är att minimera risken att ett testamente inte kommer fram efter ett dödsfall. Också här hänvisade riksdagen till ett tidigare tillkännagivande och uppmanade nu regeringen att påskynda arbetet.
Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat tidigare ställningstaganden och pågående arbete.
Förslagspunkter: 26 Reservationer: 23 Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-17
Betänkande 2020/21:CU26
Regeringen bör se över det nuvarande resegarantisystemet för att säkerställa att resenärer har ett starkare ekonomiskt skydd. Det menar riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning om det.
Enligt riksdagen har den pågående pandemin visat att det finns brister i konsumentskyddet när det gäller resor. Riksdagen menar att det behövs ett system som ger resenärerna ett ekonomiskt skydd när en resa måste ställas in på grund av orsaker som ligger utanför arrangörens kontroll, samtidigt som reseföretag skyddas från konkurs.
Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2021-03-09 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-18
Betänkande 2020/21:CU8
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Till exempel bör det utredas om Bolagsverket kan få större möjligheter att neka registrering av bolagsmålvakter. Det anser riksdagen och riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. En bolagsmålvakt är en person som utses till företrädare för ett bolag utan att delta i verksamheten, ofta mot ersättning. Syftet med att använda en målvakt är att dölja den verklige huvudmannen som vill undgå straff- eller betalningsansvar.
Riksdagen sa nej till övriga förslag som lämnats i motioner under allmänna motionstiden 2020 inom området associationsrätt. Förslagen handlar bland annat om revision, kapitalkravet och tvångslikvidation, företags rapportering om hållbarhet och mångfald samt kooperativt företagande.
Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8 Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-11 Beslut: 2021-02-25
Betänkande 2020/21:CU7
Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: återkom med förslag på hur bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och utred ett hyrköpsystem av bostäder.
Fler bör kunna få möjlighet att äga sin bostad, tycker riksdagen. Det bör finnas möjlighet att successivt omvandla ett hyreskontrakt till ett ägande. Riksdagen uppmanade regeringen att utreda ett sådant hyrköpsystem för över fem år sedan. Regeringen uppmanades då även att återkomma med förslag på hur fler så kallade ägarlägenheter skulle kunna bildas. Detta har inte gjorts. Riksdagen vill därför att regeringen nu prioriterar detta arbete. Regeringen uppmanas att snarast möjligt dels återkomma med förslag på hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter, dels tillsätta en utredning för att införa ett hyrköpsystem.
Förslagen om tillkännagivanden kommer från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 80 förslag i motioner inom området.
Förslagspunkter: 23 Reservationer: 30 Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-11 Beslut: 2021-02-11
Med hjälp av dokumenten kan du följa arbetet i riksdagen. Riksdagens arkiv och registratur bevarar och tillhandahåller allmänna handlingar. I diariet på riksdagens webbplats kan du söka efter registrerade ärenden. Äldre riksdagstryck, från 1867 och framåt, finns tillgängligt på webbplatsen. Via öppna data får du tillgång till dokumenten i andra format. Att söka på webbplatsen Dokumenttyper i riksdagen Diariet Hitta äldre riksdagstryck Riksdagens öppna data