Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Förslagen syftar till att stärka kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling.

Den som bedriver pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas. Efter att verksamheten har godkänts ska tillsyn göras över att kraven fortlöpande är uppfyllda. Det ska också finnas möjlighet att återkalla godkännandet utan att föreläggande lämnas i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

Regeringen har lagt fram ett förslag om utökat ekonomiskt stöd till Ukraina. Det innebär att svenska staten garanterar lån från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) till Ukraina på knappt 45 miljoner euro plus ränta. Med ränta är den summa som Sverige garanterar ungefär 56 miljoner euro eller cirka 600 miljoner svenska kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.

Beslutet innebär att statens garantiåtaganden ökar med ungefär en halv miljard kronor, exklusive ränta. Statens lånebehov och finansiella sparande påverkas inte direkt av garantin. Men om garantin behöver infrias innebär det att staten betalar ut ersättning för förluster på garantin. Det skulle då försämra statens finansiella sparande och öka statens lånebehov.

Om hela eller delar av den summa som Sverige garanterar behöver betalas så kommer pengarna att tas från anslaget till internationellt bistånd i statsbudgeten.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och finansutskottet gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-16

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som gäller värdepappersmarknaden, kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till EU-lagar.

Förslagen innebär bland annat att mycket stora värdepappersbolag ska använda de regler för kapitaltäckning som gäller för kreditinstitut. I dag finns inga mycket stora värdepappersbolag i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Regeringen har föreslagit lagändringar som anpassar svenska regler till EU-regler om fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) och gränsöverskridande distribution av fonder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att de bolag och AIF-förvaltare som marknadsför en alternativ investeringsfond till investerare i Sverige som inte är professionella, ska tillhandahålla funktioner här i landet för att behandla ordrar om att köpa och lösa in andelar och göra utbetalningar till de som äger andelar i fondföretaget eller den alternativa investeringsfonden. När fondbolag och AIF-förvaltare som kommer från ett annat EES-land inte längre marknadsför andelar i bolaget eller i en alternativ investeringsfond i Sverige ska de bland annat lämna ett allmänt erbjudande om att svenska andelsägare ska få lösa in sina andelar i fonden utan avgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022, respektive den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om att ge Ukraina ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen om ett bemyndigande för regeringen att skänka försvarsmateriel i form av pansarskott, hjälmar och skyddsvästar samt dygnsportioner av hållbara livsmedel till Ukraina. Materielen ska kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid och ha ett värde om högst 413,5 miljoner kronor. Därutöver finns behov av ytterligare stöd i form av ett ekonomiskt bidrag på 500 miljoner kronor till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor.

Riksdagen beslutade därmed om ändringar i statens budget för 2022. Ändringarna är en följd av de åtgärder som regeringen ser som mycket angelägna att vidta för att stödja Ukraina och innebär bland annat att anslagen i budgeten ökar med sammanlagt 913,5 miljoner kronor.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 75 minuter

Justering

2022-02-28

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-02-28

Beslut

2022-02-28

EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas tre nya typer av egna medel, det vill säga tre nya intäktskällor till EU:s budget. Dessa egna medel föreslås baseras på

• EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 25 procent istället föreslås gå till EU:s budget
• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• beskattningen av vissa stora multinationella företags så kallade residualvinster, det vill säga den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal. Detta tredje egna medel bygger på att en överenskommelse inom OECD om internationella skatteregler genomförs i EU.

Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Speciellt kritiskt ställer sig riksdagen till den del av förslaget som gäller att en del av skatten på vissa stora företags residualvinster (den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal) skulle gå till EU-budgeten.

Riksdagen anser också att det går att nå de uppsatta målen med förslagen på andra sätt. I första hand genom att omfördela pengar inom EU-budgeten och i andra hand inom ramen för det nuvarande systemet för egna medel.

Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ekonomisk kompensation för hushåll som förbrukar mycket el, till följd av vinterns höga elpriser. Kompensationen kommer att betalas ut under 2022 och gälla elförbrukning under perioden december 2021 till och med februari 2022.

Regeringen har även föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av att smittspridningen av sjukdomen covid-19 fortfarande har en betydande påverkan på samhället i stort. Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag, med vissa ändringar.

Anståndstiden för inbetalning av skatt för företag ska förlängas. Riksdagen beslutade efter förslag från finansutskottet att anståndstiden bör utökas till 36 månader istället för 24 månader, som regeringen föreslagit. Lagändringarna börjar gälla den 7 mars 2022.

Den karenstid på 24 månader som i dagsläget finns för stöd vid korttidsarbete tas tillfälligt bort. Det innebär att arbetsgivare som fått stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020-september 2021 kan få stöd på nytt, förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022 och slutar gälla den 1 januari 2024.

Besluten om ändringar i statens budget för 2022 innebär att de anvisade medlen ökar med 10,3 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av kompensation för höga elpriser (7,5 miljarder kronor), utökat evenemangsstöd (1,75 miljarder kronor) och stöd till idrott och civilsamhälle (0,4 miljarder kronor).

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att omställningsstödet bör ses över för att utformas mer träffsäkert för mötesarrangörer och besöksnäringen, till exempel hotellbranschen. Även andra stöd bör ses över i samma syfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till de här aktörerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 61 minuter

Justering

2022-02-22

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-02-24

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande frågor om gymnasieskolan, gymnasial yrkesutbildning och lärlingsutbildning och särskilda kunskapsområden.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

14, 66 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till 94 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande regler, genomförda åtgärder och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar, språk, deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, höjt studiemedel, fribeloppet och återbetalning och avskrivning av studielån.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Yrkeshögskolan lever i stort sett upp till de förväntningar som riksdagen har på skolformen. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport om yrkeshögskolans ambitioner, styrning och uppföljning. Riksrevisionen anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden, men att det finns delar av yrkeshögskolan som kan utvecklas.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda ett gemensamt ansökningssystem för alla som vill gå en yrkesutbildning. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska också säkerställa att det inte förekommer hot och jäv i verksamheten.

I en skrivelse om Riksrevisionens rapport skriver regeringen att den har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan kan utformas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Regeringen har föreslagit en rad åtgärder med anledning av covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta börjar gälla den 1 mars 2022.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen börjar gälla den 8 februari 2022.
• Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 7 februari 2022.
• Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser.
• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.
• Mer pengar satsas också på stöd till kultur och idrott.
• Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin beslutade riksdagen att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022.

Riksdagen anser också att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 77 minuter

Justering

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Beslutet innebär att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda vissa nyanlända som tar del av insatser inom det så kallade etableringsprogrammet en sammanhållen utbildning inom komvux. Nyanlända med kort utbildning som inte bedöms matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande eller gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt.

Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som är beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2022-01-25

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.

Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-01-25

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2022-01-20

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-02-02

Regeringen har föreslagit smärre lagändringar i etikprövningslagen. Den ena ändringen ska ge regeringen ett förnyat bemyndigande att besluta om bestämmelser som behövs för att svensk lag ska följa EU:s uppdaterade förordningar om kliniska läkemedelsprövningar. Den andra ändringen innebär en språklig uppdatering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen om ett förnyat bemyndigande börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Lagen behöver börja gälla senast den 31 januari 2022 för att inte strida mot EU:s förordning. Den andra lagändringen börjar gälla den 26 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Den 16 december 2021 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2022. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2021-12-16

Cirka 12 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 18 miljarder kronor går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 14 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner med mera. Drygt 880 miljoner kronor går till Statens servicecenter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, exempelvis när det gäller kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16