Dokument & lagar (687 träffar)

Betänkande 2022/23:FöU4

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen.

Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt.

Behandlade dokument: 15 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 8  Anföranden och repliker: 15, 53 minuter
Justering: 2023-03-09 Bordläggning: 2023-03-15 Debatt: 2023-03-16 Beslut: 2023-03-16

Betänkande 2022/23:FöU4 (pdf, 333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2022/23:FöU5

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det finns tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas för att skydda den enskildas personliga integritet.

Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som ser till att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Siun gjort under 2021 med anledning av den så kallade signalspaningslagen.

Regeringen bedömer att Siuns inspektion av den signalspaning som bedrivits fungerat väl och att Siun fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 , 1 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:FöU5 (pdf, 214 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2022/23:FöU6

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument: 24 Förslagspunkter: 10 Reservationer: 17  Anföranden och repliker: 21, 91 minuter
Justering: 2023-02-02 Bordläggning: 2023-02-07 Debatt: 2023-02-08 Beslut: 2023-02-08

Betänkande 2022/23:FöU6 (pdf, 397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik och totalförsvar

Betänkande 2022/23:FöU1

Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas.

Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 9 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 24, 6091 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-15 Debatt: 2022-12-16 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:FöU1 (pdf, 461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utlåtande 2022/23:FöU2

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att inrätta ett instrument som ska förstärka den europeiska försvarsindustrin genom gemensamma upphandlingar. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen har ingen konsekvensanalys kunnat visa att flera av de frågor som tas upp i förslaget inte behandlas bättre på nationell nivå av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 6, 1306 minuter
Justering: 2022-10-06 Bordläggning: 2022-10-11 Debatt: 2022-10-12 Beslut: 2022-10-12

Utlåtande 2022/23:FöU2 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling

Betänkande 2021/22:FöU7

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021, om civilt försvar, fredstida krisberedskap och skydd mot olyckor. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 60
Justering: 2022-04-21 Debatt: 2022-05-04 Beslut: 2022-05-04

Betänkande 2021/22:FöU7 (pdf, 932 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2021/22:FöU9

Det nya säkerhetsläget har gett behov av en kraftig tillväxt inom Försvarsmakten, vilket kan komma att påverka andra delar av samhället. Det kan exempelvis handla om att försvarets övningar kan vara bullriga och miljöpåverkande, vilket kan stå i konflikt till möjligheten att bygga bostäder eller bedriva turistverksamhet.

För att liknande situationer inte ska bli en bromsfaktor i utbyggnaden av försvaret riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta fler åtgärder för en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Regeringen bör också ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 13
Justering: 2022-03-24 Debatt: 2022-03-30 Beslut: 2022-03-31

Betänkande 2021/22:FöU9 (pdf, 303 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2021/22:FöU8

Riksdagen anser att Pliktrådet behöver garanteras oberoende från Försvarsmakten för att kunna göra sin uppgift att representera Sveriges totalförsvarspliktiga, deras intressen och åsikter.

I dag är Pliktrådet en del av Försvarsmakten, och ett sådant beroendeförhållande hindrar enligt riksdagen rådet från att bedriva en självständig verksamhet. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2022-03-24 Debatt: 2022-03-30 Beslut: 2022-03-31

Betänkande 2021/22:FöU8 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens personal

Betänkande 2021/22:FöU4

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga. Brister har setts i planering, analys, styrning och genomförande. Detta har lett till att arméförbandens möjligheter att lösa sina uppgifter i krig har begränsats. Dessutom råder det fortfarande oklarhet kring hur de ska utformas med personal och materiel för att möta en kvalificerad motståndare.

Regeringen håller delvis med Riksrevisionen men redovisar i skrivelsen att den har genomfört flera åtgärder i linje med de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till regeringen.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2022-02-15 Debatt: 2022-03-02 Beslut: 2022-03-02

Betänkande 2021/22:FöU4 (pdf, 207 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om att bygga nationell försvarsförmåga – statens arbete med att stärka arméstridskrafterna

Betänkande 2021/22:FöU5

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2020 med anledning av den så kallade signalspaningslagen.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det finns dock tydliga regler för signalspaning för att skydda den enskildas personliga integritet.

Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Även inspektionsförberedelserna med FRA har fungerat väl under året. På grund av coronapandemin genomfördes inte vissa av granskningarna under 2020 och planerades istället att genomföras under 2021.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2022-02-15 Debatt: 2022-03-02 Beslut: 2022-03-02

Betänkande 2021/22:FöU5 (pdf, 194 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2021/22:FöU10

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22 om olika cybersäkerhetsfrågor. Anledningen till detta är främst det arbete regeringen redan gör på området, till exempel mot bakgrund av olika utredningar, samt det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentrets pågående arbete. Motionsförslagen handlar bland annat om en översyn av cybersäkerhetsområdet, Försvarsmaktens förmåga, kompetensförsörjning och internationella överenskommelser.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 24
Justering: 2022-02-03 Debatt: 2022-02-15 Beslut: 2022-02-17

Betänkande 2021/22:FöU10 (pdf, 413 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cybersäkerhetsfrågor

Betänkande 2021/22:FöU6

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om försvarspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om hybridhot, det militära försvarets förmåga, materielförsörjningsfrågor och försvarets ekonomi.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 24
Justering: 2022-02-03 Debatt: 2022-02-15 Beslut: 2022-02-17

Betänkande 2021/22:FöU6 (pdf, 420 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2021/22:FöU1

Totalt cirka 76,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet försvar och samhällets beredskap. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om mer pengar till Kustbevakningen.

Mest pengar, cirka 44 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Nästan 20 miljarder kronor går till anskaffning av material och anläggningar och 2,1 miljarder kronor går till Försvarets materielverk. Beslutet om utgiftsområdet är 45 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Kustbevakningen.

Riksdagen sa också ja till

• regeringens förslag om framtida ekonomiska åtaganden på cirka 126,5 miljarder kronor inom utgiftsområdet
• investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• att ge regeringen möjlighet att kunna sälja artilleripjäser av systemet Archer samt att Försvarsmakten får använda inkomsten från försäljningarna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att föreslå ramar för hur mycket statens investeringar i stridsflygs- och undervattensförmågan får kosta alla år fram till slutleverans. Riksdagen sa delvis ja till en motion som handlar om det och nej till övriga förslag i motioner.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2021-12-02 Debatt: 2021-12-08 Beslut: 2021-12-09

Betänkande 2021/22:FöU1 (pdf, 637 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2021/22:FöU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om hur personuppgifter behandlas vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, FRA.

Ändringarna gör att Försvarsmakten och FRA kan behandla och utbyta personuppgifter med andra aktörer på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt skyddas personers grundläggande fri- och rättigheter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 9
Justering: 2021-11-18 Debatt: 2021-11-23 Beslut: 2021-11-24

Betänkande 2021/22:FöU2 (pdf, 7210 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Betänkande 2021/22:FöU3

Riksdagen vill se en förbättrad process vid tilldelning av det projektbidrag som myndigheter kan ansöka om för utvecklingsprojekt inom krisberedskap. Pengarna till bidraget kommer från anslag 2:4 Krisberedskap och det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ansvarar för att fördela dem mellan de myndigheter som ansökt.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att göra en oberoende översyn av hur hela processen med projektbidrag kan bli mer ändamålsenlig, transparent och långsiktig.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens tidigare granskning av hur väl pengarna från anslag 2:4 Krisberedskap används. I granskningen konstaterades bland annat en risk för att projektbidraget går till myndigheternas ordinarie verksamhet inom området och inte till utvecklingsprojekt.

I sin skrivelse hänvisar regeringen till pågående arbete för att förbättra processen, men riksdagen anser inte att det är tillräckligt och har därför gjort detta tillkännagivande. Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2021-11-11 Debatt: 2021-11-17 Beslut: 2021-11-17

Betänkande 2021/22:FöU3 (pdf, 151 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap

Betänkande 2020/21:FöU6

En ny lag med kompletterande regler om bland annat en nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering, tillsyn, sanktioner och förfarandet vid cybersäkerhetscertifiering införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att den nationella myndigheten för cybersäkerhetscertifiering får ta ut avgifter från tillverkare och leverantörer för sin verksamhet samt besluta om sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket. Beslut som fattats av myndigheten eller av annat bedömningsorgan ska även kunna överklagas till en allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna kompletterar redan befintliga bestämmelser i EU:s cybersäkerhetsakt. Lagen börjar gälla den 28 juni 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 9
Justering: 2021-06-01 Debatt: 2021-06-08 Beslut: 2021-06-09

Betänkande 2020/21:FöU6 (pdf, 929 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompletterande bestämmelser till EU:s cybersäkerhetsakt

Betänkande 2020/21:FöU9

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Syftet med ändringarna är minska den illegala användningen av sådana varor.

Ändringarna innebär bland annat att alla som hanterar explosiva varor ska anmälas till tillståndsmyndigheten och fler ska lämplighetsprövas när tillstånd söks. Giltighetstiden för vissa tillstånd blir kortare och det blir även lättare att återkalla tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2021-05-25 Debatt: 2021-06-08 Beslut: 2021-06-09

Betänkande 2020/21:FöU9 (pdf, 948 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt kontroll över explosiva varor

Betänkande 2020/21:FöU7

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om samhällets krisberedskap. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Förslagen handlar i huvudsak om skydd mot olyckor och samhällets fredstida krisberedskap.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 20
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-29 Beslut: 2021-04-29

Betänkande 2020/21:FöU7 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets krisberedskap

Betänkande 2020/21:FöU10

Förutsättningarna för en säker hantering av använt kärnbränsle måste tryggas på kort och lång sikt. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder.

Det börjar bli ont om lagringsplats för använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftsreaktorer. Använt kärnbränsle är farligt och måste hanteras säkert för nuvarande och kommande generationer. I dag saknas en tidsplan för att lösa detta, trots att en beredningsprocess pågått i många år.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Försvarsutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som det brukar göra.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-21 Beslut: 2021-04-22

Betänkande 2020/21:FöU10 (pdf, 126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hanteringen av använt kärnbränsle

Betänkande 2020/21:FöU5

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2019 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagen, anser regeringen.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till fem förslag i motioner inom området.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-18 Beslut: 2021-03-18

Betänkande 2020/21:FöU5 (pdf, 194 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet