Sök

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från M, SD och KD.

Utgifterna i statens budget för 2022 uppgår enligt utskottets förslag till 1 137 miljarder kronor. Det är cirka 1,1 miljarder konor mindre än i regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Inkomsterna i statens budget beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022. Det är cirka 1,5 miljarder kronor mindre än i regeringens förslag. Statens lånebehov ökar med ungefär 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första beslutet om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om hur pengarna ska fördelas inom de 27 olika utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till följande lagändringar:

• Grundavdraget höjs för personer över 65 år.
• Jobbskatteavdraget höjs för låg- och medelinkomsttagare.
• Avdragsrätten för gåvor utökas.
• Reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas.
• Reklamskatten avskaffas.
• Beskattningen av personaloptioner blir förmånligare i vissa fall.
• Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks.
• En skattereduktion för cykelförmån införs.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

110, 288 minuter

Justering

2021-11-22

Bordläggning

2021-11-23

Debatt

2021-11-24

Beslut

2021-11-24

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

43, 178 minuter

Justering

2018-12-10

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

104, 320 minuter

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2017. Riksdagen godkände också regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019 samt förslag till utgiftstak för 2019.

Utgifterna i statens budget 2017 uppgår till sammanlagt 972 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 980 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår till 7,4 miljarder kronor 2017.

Riksdagen delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken även i fortsättningen ska vara inriktad på att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Som en följd av det stora antalet asylsökande under 2015 är en betydande del av utgifterna i statens budget, kopplade till migration och etablering, av tillfällig karaktär. Utgifter av tillfällig karaktär bör hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Därför försämras det finansiella sparandet tillfälligt 2017, jämfört med 2016. Riksdagen står bakom regeringens investeringar i välfärden, de så kallade välfärdsmiljarderna. Även regeringens satsningar på skolan och åtgärderna för kompetenshöjning och för snabbare etablering på arbetsmarknaden välkomnas. Riksdagen välkomnar också investeringarna i bostäder och infrastruktur samt ökade klimatinvesteringar.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

124, 345 minuter

Justering

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Riksdagen sa också ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare fastslog riksdagen taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt finansutskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnades. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

101, 302 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.

Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.

Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 82 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 73 minuter

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 16 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2013. I den summan ingår även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europeiska investeringsbanken, som är en fristående institution inom EU. Bankens huvudsyfte är att bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av EU:s inre marknad.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• låneram i Riksgäldskontoret för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 33 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2013. Finansutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

• Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
• Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
• Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
• Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
• Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
• Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
• Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

Riksdagen godkände utskottets slutsatser.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 1 minuter

Beredning

2011-12-01

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2009-2011. Utskottets utvärdering bygger bland annat på en rapport från Riksbanken. Utskottet anser att rapporten skulle vinna på att Riksbanken redovisade tydligare slutsatser av om penningpolitiken varit väl avvägd eller inte.

Utskottet behandlar bland annat frågor om den flexibla inflationsmålspolitiken, uppskattning av resursutnyttjandet i ekonomin och behovet av tydlighet i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderingsperioden har på många sätt varit extrem med en utpräglad finansiell osäkerhet. Utskottet har tidigare berömt Riksbanken för bankens penning- och stabilitetsfrämjande politik under finanskrisen. Utskottet står fast vid den bedömningen.

Sett över hela utvärderingsperioden har inflationen av olika skäl i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Utskottet vill gärna att Riksbanken i nästa års rapport redovisar en analys av inflationsutvecklingen och inflationsmålet i ett mer långsikt perspektiv. Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-05-10

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Finansutskottet har granskat EU-kommissionen förslag till en ny långtidsbudget för perioden 2014-2020. Långtidsbudgeten sätter bindande årliga tak för utgifterna och fördelar utgifterna på olika huvudrubriker. EU-kommissionens förslag innehåller även förändringar som rör EU-budgetens inkomster. Förhandlingar om förslaget väntas pågå under hela 2012.

Utskottet är kritiskt till EU-kommissionens förslag på flera punkter. Förslaget skulle innebära att utgifterna ökar med sju procent. Utskottet vill ha en stramare budget och anser att EU:s samlade utgifter bör frysas realt på nuvarande nivå. EU-kommissionen föreslår också att två nya inkomster ska föras in i budgeten, en ny skatt på finansiella transaktioner och en avgift som baseras på mervärdesskatten. Skatteutskottet har tidigare gjort bedömningen att förslaget om skatt på finansiella transaktioner strider mot EU:s subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen. Beslut som rör de föreslagna skatterna ska enligt EU-kommissionens förslag inte längre behöva fattas enhälligt, utan det ska räcka med kvalificerad majoritet. Det innebär att kompetens på skatteområdet förs över från EU-länderna till EU, konstaterar finansutskottet. Utskottet motsätter sig förslagen och får stöd av skatteutskottet i ett yttrande. Finansutskottet motsätter sig också ett förslag om att dagens system av rabatter på EU-avgiften ska avskaffas från och med 2014 och ersättas av en klumpsummerabatt. För Sveriges del skulle det innebära att rabatten minskar från cirka 5,5 miljarder kronor till cirka 3 miljarder kronor.

Finansutskottet anser att det är positivt att EU-kommissionen föreslår ökningar på områden som bidrar till tillväxt och har ett tydligt europeiskt mervärde, som infrastrukturinvesteringar och forskning. Utskottet är också positivt till att vissa minskningar föreslås inom jordbruks- och sammanhållningspolitiken, men anser att minskningarna är alltför blygsamma.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Beredning

2011-11-17

Justering

2011-12-08

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

122, 401 minuter

Justering

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

27, 82 minuter

Justering

2011-02-08

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

25

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2010-03-25

Debatt

2010-04-14

Beslut

2010-04-14

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2008-12-17

Debatt

2008-12-18

Beslut

2008-12-18