Sök

Finansutskottet har lagt fram ett förslag om att riksdagen genom ett så kallat bemyndigande ska ge regeringen rätt att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier för lån till företag på elmarknaden på högst 250 miljarder kronor. En statlig kreditgaranti innebär att staten bär delar av risken för lånet.

Kreditgarantierna ska i första hand ges för lån till elproducenter, men om det behövs kan de även ges till vissa andra aktörer på elderivatmarknaden. Företagen som får ta del av kreditgarantierna ska ha fått brist på likvida medel som en följd av marginalsäkerhetskrav, men ska ändå bedömas som livskraftiga på sikt.

Riksdagen sa ja till finansutskottets förslag.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2022-09-05

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-05

Beslut

2022-09-05

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen sa ja till alla lagändringarna.

Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är

• ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022
• sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022
• ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Regeringen bör få rätt att ta beslut om att omvandla svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar till nya aktier i flygbolaget SAS. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser. Dessutom föreslår regeringen medel för att skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att stärka sina kunskaper i svenska och kunna delta i samhället.

Regeringens förslag lämnas i två extra ändringsbudgetar för 2022. Riksdagen sa ja till förslagen, förutom den delen som handlar om att den som äger en personbil ska kompenseras för höga drivmedelskostnader. Enligt riksdagen skulle en ersättning för höga drivmedelspriser innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblemet med för höga skatter.

Riksdagen sa också ja till finansutskottets eget förslag om ändringar av statens budget för 2022. Utskottets förslag innebär bland annat ökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

Den här delen av finansutskottets förslag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2022-06-17

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag med anledning av vårändringsbudgeten och en extra ändringsbudget om stöd till Ukraina. Detta innebär att förslagen i regeringens propositioner och finansutskottets utskottsinitiativ avslås.

Riksdagen riktade vidare två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att den ska återkomma med förslag om att

• sänka skatten för pensionärerna
• införa en så kallad gas i pensionssystemet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

68, 270 minuter

Justering

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för år 2022.

Omfattande åtgärder har vidtagits de senaste åren med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina. Under 2021 och 2022 har riksdagen beslutat om närmare 20 extra ändringsbudgetar utöver de ordinarie ändringsbudgetar som regeringen lämnar två gånger per år. För att kunna upprätthålla de offentliga finanserna på sikt framhåller riksdagen vikten av att Sverige går tillbaka till en stram och samlad budgetprocess efter kriserna.

Riksdagen stödjer regeringens arbete med den långsiktiga kampen mot samhällsproblemen och för ett Sverige som är tryggt för alla. Politiken ska därför fortsätta att inriktas på att bekämpa våld och kriminalitet och bryta segregationen, skapa jobb i hela landet genom att driva på klimatomställningen och stärka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Riksdagen välkomnar regeringens stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Riksdagen håller med regeringen om att Sveriges försvarsförmåga ska öka och att upprustningen av totalförsvaret ska genomföras i snabbare takt.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen med anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

68, 270 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 68 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022:

• Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022.
• Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt.
• Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 95 minuter

Justering

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Regeringen har föreslagit åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar. Regeringen har också lämnat förslag om att kompensera hushållen för höga elpriser under mars 2022. Förslagen lämnades i en extra ändringsbudget och är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och ökade energipriser, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa ja till förslagen.

Åtgärderna för att stärka det militära försvaret innebär ökade anslag till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Inom utgiftsområdet går mer pengar till förbandsverksamhet och beredskap, anskaffning av materiel och anläggningar samt till Försvarets radioanstalt, FRA. Anvisade medel i statens budget för 2022 ökar med knappt 2 miljarder kronor. Riksdagen gav dessutom regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag för ytterligare 21,9 miljarder kronor. Det innebär att utrymmet för att göra nya beställningar inom exempelvis materiel och anläggningar ökar. Investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2022-2033 som riksdagen har godkänt revideras också.

Kompensationen för höga elpriser bör enligt regeringen gälla hushåll med hög elförbrukning i södra och mellersta Sverige (elprisområdena 3 och 4). Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Anvisade medel till utgiftsområdet Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Uppmaningarna handlar bland annat om åtgärder för att tillfälligt sänka priserna på bensin och diesel.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 116 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-07

Riksdagen har beslutat att ge regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 205 miljoner kronor. Den materiel som ska skänkas är fältutrustning för minröjning samt upp till 5 000 pansarskott till ett sammanlagt värde av högst 205 miljoner kronor.

Beslutet innebär att anslagen för försvar och samhällets krisberedskap i statens budget ska öka med 205 miljoner kronor för 2022. Det motsvarar den summa som det kommer att kosta att återanskaffa den materiel som skänkts.

Beslutet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att förslaget kommer direkt från utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ekonomisk kompensation för hushåll som förbrukar mycket el, till följd av vinterns höga elpriser. Kompensationen kommer att betalas ut under 2022 och gälla elförbrukning under perioden december 2021 till och med februari 2022.

Regeringen har även föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av att smittspridningen av sjukdomen covid-19 fortfarande har en betydande påverkan på samhället i stort. Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag, med vissa ändringar.

Anståndstiden för inbetalning av skatt för företag ska förlängas. Riksdagen beslutade efter förslag från finansutskottet att anståndstiden bör utökas till 36 månader istället för 24 månader, som regeringen föreslagit. Lagändringarna börjar gälla den 7 mars 2022.

Den karenstid på 24 månader som i dagsläget finns för stöd vid korttidsarbete tas tillfälligt bort. Det innebär att arbetsgivare som fått stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020-september 2021 kan få stöd på nytt, förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022 och slutar gälla den 1 januari 2024.

Besluten om ändringar i statens budget för 2022 innebär att de anvisade medlen ökar med 10,3 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av kompensation för höga elpriser (7,5 miljarder kronor), utökat evenemangsstöd (1,75 miljarder kronor) och stöd till idrott och civilsamhälle (0,4 miljarder kronor).

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att omställningsstödet bör ses över för att utformas mer träffsäkert för mötesarrangörer och besöksnäringen, till exempel hotellbranschen. Även andra stöd bör ses över i samma syfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till de här aktörerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 61 minuter

Justering

2022-02-22

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-02-24

Regeringen har föreslagit en rad åtgärder med anledning av covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta börjar gälla den 1 mars 2022.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen börjar gälla den 8 februari 2022.
• Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 7 februari 2022.
• Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser.
• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.
• Mer pengar satsas också på stöd till kultur och idrott.
• Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin beslutade riksdagen att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022.

Riksdagen anser också att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 77 minuter

Justering

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från M, SD och KD.

Utgifterna i statens budget för 2022 uppgår enligt utskottets förslag till 1 137 miljarder kronor. Det är cirka 1,1 miljarder konor mindre än i regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Inkomsterna i statens budget beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022. Det är cirka 1,5 miljarder kronor mindre än i regeringens förslag. Statens lånebehov ökar med ungefär 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första beslutet om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om hur pengarna ska fördelas inom de 27 olika utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till följande lagändringar:

• Grundavdraget höjs för personer över 65 år.
• Jobbskatteavdraget höjs för låg- och medelinkomsttagare.
• Avdragsrätten för gåvor utökas.
• Reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas.
• Reklamskatten avskaffas.
• Beskattningen av personaloptioner blir förmånligare i vissa fall.
• Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks.
• En skattereduktion för cykelförmån införs.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

110, 288 minuter

Justering

2021-11-22

Bordläggning

2021-11-23

Debatt

2021-11-24

Beslut

2021-11-24

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapandemin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Riksdagen anser att det är viktigt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta längre än nödvändigt på stöd som de har rätt till.

Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021:

• Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader.
• Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag.
• Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd.
• Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning.
• Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över

• reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
• reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
• flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2021-06-22

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Beslutet innebär att statens utgifter 2021 ökar med 23,3 miljarder kronor och omfattar bland annat följande åtgärder:

• Omställningsstödet till företag, omsättningsstödet till egenföretagare och stödet till handelsbolag förlängs till och med juni 2021. Drygt 11 miljarder kronor avsätts till detta.
• Ersättningar i sjukförsäkringen till vissa riskgrupper, ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare, det undantagna kravet på läkarintyg och statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med juni 2021. Cirka 6 miljarder kronor avsätts med anledning av detta.
• Ett nytt evenemangsstöd till arrangörer som innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om ett evenemang inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av covid-19. 3 miljarder kronor avsätts till detta. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
• Ökade medel, 2,4 miljarder kronor under 2021, till kultur- och idrottsverksamhet i hela landet samt till lovaktiviteter för barn och unga.
• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att även gälla under 2021.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och nivån på anståndsavgiften ska sänkas.

Riksdagen gav regeringen befogenhet att utöka Folkhälsomyndighetens låneram med 10 miljarder kronor, till totalt 21 miljarder kronor, för att myndigheten ska kunna teckna ytterligare avtal om vaccin mot covid-19. Beslutet om utökad låneram har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet, vilket betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 23,3 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 3,2 miljarder kronor 2021, till följd av den fortsatta skattefriheten för förmånerna fri parkering och gåvor och av den ytterligare utökningen av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-04-20

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Riksdagen beslutade om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Utgifterna i statens budget ska öka med cirka 4,3 miljarder 2021, pengar som ska avsättas till följande åtgärder:

• Antalet timanställningar ska minska och personalkontinuiteten öka inom äldreomsorgen. Till detta avsätts 2 miljarder kronor 2021 i ett stöd som ska vara prestationsbaserat.
• Den medicinska kompetensen ska öka inom äldreomsorgen. Därför avsätts 300 miljoner kronor för att öka läkarkompetensen, 1 miljard kronor för att utöka sjuksköterskebemanningen och 33 miljoner för att göra det möjligt för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor.
• Möjligheten till trygga boenden för äldre ska öka. Till detta ska 1 miljard kronor avsättas 2021 till investeringsstöd för att stimulera om- och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den vanliga bostadsmarknaden som riktar sig till gruppen 65+.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 79 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder.

• Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari-mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021.
• Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden.
• Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt.

Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021.

Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021.

Tillkännagivandet om garantistöd bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 69 minuter

Justering

2021-03-23

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om den statliga förvaltningen från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it inom den statliga förvaltningen. Ett annat område är staten som arbetsgivare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp samt att myndigheterna i stor utsträckning själva bestämmer hur verksamheten ska organiseras.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18