Sök

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av hur regeringen och myndigheterna arbetar med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.

Riksrevisionen menar att insatserna mot problemen i många delar är effektiva, men att arbetet kan utvecklas. Bland annat ser man ett behov av stöd till mindre myndigheter och myndigheter som saknar erfarenheter och resurser för att hantera problemen.

Regeringen delar Riksrevisionens bild och menar att arbetet kan utvecklas inom ramen för gällande regelverk och uppdrag. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning och konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att föra arbetet framåt. Riksdagen kommer noga att följa regeringens arbete och utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Beslutet handlar om att ge Försvarsmakten samma möjligheter som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Ändringen görs med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Dessutom innebär de nya reglerna att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen höjas till 200 000 000 kronor. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att reglera fondbolagens användning av så kallad swing pricing, eller justerat fondandelsvärde. Syftet är att skydda de befintliga och kvarvarande investerarna i fonden vid stora försäljningar eller köp och att göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig.

Swing pricing är en metod som innebär att den som säljer eller köper fondandelar får stå för de extra kostnaderna som uppstår vid stora transaktioner. Fonden justerar priset på andelarna beroende på hur mycket som köps eller säljs.

Enligt regeringens förslag krävs ett tillstånd från Finansinspektionen för att få tillämpa swing pricing. För att få tillstånd ska fondbolaget ha den organisation, de system och den kompetens som behövs.

I fondbestämmelserna ska det anges om swing pricing tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen. Prissättningen ska vara förenlig med fondandelsägarnas gemensamma intresse och ge möjlighet till betryggande insyn och kontroll.

Förslaget gäller även för förvaltningsbolag när de förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare när de förvaltar specialfonder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2022 enligt direktionens förslag.

Liksom många andra centralbanker redovisar Riksbanken en stor förlust för 2022. Förlusten på 80,7 miljarder kronor är bara delvis realiserad och beror på att stigande marknadsräntor minskade värdet på bankens värdepapper. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den tidigare pandemin har starkt påverkat den svenska ekonomin och därmed Riksbankens verksamhet.

Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022. Förslaget innebär bland annat att ingen vinst går in till statskassan och att Riksbankens eget kapital efter dispositionen är -18,2 miljarder kronor.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet 2022 och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2022.

Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.

Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 52 minuter

Justering

2023-03-28

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-04-27

Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.

Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.

För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.

Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-03-22

Bordläggning

2023-03-22

Debatt

2023-03-23

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor.

Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering.

Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den bygger på en rapport från Riksrevisionen som handlar om regeringens förslag till riksdagen under pandemin. Främst gäller rapporten de extra ändringsbudgetar som lämnats till riksdagen under 2020 och 2021.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, givet förutsättningarna, utformade de extra ändringsbudgetarna på ett lämpligt sätt. Men myndigheten understryker att om extra ändringsbudgetar blir för många finns risk för försvagad budgetdisciplin. Regeringen säger i sin skrivelse att den endast kommer att lämna extra ändringsbudgetar när det inte är möjligt att föreslå ändringar inom den ordinarie budgetprocessen.

Riksdagen förordar en stram hantering av ändringar i en beslutad budget enligt riksdagsordningens bestämmelser. Dessa innebär att regeringen får lämna förslag om extra ändringsbudget endast om den anser att det finns särskilda skäl. Riksdagen anser att tydliga och transparenta beslutsunderlag är förutsättningar för att värna förtroendet för det finanspolitiska ramverket och välkomnar att regeringen strävar efter att ge sådana beslutsunderlag.

Riksdagen påminner om att det avgörande är hur det finanspolitiska ramverket tillämpas. Riksrevisionens rapport är ett värdefullt underlag för att följa upp denna tillämpning. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning över hur beslutsunderlag inför stora reformer tas fram och används.

Med stora reformer menas när nya verksamheter, system och regelförändringar införs som syftar till att skapa nya samhällsnyttor eller nå nya målgrupper.

Den generella slutsatsen i Riksrevisionens rapport är att reformförslagen alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. Rapporten lyfter fram att en effektiv användning av statens resurser kräver välgrundade beslutsunderlag. Det skapar förutsättningar för väl övervägda beslut, minskar riskerna för oförutsedda negativa konsekvenser och ökar sannolikheten för att samhällets resurser används effektivt.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att säkerställa att reformernas förväntade effekter, mål och kostnader redovisas tydligt och att det införs en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas.

Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommenderar och har inget att invända mot dem. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Det behövs göras ändringar i fyra lagar som handlar om försäkring och tjänstepension. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att den svenska lagstiftningen ändras så att den blir förenlig med EU-direktivet Solvens II. Riksdagens beslut innebär ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. och lagen om tjänstepensionsföretag.

Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.

Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann.

Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

44, 132 minuter

Justering

2023-02-21

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som ska underlätta för ny teknik inom finanssektorn. Det kan exempelvis handla om teknik för så kallade distribuerade liggare, som används för digitala valutor så som bitcoin. Förslaget innebär också nya regler för handel med kryptotillgångar.

Lagändringarna är en del i att anpassa lagstiftningen efter en ny EU-förordning. Förordningen ska främja ny teknik, men också etablera ett regelverk som garanterar att handel med kryptotillgångar sker på ett säkert sätt. Det ska därför krävas tillstånd för dem som vill bedriva handel med kryptotillgångar.

Enligt regeringens förslag ska ansökan om tillstånd göras hos Finansinspektionen, mot en avgift. Vidare ska definitionen av finansiella instrument ändras, så att det framgår att begreppet inbegriper även instrument som styrs genom teknik för distribuerade liggare. Lagändringarna börjar gälla den 23 mars 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.

Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.

Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.

Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 54 minuter

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera.

Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning.

Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2023-01-19

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Den 21 december 2022 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2023. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2022-12-21