Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

25

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2023 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2023.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.

De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.

Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen.

För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.

Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

89, 314 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2023. Sammantaget är utskottets bedömning att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet om 2 procent. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året var inflationstakten nära målet.

Inflationen sjönk från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Att inflationen föll så snabbt berodde till stor del på att energipriserna sjönk, men också ökningstakten i tjänstepriserna, som i större utsträckning avspeglar det inhemska konjunkturläget, vände ned under året. Inflationens nedgång berodde även på den stramare penningpolitiken som fördes och kommunikationen i samband med besluten.

Riksbanken höjde under året styrräntan i fyra steg, från 2,5 till 4 procent, samtidigt som penningpolitiken också stramades åt genom Riksbankens beslut att sälja statsobligationer i en snabbare takt än tidigare. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten och resursutnyttjandet och därmed bidragit till en något högre arbetslöshet. Men samtidigt hade det enligt utskottet varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast, eftersom det skulle försämra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.

Även om Riksbankens kommunikation generellt varit god finns ett par områden där utskottet menar att kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det första gäller Riksbankens räntebanor, som under 2023 avvek kraftigt från marknadens förväntningar om styrräntan. Om räntebanan ofta uppfattas som osannolik finns risk för att den tappar rollen som penningpolitiskt verktyg. Utskottet anser också att det fanns otydligheter i Riksbankens kommunikation av beslutet om att valutasäkra en del av valutareserven.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2023.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 66 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-14

Debatt

2024-06-15

Beslut

2024-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en ut värdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Riksdagen bedömer att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldsförvaltningen och att Riksgäldskontoret bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om inriktningen för det brottsförebyggande arbetet inom olika områden för att möta de omfattande utmaningar med kriminalitet och otrygghet som finns i vårt land.

Skrivelsen har en bred socialpreventiv ansats med ett särskilt fokus på att:

• bryta rekryteringen och socialiseringen in i kriminella nätverk
• förebygga att barn och unga involveras i kriminalitet
• få individer som begår brott att lämna kriminaliteten bakom sig

Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i en motion om bland annat en stärkt välfärd och tillit till samhällets institutioner, förebyggande arbete och integration.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2024. Ändringar av anslag görs i 22 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2024. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Bidragets storlek ska fortsätta att vara 40 procent av det preliminära bostadsbidraget.

Ett annat förslag handlar om ett nytt integrationspolitiskt mål.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med drygt 17 miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin.

Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

32

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

32, 108 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

18

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

40, 118 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att lagstiftningen anpassas för att Sverige ska uppfylla de krav som ställs för ett svenskt deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2023 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp som kallas Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). JPSG består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under 2023 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, kampen mot människohandel, bekämpningen av så kallade högrisknätverk med hjälp av särskilda operativa resurser (Operational Task Force, OTF) och kriget i Ukraina.

Den svenska delegationen har även arbetat med förberedelser och genomförande av medordförandeskapet för JPSG våren 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att Finansinspektionen ska samverka med Riks-banken om kontracykliska buffertvärden. Finansinspektionen ska ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen beräknar det kontracykliska buffertvärdet och innan inspektionen fattar beslut om det värdet.

Lagändringarna innebär också att svensk rätt anpassas till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris och EU:s regelverk om gränsöverskridande betalningar i euro. Förslagen i den delen är av rättelsekaraktär.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Genom ändringarna anpassas den svenska lagstiftningen till förordningen när det gäller frågan om behörig myndighet och möjligheten för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen.

Riksdagen sa också ja till en lagändring som innebär att vissa befattningshavare inom Riksbanken som har en skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument även ska vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument.

Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att

• stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav
• upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster
• öka de förebyggande insatserna
• stärka samarbetet internationellt.

Riksdagen välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas.

Riksdagen beslutade att lägga EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2024-05-07

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045.

I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

36

Reservationer

98 

Anföranden och repliker

108, 274 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att skapa en samlad förvaltning för klövvilt – till exempel älg och kronhjort – som tar hänsyn till ekosystemet. Syftet med en samlad klövviltsförvaltning ska bland annat vara att vårda viltstammarna, minska skador på skogar och grödor samt minimera antalet trafikolyckor med klövvilt.

Riksdagen beslutade också att säga nej till 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om jakt och viltvård. Motionerna handlar bland annat om förvaltning av varg och älg, översyn av jaktlagen, åtgärder mot illegal jakt, blyammunition och ersättning för rovdjursavvisande stängsel. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

13

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

21, 80 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-15