Sök

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare tre typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och ett förslag är nytt. Dessa föreslås baseras på

• EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 30 procent istället föreslås gå till EU:s budget
• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• statistiska företagsvinster som baseras på överskottet (eller underskottet) på produktionsverksamheten innan hänsyn har tagits till räntor, hyror eller avgifter som betalats eller erhållits för användningen av tillgångar. Andelen egna medel ska enligt förslaget uppgå till 0,5 procent av summan.

Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget.

Riksdagen påminner om att det redan tidigare vid ett flertal tidigare tillfällen framfört kritik mot att införa nya egna medel. Riksdagen är även emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Riksdagen anser att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat.

Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-09-26

Bordläggning

2023-09-26

Debatt

2023-09-27

Beslut

2023-09-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

35, 99 minuter

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagen sa ja till att ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina. Genom ett så kallat bemyndigande ska regeringen ges rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel i form av reservdelar och beredskapsvaror till ett värde om högst 1,1 miljarder kronor och i form av ammunition med ammunitionskomponenter, minröjningsutrustning och transportfordon till ett värde om högst 2,15 miljarder kronor.

Riksdagen beslutade också att ge regeringen möjlighet att sälja ett begränsat antal jaktrobotar av typen Rb 99 (AMRAAM) till USA. USA har lanserat ett program för återköp av äldre varianter av AMRAAM mot att samma länder köper nya AMRAAM-robotar. Programmet syftar till att donera de återköpta robotarna till Ukraina för att snabbt kunna stärka det ukrainska luftförsvaret.

Beslutet innebär att utgiftsområdet för försvar och krisberedskap i statens budget ökar med 545 miljoner kronor 2023. Det innebär också att regeringen genom utökade så kallade beställningsbemyndiganden ska få rätt att göra beställningar på ytterligare cirka 2,8 miljarder kronor för att återanskaffa den materiel som skänkts.

Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet vilket betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2023-08-16

Bordläggning

2023-08-16

Debatt

2023-08-17

Beslut

2023-08-17

Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet.

I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation.

Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna.

Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas.

Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas.

Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper.

Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över.

Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad.

Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 46 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2022 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2022.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2022 till riksdagen. Riksdagen har behandlat redogörelserna och beslutade att lägga dem till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp.

De åtta nämnderna är:

• Riksdagens ansvarsnämnd
• Statsrådsarvodesnämnden
• Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
• Partibidragsnämnden
• Valprövningsnämnden
• Riksdagens överklagandenämnd
• Nämnden för prövning av stadsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
• Riksdagens arvodesnämnd.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen. Redovisningen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, status i arbetet, kostnader för kommittéarbetet och könsfördelningen i utredningarna. Riksdagen avlutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa också nej till åtta förslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om teknikneutral och digitaliseringsanpassad lagstiftning, konsekvensanalyser i fråga om effekter på brottsbekämpningen och barns medverkan i statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Regeringen har föreslagit ändringar som rör begravningsavgiften. Syftet med förslaget är att förenkla och effektivisera det sätt som avgiften fastställs och fördelas på. Bland annat ska begravningsavgiften fördelas mellan huvudmännen på ett sätt som Kammarkollegiet fastställer varje år.

Förslaget påverkar två lagar som föreslås träda i kraft 1 september 2023. Vad gäller ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. tillämpas den i fråga om begravningsavgifter och förskott som betalas ut från och med den 1 januari 2024. Vad gäller ändringar i begravningslagen tillämpas den första gången i samband med att avgiftssatsen för 2024 fastställs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar dels av fördelningen av verksamheter inom utgiftsområden och dels av namn på utgiftsområdena.

Förslagen innebär att

• Statens medieråds samtliga uppgifter flyttas från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Utvecklingen inom mediaområdet har lett till att de verksamheter som bedrivs av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv har blivit mera komplexa och sammanflätade. Genom en samlad mediemyndighet skapas förutsättningar bland annat för ökad effektivitet och en sammanhållen omvärldsanalys.
• Utgiftsområde 13 ändrar namn till Integration och jämställdhet från Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
• Utgiftsområde 20 ändrar namn till Klimat, miljö och natur från Allmän miljö- och naturvård.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av hur regeringen och myndigheterna arbetar med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.

Riksrevisionen menar att insatserna mot problemen i många delar är effektiva, men att arbetet kan utvecklas. Bland annat ser man ett behov av stöd till mindre myndigheter och myndigheter som saknar erfarenheter och resurser för att hantera problemen.

Regeringen delar Riksrevisionens bild och menar att arbetet kan utvecklas inom ramen för gällande regelverk och uppdrag. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning och konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att föra arbetet framåt. Riksdagen kommer noga att följa regeringens arbete och utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 26 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 193 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-09

Debatt

2023-06-12

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2022. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positiv på hur redogörelserna är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU ser också positivt på hur riksdagsstyrelsens redogörelse är utformad.

Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller tillkännagivande inom de övriga utskottens områden hänvisar KU till respektive utskotts yttrande över regeringens skrivelse.

KU påminner återigen om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. Samtidigt konstaterar KU att de äldsta tillkännagivandena som ännu inte har slutbehandlats beslutades om för mer än elva år sedan. Detta anser utskottet inte vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande.

KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.

Riksdagen la regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 21 minuter

Justering

2023-05-30

Bordläggning

2023-06-09

Debatt

2023-06-12

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren. I dag finns 135 servicekontor där privatpersoner, företagare och bolag kan få service av enklare karaktär från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsförmedlingen.

Statens servicecenter är numera huvudman för servicekontoren. Riksrevisionen har granskat hur effektiv den nya sammanhållna organisationen är.

Riksdagen delar i huvudsak regeringens bedömningar och förslag på åtgärder som den redovisar i skrivelsen. Men riksdagen vill betona att när nya servicekontor ska etableras ska inte enbart aspekter på effektivitet och kostnader beaktas. Exempelvis kan det finnas skäl att etablera servicekontor på vissa orter som ligger långt ifrån statlig service. Riksdagen tycker att det är viktigt att det görs en politisk bedömning av etableringar och frågan bör därför inte överlämnas helt till Statens servicecenter för beslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07