Sök

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan systemen inom EU för ersättning till investerare strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av att ge ersättning till investerare. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av systemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter

1

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-08-24

Debatt

2010-10-06

Beslut

2010-10-06

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan insättningsgarantisystemen inom EU strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av dessa garantier. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av garantisystemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter

1

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-08-24

Debatt

2010-10-06

Beslut

2010-10-06

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om företagsstyrning i finansiella institut och om ersättningspolicy där kommissionen ger ett antal förslag som bland andra medlemsländernas parlament ska ge sina synpunkter på. Finansutskottet framhåller att den finansiella krisen har visat på behovet av en effektivare tillsyn över finansmarknadens aktörer. Olämpliga ersättningssystem inom finanssektorn kan leda till ett överdrivet risktagande som medför betydande samhällsekonomiska kostnader. Finansutskottet betonar att Sverige under sitt ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 aktivt förde arbetet med finansiell tillsyn framåt och att regler om ersättningspolicy inom finanssektorn har genomförts på nationell nivå. Då det gäller kommissionens förslag till direktiv om reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder anser utskottet att det är viktigt att finna en ändamålsenlig och balanserad reglering. Det ska tydligt framgå vilka förvaltare som omfattas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-17

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken. EU-kommissionen menar att den globala ekonomiska krisen har inneburit att samordningen av den ekonomiska politiken i EU har visat på svagheter och att dessa bör rättas till. Den dåliga efterlevnaden av regler och principer har inneburit ett särskilt tryck på den monetära unionens funktion. I meddelandet tar kommissionen därför upp ett antal förslag. Finansutskottet delar uppfattningen att den ekonomiska krisen har visat hur viktigt det är att ha stabila finanspolitiska ramverk på både nationell nivå och på EU-nivå. Utskottets betonar dock sin uppfattning att det inte är aktuellt att EU ska granska en budgetproposition innan den läggs fram till riksdagen. Utskottet betonar att det är riksdagen som fattar beslutet om både utgifter och inkomster. Utskottet anser också att det inte är helt tydligt i meddelandet vilka åtgärder som är avsedda för länder inom den monetära unionen i förhållande till övriga länder inom EU. Finansutskottet anser också att det är viktigt att kvaliteten i statistiken kring de offentliga finanserna ökar. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Beredning

2010-06-08

Justering

2010-06-17

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Det handlar om regeringens skrivelse om redovisning av AP-fondernas verksamhet och Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens försäljning av Vasakronan. Utöver dessa kommer även de nya ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av det innevarande riksmötet skjutas upp till riksdagsåret 2010/2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Riksdagen har godkänt årsredovisning för staten 2009. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomster och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har utvecklats, men också att regeringen bör göra en tydligare skillnad mellan den bakåtblickande och den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet. Utskottet är kritiskt till att regeringen låtit arbetet med att utveckla riskbedömningar för de statliga garantierna dra ut på tiden. Finansutskottet förutsätter därför att det uppdrag som regeringen nu har gett Riksgäldskontoret fullföljs utan ytterligare dröjsmål.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Svensk ekonomi har utvecklats starkt hittills i år samtidigt som oron tilltagit i omvärlden. Många andra länder inom EU tvingas nu diskutera skattehöjningar och besparingar för att sanera sina offentliga finanser. Sverige kan i stället driva en politik som understöder återhämtningen och jobben samt tryggar välfärden. Det är nödvändigt för Sverige att komma tillbaka till överskott i offentliga finanser inom en rimlig tidshorisont. De offentliga finanserna ska därför uppvisa ett överskott på 1 procent av BNP senast 2014. Dagens jobbpolitik fungerar bra och att inriktningen bör ligga fast. Men det är motiverat med vissa stabiliseringspolitiska insatser för att fånga upp dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det gäller till exempel: Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartjobb för äldre från 12 till 6 månader. Tillfällig sommarsatsning för ungdomar i form av sommarjobb och sommarskolor. Utbildningssatsning i Västra Götalandsregionen. Välfärden har kunnat värnas i krisen. Särskilda satsningar görs nu på barnfamiljer och pensionärer. Inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Flerbarnstillägget höjs i barnbidraget. Förändringarna i sjukförsäkringen var nödvändiga och de ger resultat.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

En ny lag om betaltjänster börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen handlar till stor del om regler om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom EES i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor. Dessutom finns regler för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som behövs för att genomföra ett EU-direktiv. Syftet är att betalningar inom EES-området ska göras lika enkla, effektiva och säkra som nationella betalningar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

En ny lag om kreditvärderingsinstitut börjar gälla den 7 september 2010. Syftet är att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning. EU-förordningen ska bidra till hög kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU och som används i rättsligt reglerade sammanhang. Att bedöma kreditvärdigheten hos en motpart eller på finansiella instrument kan vara svårt. För att lättare kunna bedöma och förstå de risker och osäkerheter som finns kan man ta hjälp av kreditvärderingsinstitut. Kreditbetygen används till exempel av investerare, låntagare, emittenter, tjänstepensionsinstitut och stater. Kreditvärderingsinstituten har stor påverkan på den finansiella marknaden, och de fick mycket kritik under den finansiella krisen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

Vid slutet av 2009 var den svenska statsskulden 1 189 miljarder kronor. En minskning med 119,4 miljarder jämfört med 2005. Det framgår av regeringens utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller 2005-2009. En turbulent ekonomisk period då förutsättningarna för den svenska statsskuldspolitiken ändrades relativt dramatiskt. Likväl konstaterar finansutskottet att uppsatta mål för utvärderingsperioden har uppnåtts. Riksgälden får extra beröm för sitt agerande under finanskrisen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

3

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

I dag gäller inte kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd på Internet. Vem som helst kan komma åt kreditupplysningar om en privatperson den vägen utan att privatpersonen får reda på att upplysningar har lämnats ut. För att komma till rätta med problemen har riksdagen beslutat om utökat integritetsskydd. Beslutet innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Rättelse ska skickas till dem som under de sista 12 månaderna tagit del av felaktiga uppgifter. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 27 minuter

Beredning

2010-05-27

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Riksdagen sa ja till regeringen förslag i vårtilläggsbudgeten för 2010. 44 anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Utskottet föreslår en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret 2010. Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, det Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

25

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

Kommunernas och landstingens resultat 2009 förbättrades med 6,5 miljarder kronor jämfört med året innan och uppgick till 14,4 miljarder kronor. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Resultatet förklaras främst av ett antal tillfälliga faktorer, bland annat en sänkning av premierna för avtalssjukförsäkringar, ett ökat värde på finansiella tillgångar och minskade räntekostnader. Vidare behandlades en rapport om den kommunala finansieringsprincipens tillämpning som finansutskottet låtit genomföra. Utskottet förutsätter att regeringen ger en så fullständig bild som möjligt av den löpande tillämpningen av finansieringsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2010-06-01

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik under perioden 2007-2009. Liksom i förra årets utvärdering ger utskottet Riksbanken beröm för den penningpolitik banken bedrivit sedan hösten 2008. Trots att banken höjde reporäntan endast några veckor innan krisen bröt ut anpassade man sig snabbt till den nya situationen. Reporäntan sänktes till historiskt låga nivåer, och omfattande extraordinära åtgärder vidtogs för att motverka finanskrisens effekter. Utskottet anser att Riksbankens åtgärder hösten 2008 och under 2009 har minskat instabiliteten på den svenska finansmarknaden och dämpat produktionsnedgången i den svenska ekonomin. Liksom i förra årets utvärdering anser utskottet att Riksbanken med facit i hand sannolikt borde ha höjt reporäntan snabbare 2006 och 2007 för att motverka det inflationstryck som började stiga mot slutet av 2007. Med facit i hand kan man också ifrågasätta räntehöjningarna våren och sommaren 2008. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-05-06

Justering

2010-06-01

Debatt

2010-06-15

Beslut

2010-06-15

Riksbanken vill att regeringen tillsätter en eller flera utredningar för att se över det svenska finansiella regelverket. Detta med anledning av finanskrisen. Tidigt i våras meddelade regeringen att den tänker tillsätta en finanskriskommission. Riksdagen menar att Riksbankens olika utredningsförslag bör kunna tas om hand i finanskriskommissionen eller i andra former av utredningar. Regeringen fick därför i uppdrag att se till att det blir så. Detta gäller inte Riksbankens förslag om en modernisering av riksbankslagen. Riksdagen vill avvakta med en sådan översyn till dess att de andra utredningarna är klara. En framtida översyn av riksbankslagen bör vara parlamentarisk till sin karaktär och tillsättas av riksdagsstyrelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-15

Beslut

2010-06-15

Riksdagen sa ja till nya regelförenklingar i lagen om offentlig upphandling och i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Regelverket skärps genom att en avtalsspärr införs. Avtalsspärren innebär att ett avtal inte får ingås förrän efter tio eller 15 dagar efter att en leverantör har meddelats beslut om kontrakt. Avtalsspärren införs för att motverka att en myndighet ingår avtal för att förhindra en överprövning. Enligt de nya reglerna kan en domstol ogiltigförklara ett avtal som ingåtts genom otillåten direktupphandling, till exempel om myndigheten som upphandlar avstår från att annonsera enligt lagstiftningens krav. Det blir också skärpt skadestånd för myndigheter som upphandlar utan att följa regelverket för direktupphandling. Skadeståndet uppgår till minst 10 000 kr och högst 10 000 000 kr, men högst tio procent av kontraktsvärdet. Därtill tydliggörs kostnadsgränsen för möjligheten att göra en direkupphandling. Slutligen blir det ytterligare några regelförenklingar i syfte att underlätta upphandlingsförfarandet för små och medelstora företag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

16

Reservationer

5 

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Det blir nya mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med den statliga förvaltningen. Det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Myndigheternas hantering av e-legitimationer ska styras och samordnas på ett tydligare sätt. Senast 2013 ska statliga myndigheter kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. En förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå ska förenkla medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter. På lång sikt kan statlig service på lokal nivå förmedlas via gemensamma servicekontor. För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna bör myndigheter pröva om administrativa stödverksamheter kan utföras i annan regi. Myndigheten Staten pensionsverk ändrar namn till Statens tjänstepensionsverk.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Statliga och kommunala myndigheter ska inte längre behöva tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster från exempelvis ett aktiebolag eller någon annan juridisk person som de helt eller delvis äger. Det föreslår regeringen i en proposition. Reglerna ska under en övergångsperiod göra det enklare för till exempel en kommun att köpa varor och tjänster från ett kommunalt bolag. Detta under den tid som en permanent reglering utreds. Rätten till undantag gäller bara om myndigheten har en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll som myndigheten har över den egna förvaltningen. Reglerna börjar gälla den 15 juli.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 32 minuter

Beredning

2010-05-04

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Riksdagen har sagt ja till Riksbankens förslag om att införa tvåkronorsmynt och 200-kronorssedlar. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksbankens förslag om att införa 20-kronorsmynt får inget stöd i riksdagen. Skälet är att Riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion inte är eniga. Fullmäktige är emot förslaget medan direktionen är för. Sedan ett tidigare riksdagsbeslut blir 50-öresmyntet ogiltigt den 30 september 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Riksrevisionen bör i fortsättningen redovisa vilken extern kompetens som används i granskningsverksamheten. Riksdagen behöver se vilken kvalitetshöjning det resulterar i. Detta efter att kostnaderna ökat under 2009. Synpunkten kommer från finansutskottet efter det att Riksrevisionen lämnat sin årsredovisning för 2009 till riksdagen. Riksdagen avslutar därmed ärendet. Riksrevisionen redovisar också resultatet av 2010 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser i en rapport. Riksdagen tycker att uppföljningsrapporten funnit sin form och lever upp till uttryckta önskemål.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02