Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2023 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2023.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.

De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.

Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen.

För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.

Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

89, 314 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2023. Sammantaget är utskottets bedömning att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet om 2 procent. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året var inflationstakten nära målet.

Inflationen sjönk från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Att inflationen föll så snabbt berodde till stor del på att energipriserna sjönk, men också ökningstakten i tjänstepriserna, som i större utsträckning avspeglar det inhemska konjunkturläget, vände ned under året. Inflationens nedgång berodde även på den stramare penningpolitiken som fördes och kommunikationen i samband med besluten.

Riksbanken höjde under året styrräntan i fyra steg, från 2,5 till 4 procent, samtidigt som penningpolitiken också stramades åt genom Riksbankens beslut att sälja statsobligationer i en snabbare takt än tidigare. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten och resursutnyttjandet och därmed bidragit till en något högre arbetslöshet. Men samtidigt hade det enligt utskottet varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast, eftersom det skulle försämra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.

Även om Riksbankens kommunikation generellt varit god finns ett par områden där utskottet menar att kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det första gäller Riksbankens räntebanor, som under 2023 avvek kraftigt från marknadens förväntningar om styrräntan. Om räntebanan ofta uppfattas som osannolik finns risk för att den tappar rollen som penningpolitiskt verktyg. Utskottet anser också att det fanns otydligheter i Riksbankens kommunikation av beslutet om att valutasäkra en del av valutareserven.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2023.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en ut värdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Riksdagen bedömer att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldsförvaltningen och att Riksgäldskontoret bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen har tagit del av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2023 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen.

Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Och att den – tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information – ger en rättvis bild av verksamheten. Riksrevisionen har i enlighet med lagen om revision av statlig verksamhet med mera granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2023.

Riksrevisionen har också granskat styrelsen och den verkställande direktören. Ingen av dessa visar sig ha handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Med detta lade riksdagen Riksrevisionens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13

Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen presenterat i sin granskning av arbetet med informationssäkerhet vid universitet och högskolor.

I skrivelsen redovisar regeringen redan vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2024. Ändringar av anslag görs i 22 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2024. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Bidragets storlek ska fortsätta att vara 40 procent av det preliminära bostadsbidraget.

Ett annat förslag handlar om ett nytt integrationspolitiskt mål.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med drygt 17 miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt.

Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan.

De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att Finansinspektionen ska samverka med Riks-banken om kontracykliska buffertvärden. Finansinspektionen ska ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen beräknar det kontracykliska buffertvärdet och innan inspektionen fattar beslut om det värdet.

Lagändringarna innebär också att svensk rätt anpassas till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris och EU:s regelverk om gränsöverskridande betalningar i euro. Förslagen i den delen är av rättelsekaraktär.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Genom ändringarna anpassas den svenska lagstiftningen till förordningen när det gäller frågan om behörig myndighet och möjligheten för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen.

Riksdagen sa också ja till en lagändring som innebär att vissa befattningshavare inom Riksbanken som har en skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument även ska vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument.

Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar exempelvis om utbudet och behovet av vuxenutbildning, yrkeshögskolan, validering, kvaliteten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och om utbildningen i svenska för invandrare (sfi).

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2023 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2023.

Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att Riksbankens vinst på 16,2 miljarder kronor överförs till Riksbankens grundfond och att ingen vinst delas ut till statskassan. Riksbankens eget kapital uppgår efter resultatdispositionen till -2 miljarder kronor.

Vidare beviljar riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2023 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2023. Utskottet föreslår också att riksdagen lägger Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2023 till handlingarna.

Därutöver godkänner riksdagen det finansutskottet framhåller i sin uppföljning och utvärdering av Riksbankens verksamhet på betalningsområdet 2023. I uppföljningen konstaterar utskottet bland annat att Riksbanken i sin senaste betalningsrapport bedömer att betalningar i Sverige överlag är säkra och effektiva men att det finns brister när det gäller tillgängligheten till betalningssystemet för delar av allmänheten.

I utvärderingen har utskottet inhämtat en redogörelse från Riksbanken om Riksbankens tjänst för avveckling av omedelbara betalningar, en tjänst som används vid exempelvis Swish-betalningar. Utskottet betonar vikten av att kraven på kontinuitet och driftssäkerhet alltid upprätthålls i Riksbankens betalningsavvecklingssystem – det vill säga systemet för hur pengar når mottagaren vid en överföring.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om lärare och elever i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om skolans personal, registerkontroll, elevers hälsa och elever med särskilda behov.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

15

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

29, 108 minuter

Justering

2024-04-23

Bordläggning

2024-05-15

Debatt

2024-05-16

Beslut

2024-05-16

Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner som rör grundläggande frågor om utbildning från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, betyg och bedömning, läromedel och skolbibliotek.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

16

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2024-04-23

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i samband med rekonstruktionen av SAS AB. Förslaget innebär att en del av statens fordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden flyttas till SAS AB, till ett värde av teckningskursen för nya SAS-aktier.

Åtgärderna innebär inga nya utgifter för staten.

Bakgrunden är att SAS i juli 2022 meddelade att bolaget hade påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett så kallat chapter 11-förfarande. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan och den 27 mars 2024 meddelade SAS att bolaget, som en del av planen, ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige.

Regeringen har även tidigare inhämtat riksdagens godkännanden för att kunna agera och genomföra olika åtgärder med anledning av bolagets rekonstruktionsprocess, bland annat för skuldnedskrivning.

Samtliga åtgärder måste godkännas av Europeiska kommissionen innan de genomförs.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen anser att det i det här fallet, för att kunna agera ansvarsfullt i statens roll som aktieägare i SAS, finns sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2024-04-23

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-25

Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar till exempel om akademisk frihet, tillgänglighet och utbildningars dimensionering.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

18

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

55, 139 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

26

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

51, 139 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen har behandlat en redogörelse från Riksrevisionen om en granskning av Riksbankens omfattande tillgångsköp, köp av värdepapper, under perioden 2015–2021. Frågan som ligger till grund för granskningen är om tillgångsköpen har varit effektiva och transparenta.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att tillgångsköpen inte har varit ett effektivt verktyg för att påverka inflationen. Det saknas enligt Riksrevisionen stöd för att inflationen påverkats på ett påtagligt sätt. Tillgångsköpen har samtidigt medfört betydande kostnader för Riksbanken som kommer att påverka statens finanser. Köpen har dock genomförts på ett transparent sätt med ett gediget beslutsunderlag som grund. Tillgångsköpen i början av pandemin bedömer Riksrevisionen som mer effektiva eftersom de bidrog till att upprätthålla den finansiella stabiliteten och på så sätt minska pandemins negativa påverkan på ekonomin.

Riksbanksdirektionen håller med Riksrevisionen om att det råder osäkerhet om tillgångsköpens effekter, men betonar att det inte betyder att effekterna är oviktiga.

Riksdagen understryker vikten av att Riksbankens beslut granskas och utvärderas, eftersom det syftar till att främja myndighetens effektivitet, måluppfyllelse och legitimitet. Det är enligt utskottet bra att Riksbanken avser att fortsätta utvärdera erfarenheterna från tillgångsköpen under perioden som gått, så att nya kunskaper kan bidra till hur penningpolitiken utformas i framtiden. Vidare lägger riksdagen Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10