Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och AP-fondsfrågor. Motionerna handlade bland annat om kontanthantering, kortbetalningar, bluffakturor, inkassokrav, kreditupplysningar, hushållens skuldsättning, uppdelning av banker, och AP-fondernas verksamhet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-14

Debatt

2015-04-15

Beslut

2015-04-16

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan har gjorts eller att arbete pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om effektiv statlig förvaltning, staten som arbetsgivare, statens fastighetsförvaltning, lokalisering av statliga myndigheter, statens ägande i Akademiska Hus AB samt behov av ny statistik.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om en investeringsplan för Europa. I EU-kommissionens plan föreslås bland annat en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi), en plan för att identifiera och förbereda investeringsprojekt i EU samt åtgärder för att förbättra investeringsklimatet.

Finansutskottet, som granskat EU-kommissionens meddelande, anser att investeringsplanen är ett bra komplement till andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och tillväxt och bidra till en hållbar utveckling inom EU. Särskilt framhåller utskottet åtgärder som bättre lagstiftning, enklare regler och en fördjupning av den inre marknaden som viktiga. Men utöver planen behövs också fortsatta strukturreformer på både EU-nivå och nationell nivå. Investeringsplanen bör utvärderas efter 2017. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2015-03-03

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till allmänna bidrag till kommuner för 2015. Samtidigt sade riksdagen delvis ja till regeringens förslag, till exempel vad gäller LSS-kostnader och bidrag till kommunalekonomiska organisationer.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 91,4 miljarder kronor. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning (drygt 87,7 miljarder) och utjämningsbidrag för LSS-kostnader (drygt 3,7 miljarder).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 91 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Sverige ska godkänna Europeiska rådets beslut att ändra systemet för de inkomster som man får in från medlemsländerna som ska täcka EU:s utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen av systemet gäller för perioden 2014-2020. För att beslutet ska gälla behöver alla EU-länder godkänna det.

Det nya systemet kommer att påverka Sveriges avgift till EU. Avgiften under 2014-2015 kommer att öka, för att sedan minska under 2016. Minskningen under 2016 beror på att Sverige då retroaktivt får tillbaka en del av det vi har betalat i avgift under 2014-2015.

Beslutet från Europeiska rådet är en följd av en överenskommelse mellan Europeiska rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen om EU:s budget för 2014-2020. Överenskommelsen innebär bland annat att budgeten minskar och utgiftsstrukturen görs om.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2013, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar. AP-fondernas förvaltning gav under 2013 ett resultat på drygt 127 miljarder kronor. Det kan jämföras med drygt 100 miljarder kronor 2012. Det positiva resultatet beror på en stark utveckling på aktiemarknaderna. På lång sikt har AP-fonderna bidragit positivt till finansieringen av pensionssystemet.

På vissa områden har AP-fonderna mer generösa förmåner än andra jämförbara myndigheter. Finansutskottet anser att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet att fonderna har förmåner som ungefär motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 26 minuter

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19