Sök

Riksdagen återställde några ändringar i lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster och lagen om värdepappersmarknaden. Riksdagen upphävde av misstag ändringarna i samband med senare ändringar i lagarna. Riksdagen beslutade också om en ändring i en paragraf i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet är att undanröja en lagkollision som uppstått genom att riksdagen beslutat om två ändringar i denna paragraf som båda började gälla den 1 juli 2011. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-08-30

Debatt

2011-09-21

Beslut

2011-09-21

Varje vår och höst beslutar riksdagen om ändringar i stadsbudgeten. Det kan till exempel bero på att en myndighet behöver mer pengar än det var tänkt. Årets vårändringsbudget innebär ändringar av 26 anslag inom 13 utgiftsområden. Detta medför att 17 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 0,33 miljarder kronor. Riksdagen har bland annat beslutat om en avräkning från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från Dac-länderna. Riksdagen har också beslutat om ett nytt stipendiesystem. Skälet är att riksdagen vill stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare utanför EES-länderna och Schweiz. Riksdagen beslutade förra året att införa studieutgifter för studenter utanför EES och Schweiz. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag från regeringen om att staten inte längre ska ha ansvar för att upprätthålla flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Eftersom Trafikverket redan upphandlat flygtrafik för sträckan Umeå-Östersund för de kommande fyra åren är frågan inte längre aktuell. Ändringar i stadsbudget på våren kallas nu för vårändringsbudget. Tidigare hette det vårtilläggsbudget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2011-06-16

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 155 minuter

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som Miljöpartiet hade lämnat in med anledning av naturkatastrofen i Fukushima i Japan. Miljöpartiet föreslår bland annat att de fyra äldsta kärnkraftsreaktorerna i Sverige ska stoppas omedelbart för säkerhetsundersökningar och att två reaktorer tas ur drift denna mandatperiod. Partiet begär också ett förbud mot att uppföra nya reaktorer i Sverige, att ansvarsreglerna vid en olycka ändras och att Statens energimyndighet tar fram en plan för 100 % förnybar energi i Sverige. Riksdagen hänvisar i sitt beslut bland annat till riksdagens kärnkraftspolitiska beslut i juni 2010 och regeringens tidigare beslut om åtgärder som rör säkerheten vid svenska kärnkraftsreaktorer. Vidare påpekar riksdagen att olyckan i Japan inte bör tas till intäkt för ett närmast panikartat beslut om en radikal förändring av energipolitikens inriktning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Regler för värdepappersfonder och fondbolag anpassas till ett EU-direktiv. Förändringarna innebär bland annat att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra EES-länder och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det införs regler för sammanslagningar av värdepappersfonder över EU-ländernas gränser, och processen för att marknadsföra värdepappersfonder i andra EES-länder förenklas. Dessutom ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan värdepappersfond. Informationen till investerare ska följa samma regler inom hela EU och på så sätt bli mer konsumentvänlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

De nordiska länderna har inom ramen för Islands IMF-program beviljat krediter till Island. Sveriges åtagande uppgår till 495 miljoner euro. Hittills har hälften av detta belopp betalats ut. Möjligheten för Island att utnyttja den svenska krediten löpte ut i slutet av 2010 men riksdagen har nu förlängt denna möjlighet till utgången av 2011. Beslutet grundar sig på ett regeringsförslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Det ekonomiska resultatet för kommunsektorn fortsätter att vara positivt. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som finansutskottet har granskat. Generellt sett klarade kommuner och landsting krisåret 2009 bra. Preliminära uppgifter för 2010 visar att resultatet har förbättrats ytterligare, från 14,4 miljarder kronor till 18,5 miljarder. Förbättringen förklaras av att de tillfälliga statsbidragen har ökat, att kostnadsökning har varit svag och att prognoserna över skatteintäkterna förbättrades under året. Utskottet anser att det är viktigt med information om hur väl statsbidragen uppfyller målen, och noterar att sådana uppgifter saknas i redogörelsen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att fördjupa kunskapen om statsbidragen med tonvikt på om bidragsgivningen nått sina mål, och att detta arbete i fortsättningen återspeglas i redogörelsen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Det finanspolitiska ramverket innehåller ett antal principer som finanspolitiken utfomas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Som ett ytterligare led i arbetet med att stärka det finanspolitiska ramverket gör regeringen en sammanfattning av det och preciserar tillämpningen i en skrivelse som har inkommit till riksdagen. Genom skrivelsen vill regeringen stärka förtroendet för att utformningen av finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den redovisas på ett transparent sätt. Regeringen kommer att följa upp hur den lever upp till det finanspolitiska ramverket. Uppföljningen kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen och i årsredovisningen för staten med start våren 2012. Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse och ser mycket positivt på att regeringen fortlöpande kommer att följa upp och redovisa hur ramverket tillämpas. Riksdagen ser detta som ett inslag i en process för att ytterligare stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramveket. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Finansutskottet har granskat regeringen årsredovisning för staten 2010. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga resultatet för statsbudgetens inkomster och anslag under året. Regeringen lämnar även en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren och en redogörelse för statliga garantier och krediter. Ett intygande när det gäller EU-medel inklusive en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt en redogörelse av tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande lämnas också. Riksrevisionen granskar redovisningen varje år. Men eftersom riksrevisionen har börjat använda en ny internationell standard för sin granskning kan man i år inte intyga att redovisningen ger en rättvisande bild. Utskottet förutsätter därför att regeringen återkommer i nästa årsredovisning med en bedömning av hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till den internationella standarden. Utskottet menar samtidigt att årsredovisningen lämnar en god information om hur riksdagens beslut om statens budget har genomförts. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2008-2010. Utskottet diskuterar i utvärderingen riskerna för eventuella målkonflikter mellan inflationsmålet och arbetet med finansiell stabilitet. Frågan kommer att behandlas av en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken som blir klar hösten 2011. Under utvärderingsperioden inträffade en mycket svår finanskris som ställt stora krav på penningpolitiken och den ekonomiska analysen. Utskottet berömmer Riksbanken för den penning- och stabilitetsfrämjande politik den fört under krisen. Räntehöjningarna våren och sommaren 2008 kan dock ifrågasättas, med facit i hand. Utskottet konstaterar att Riksbanken i sina prognoser kraftigt missbedömde styrkan i den ekonomiska nedgången 2009 och styrkan i uppgången 2010 - missbedömningar som banken delade med samtliga övriga prognosmakare. Riksbanken förutsåg inledningsvis inte heller den kraftiga nedgången i inflationen under finanskrisen. Däremot ligger bankens inflationsprognoser under 2009 och framåt ganska väl i linje med den faktiska utvecklingen. Riksdagen godkände utvärderingen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera de om- och avregleringar som har genomförts på olika marknader de senaste åren ur ett konsumentperspektiv. Exempel på sådana marknader är inrikesflyg, taxi, el, telefoni, post, apotek, järnvägar och bilprovning. Utvärderingen ska fokusera på vilka effekter om- och avregleringarna har haft på priser, utbud, service, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Riksdagen har identifierat två områden som behöver utvärderas omgående, elmarknaden och persontrafiken på järnvägen. I och med beslutet sa riksdagen ja till två motioner från Socialdemokraterna. Reglerna för bedömning av konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling anpassas till EU-rätten. Anpassningen innebär att samma regler kommer att gälla oavsett om Sveriges eller EU:s konkurrensrätt tillämpas i enskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-17

Det blir lättare för den som har fjärrvärme att få information om förbrukning för att på så sätt kunna styra sin energianvändning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeförbrukning och meddela kunden mätresultatet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktureringen ska ske minst fyra gånger per år. Därmed får inte fjärrvärmeföretagen fortsätta med dagens praxis, där kunderna faktureras enligt en preliminär beräkning och beloppet justeras i efterhand genom årliga avstämningsfakturor. Motsvarande regler har tidigare införts för mätning av el. Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. I avtalet mellan fjärrvärmeföretaget och kunden ska det finnas uppgifter om vilka regler som gäller för mätning, rapportering och fakturering. Den bestämmelsen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-17

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till gemensam ram för hantering av kriser inom finanssektorn. Utskottet anser att förslaget kräver viktiga ändringar och tillägg. Bland annat saknas en bredare diskussion om hur man ska hantera en kris som omfattar hela finanssektorn, som finanskrisen 2008-2009. Kommissionens förslag är alltför inriktat på att hantera enskilda bankers problem, menar utskottet. Man anser också att staten tillfälligt måste kunna ta över ägandet i banker. Staten ska även kunna utfärda garantier och ge banker kapitaltillskott. Ansvar och ägande ska följas åt, menar man. Av samma orsak är utskottet emot kommissionens förslag om att myndigheter ska kunna tillsätta en särskild förvaltare i en bank utan att ta över ägandet. Utskottet saknar också en diskussion om regeringarnas och centralbankernas roll i krishanteringen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Reglerna om den statliga insättningsgarantin ändras den 1 juli 2011. Insättningsgarantin är ett skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken inte kan betala ut kundernas pengar. Det här är några av ändringarna: Ersättningar ska betalas ut till kunderna inom 20 arbetsdagar i stället för tre månader. Finansinspektionen får i uppgift att besluta om när insättningsgarantin ska börja gälla. I dag måste en domstol först försätta banken i konkurs, vilket kan ta flera veckor eller månader. Banker och andra kreditinstitut ska ansöka om förhandsprövning av om insättningsgarantin gäller för olika slags konton. I dag får instituten själva göra en preliminär bedömning av detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Miljökraven vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster anpassas till ett EU-direktiv. Myndigheter som köper bilar eller leasar dem i minst ett år ska vid upphandlingen beakta bilens energi- och miljöpåverkan under hela användningstiden. Energi- och miljöpåverkan kan anges i pengar och tas med vid utvärderingen av anbuden. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl har riksdagen sagt ja till två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2011. Riksdagen har samtidigt sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Reglerna för elektroniska pengar anpassas till ett nytt EU-direktiv. Elektroniska pengar kan lagras elektroniskt eller magnetiskt, till exempel på ett kort eller konto. De kan användas i stället för kontanter vid betalning. Syftet med EU-direktivet är att göra det enklare att starta och driva företag som ger ut elektroniska pengar. Reglerna om elektroniska pengar anpassas också till EU:s nya regler för betaltjänster. Den nya lagen innehåller bland annat regler om tillstånd samt utgivning och inlösning av elektroniska pengar. Banker, kreditmarknadsföretag och myndigheter från EES-länderna får ge ut elektroniska pengar i Sverige utan tillstånd. Den som har elektroniska pengar ska när som helst kunna lösa in dem hos utgivaren. Utgivaren får inte ge någon ränta på pengarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de institut som bedriver verksamhet med elektroniska pengar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Bestämmelserna om så kallad kapitaltäckning och stora risktagningar, så kallad exponering, för kreditinstitut och värdepappersbolag anpassas till två EU-direktiv. Kapitaltäckning är det belopp, kapitalbasen, som en verksamhet måste avsätta för att trygga att man kan genomföra sina åtaganden. Ändringarna rör främst reglerna om gränsvärden för stora exponeringar, utgivning av värdepapper, kapitalbasen och samarbete mellan myndigheter i kritiska situationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-06-01

Beslut

1899-01-01

Bestämmelserna för utländsk näringsverksamhet i Sverige ändras. Syftet är att göra det tydligt att de svenska bestämmelserna stämmer överens med EU-rätten. Genom ändringarna görs det bland annat tydligare att vissa krav inte gäller företag och näringsidkare från EU- eller EES-länder. Regeringen har också redovisat sin bedömning när det gäller att införa krav på anmälningsskyldighet och på att utländska företag och näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige ska ha en representant i landet. Regeringen har påbörjat en utredning i frågan. Men riksdagen anser det är viktigt att det införs krav på att företag och näringsidkare som är etablerade utomlands och har utstationerade arbetstagare i Sverige har en representant i landet som har hand om kontakter med myndigheter och förhandlingar med arbetstagarorganisationerna. Det här är enligt riksdagen nödvändigt för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. Därför uppmanade man regeringen att så snart som möjligt återkomma med ett förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Riksdagen sa därmed ja till en motion från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till ytterligare tre motioner, två från Socialdemokraterna och en från Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2011-05-10

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-06-01

För att det ska gå att ta patent på en uppfinning måste den vara ny. Men det går också att ta patent på nya sätt att använda ett redan känt ämne eller blandningar av flera ämnen för medicinsk behandling eller diagnostisering. Patentlagen ändras så att det här framgår tydligare. Villkoren är desamma som i den europeiska patentkonventionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-10

Debatt

2011-05-18

Beslut

2011-05-18