Sök

Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2022 med en ändring. Förslaget innebär att statens utgifter ökar med 14,5 miljarder i år.

Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2022 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 17,4 miljarder kronor, och att 3 anslag minskas, till ett värde av 5 miljarder kronor.

Av de större anslagen avser 10,5 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden och 4,5 miljarder kronor avser ökade utgifter för sjukpenning. Den största minskningen gäller biståndet och avser 4,9 miljarder kronor. Bland de övriga förslagen finns bland annat en statlig garanti på knappt 1,5 miljarder till EU i stöd till Ukraina med anledning av den ryska invasionen.

Vidare höjs sju beställningsbemyndiganden till ett värde av 2 miljarder. De största ökningarna ska gå till rymdforskning och rymdverksamhet på 1 miljard och trängselskatt i Göteborg på 500 miljoner.

I beslutet finns även en ändring av regeringens förslag. Regeringen ska kunna köpa fastigheten Solna Nytomta 3 (i anslutning till Militärhögskolan Karlberg) för högst 2,9 miljarder kronor.

Anledningen till att försäljningspriset bör justeras från drygt 2,4 miljarder enligt regeringens förslag till 2,9 miljarder beror på att säljaren ska färdigställa en byggnad på fastigheten innan betalning kommer att ske. Byggnaden beräknas vara färdig under 2025 och därför bör priset justeras enligt konsumentprisindex.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-08

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Fartygsägare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år om de inte använder rätt anläggning för att återvinna ett fartyg. Anläggningen ska exempelvis vara auktoriserad av behöriga myndigheter och uppfylla vissa miljö- och hälsokrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på en EU-förordning.

Brottet ska kallas otillåten fartygsåtervinning. Även försök till uppsåtligt brott kriminaliseras.

Egendom som har använts för otillåten fartygsåtervinning ska förverkas om det inte är uppenbart oskäligt.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kravet på stark kundautentisering vid fakturabetalningar online ska förtydligas och omfatta fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Det vill säga i de fall när det råder ett trepartsförhållande mellan en handlare, en köpare och en fakturautställare, som innebär att en annan part än säljaren tillhandahåller krediten. Syftet är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägeri vid e-handel.

Stark kundautentisering innebär tvåfaktorsautentisering, som innebär att en inloggning och identifiering sker i två steg med två olika faktorer. Exempel på identifieringsmetoder som uppfyller dessa krav är e-legitimation eller bankdosa.

Förslaget innebär också att ansvaret för den näringsrättsliga tillsynen av konsumentkreditinstituten flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Det kan till exempel handla om att kreditprövningskravet följs enligt konsumentkreditlagen, det vill säga att konsumentens återbetalningsförmåga prövas innan kredit beviljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Fondbolag och AIF-förvaltare ska inte behöva ta fram eller erbjuda två olika faktablad för en och samma fond. Det föreslår regeringen i en proposition.

Regeringen föreslår också att Finansinspektionen ska få besluta att delning av en värdepappersfond eller en specialfond får göras tidigare än den normala tidsfristen på tre månader från dagen för inspektionens beslut om delning av en fond. Detta får göras om det kan antas att det ligger i andelsägarnas intressen eller det annars finns skäl för det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Utländska banker med filialer i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Svenska banker är enligt betaltjänstlagen skyldiga att erbjuda ett betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Förslaget innebär att även utländska banker med filialer ska omfattas av kraven.

Bakgrunden är att det de senaste åren har skett en strukturomvandling på den svenska bankmarknaden, bland annat eftersom Nordea har flyttat sitt huvudkontor från Sverige till Finland.

I sitt förslag skriver regeringen att bankerna är avgörande för möjligheten att vara delaktig i samhället. Den som inte har tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna. För att rätten till ett betalkonto ska fylla sin funktion behöver tillräckligt många banker erbjuda dessa tjänster, skriver regeringen i förslaget.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Riksdagen sa ja till kompletterande bestämmelser till den så kallade PEPP-förordningen. Genom denna EU-förordning regleras paneuropeiska privata pensionsprodukter (PEPP-produkter), en form av frivilligt privat pensionssparande som följer samma regler i hela EU.

De kompletterande bestämmelserna införs för att svensk lag ska överensstämma med förordningen. Bestämmelserna fastställer enhetliga regler för registrering, utveckling, distribution och tillsyn av PEPP-produkter.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier innehåller förslag på ett antal åtgärder för att skapa en hållbar textilindustri. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i ett utlåtande textilstrategin och delar uppfattningen att EU ska vara en föregångare för globalt hållbara textila värdekedjor.

Dagens produktion och konsumtion av textilier utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Några av åtgärderna som aviseras i strategin är bland annat obligatoriska ekodesignkrav och stopp för destruktion av osålda eller återlämnade textilier. Dessutom vill EU-kommissionen motverka utsläppen av mikroplaster, införa informationskrav samt ett utökat producentansvar och ökad återanvändning och materialåtervinning av textilavfall.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2022-11-29

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Myndigheter och kreditinstitut ska samverka mer för att tillsammans kunna förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de aktörer som deltar i samverkan är skyldiga att lämna ifrån sig uppgifter, trots att uppgifterna omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. I samverkan måste alltid minst en myndighet medverka.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att utbytet av information mellan brottsbekämpande myndigheter och banker är en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om att banken ska få ingå ett kreditavtal med Internationella valutafonden (IMF) för att bidra med medel till fondens utlåning till låginkomstländer. Förslaget innebär att högst 150 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 2 miljarder kronor, lånas ut via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust.

Riksdagen sa också ja till att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF på högst 637 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 9 miljarder kronor. Enligt förslaget ska detta gå till utlåning till låginkomst- och medelinkomstländer via IMF:s nya fond Resilience and Sustainability Trust, under förutsättning att även budgetmedel anslås till den nya fonden.

Särskilda dragningsrätter är en internationell reservtillgång skapad av IMF som endast kan användas av länder och internationella organisationer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen.

I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige.

För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-11-16

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag påverkar möjligheten att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag i hög utsträckning överensstämmer med målet om att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att utreda syftet med den kommunala fastighetsavgiften. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att ytterligare tydliggöra det syftet.

En annan rekommendation från revisionen är att regeringen fortsätter arbeta för att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag. Regeringen avser att göra det genom att fortsätta arbetet med att utveckla den statliga styrningen och ge kommunerna goda förutsättningar att planera sin verksamhet, genom att utforma de riktade statsbidragen ändamålsenligt.

Regeringen har gett en utredning i uppdrag att analysera vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och utreda hur de riktade statsbidragen påverkar kostnadsutjämningen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning som ger värdefull kunskap om skillnader mellan hur kommuner använder olika riktade statsbidrag. Riksdagen noterar att regeringens arbete bidrar till att ge kommunerna goda förutsättningar att planera och beslutade att avsluta ärendet genom att lägga det till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

För att uppmärksamma revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i oktober 2022 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2022 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022.

Finansutskottets beredning av den årliga rapporten och den öppna utfrågningen med anledning av rapporten är en del av finansutskottets ansvar att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-10-27

Bordläggning

2022-11-08

Debatt

2022-11-09

Beslut

2022-11-09

Finansutskottet har lagt fram ett förslag om att riksdagen genom ett så kallat bemyndigande ska ge regeringen rätt att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier för lån till företag på elmarknaden på högst 250 miljarder kronor. En statlig kreditgaranti innebär att staten bär delar av risken för lånet.

Kreditgarantierna ska i första hand ges för lån till elproducenter, men om det behövs kan de även ges till vissa andra aktörer på elderivatmarknaden. Företagen som får ta del av kreditgarantierna ska ha fått brist på likvida medel som en följd av marginalsäkerhetskrav, men ska ändå bedömas som livskraftiga på sikt.

Riksdagen sa ja till finansutskottets förslag.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2022-09-05

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-05

Beslut

2022-09-05

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 93 minuter

Justering

2022-08-18

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2022-08-18

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska ges rätt till en retroaktivt förstärkt sänkning av skatten på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar. Det föreslår regeringen i en extra ändringsbudget för 2022 och riksdagen sa ja till förslaget.

Priset på flera viktiga varor inom jord- och skogsbruket har ökat kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina. Regeringen har mot bakgrund av detta sedan tidigare föreslagit en tillfälligt utökad sänkning av koldioxid- och energiskatten på diesel i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet under tiden den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023.

Med hänsyn till den allvarliga situationen som nu råder föreslår regeringen att de berörda företagen retroaktivt ges rätt till en förstärkt skattesänkning för den diesel som förbrukats från och med den 1 januari 2022.

Förslagen innebär att inkomsterna i statens budget beräknas minska med 0,5 miljarder kronor under 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen sa ja till alla lagändringarna.

Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är

• ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022
• sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022
• ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod. Det gäller proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och terrorism, skrivelse 2021/22:130 AP-fondernas verksamhet till och med 2021 och skrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030 samt redogörelse 2021/22:RR5 Riksrevisorns årliga rapport.

Även motioner som kan väckas med anledning av dessa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22