Sök

Företag som ger ut aktier på en reglerad marknad, så kallade emittenter, som har sitt säte i Sverige ska enligt EU-regler upprätta års- och koncernredovisningar i ett enhetligt elektroniskt format (Esef-format) för räkenskapsår som inleds 1 januari 2020 eller senare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet skjuts upp ett år och istället ska gälla räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare.

Sverige utnyttjar därmed möjligheten i EU:s så kallade öppenhetsdirektiv att skjuta upp kravet ett år. Öppenhetsdirektivet innehåller regler för information och insyn kring handel med finansiella instrument och värdepapper.

Lagändringen börjar gälla den 15 mars 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.

I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning.

Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022.

Riksdagen uppmanar också i två tillkännagivanden regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder i en extra ändringsbudget för 2021 för att mildra effekterna av coronapandemin. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 12,4 miljarder kronor. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• 3 miljarder kronor under 2021 ska gå till ett nytt tillfälligt stöd för hyreskostnader till företag i framför allt detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Stödet utformas som en tillfällig kompensation till hyresvärdar som kommer överens med hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran.
• Statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med den 30 april 2021. Utgifterna i statens budget ökar med 2,5 miljarder kronor 2021 med anledning av detta.
• Möjligheten för egenföretagare att få ersättning från staten för karensavdrag och karensdagar förlängs till och med den 30 april 2021.
• Omsättningsstödet för egenföretagare, som fått minskad omsättning på grund av pandemin, förlängs till att omfatta perioden januari-februari 2021. Utgifterna i statens budget 2021 ökar med 2,1 miljarder kronor med anledning av detta.
• Det ekonomiska stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, förlängs med perioden januari-februari 2021.
• 1,4 miljarder kronor i statens budget under 2021 ska gå till att medfinansiera regionernas användning av antigentester, så kallade snabbtester, för att påvisa pågående covid-19-infektion.
• Mer pengar under 2021 ska gå till olika stöd till kultur och idrott, medel för olika myndigheters tillsyn enligt den tillfälliga pandemilagen covid-19-lagen och förlängt slopat fribelopp för studiemedel.

Riksdagen anser att de statliga stöden till civilsamhällets olika organisationer och föreningar behöver vara större och bättre anpassade. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i ett utskott och inte bygger på en proposition eller en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom finansmarknadsområdet.

Bestämmelser om hållbarhetsinformation ersätts av EU-regler, Sjunde AP-fonden ska fortsätta lämna hållbarhetsinformation och försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda ska också omfattas av EU-reglerna om hållbarhetsrelaterade upplysningar, enligt de nya reglerna.

Lagändringarna görs för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Ändringarna börjar gälla den 10 mars 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringen förslag.

Det innebär att försäkringsföretag i dessa fall bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Syftet är att effektivisera rätten till återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 27 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för 2021 med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 18,6 miljarder kronor, framför allt genom förstärkta ekonomiska stöd till företag. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med 8,7 miljarder kronor under 2021. Kortittsarbete innebär att företag minskar personalens arbetstid genom permittering.
• Företag ska kunna få fortsatt och förstärkt ekonomiskt stöd vid korttidsarbete från och med december 2020 till och med juni 2021. Stödet förstärks under januari, februari och mars genom att staten tar 75 procent av kostnaderna för arbetstidsminskningen och att företag kan minska arbetstiden med upp till 80 procent för sina anställda.
• 5 miljarder kronor går till ett utökat omställningsstöd till företag för perioden januari-februari 2021.
• 4,2 miljarder kronor 2021 går till ett nytt nedstängningsstöd. Det är ett förstärkt omställningsstöd för företag som måste stänga sin verksamhet om regeringen beslutar om stängning av vissa verksamheter med utgångspunkt i den tillfälliga pandemilagen, Covid-19-lagen.
• Arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år sänks under perioden januari 2021 till mars 2023. Sänkningen var planerad att gälla från och med april 2021 men tidigareläggs eftersom många av de branscher där unga jobbar drabbats hårt under pandemin.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 18,6 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 1,4 miljarder kronor 2021, till följd av den tidigarelagda sänkta arbetsgivaravgiften för unga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2021-02-02

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av coronavirusets fortsatta spridning. Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat omfattar följande åtgärder:

• Cirka 10 miljarder kronor avsätts till vaccinering, testning och smittspårning.
• Företag som ansökt om anstånd med att betala in skatt, det vill säga att skjuta upp skatteinbetalningar, ska kunna förlänga anståndstiden med upp till ett år.
• Undantaget från den så kallade femårsregeln ska fortsätta gälla. Det betyder att företag kan läggas vilande vid fler tillfällen och att det därmed blir lättare för företagare att söka a-kassa.
• Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och omställningsstödet till företagare ska omfatta även perioden augusti-december 2020.
• Även handelsbolag, inklusive kommanditbolag, kan få ekonomiskt stöd.

Åtgärderna innebär att statens utgifter 2021 ökar med 30,8 miljarder kronor 2021. Statens inkomster minskar med 15,2 miljarder kronor, främst till följd av förslaget att företag kan få förlängt anstånd med betalningen av skatt.

Riksdagen uppmanar också regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om sänkt ränta vid anstånd med skatteinbetalning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Som en följd av coronapandemin beslutade riksdagen under 2020 om flera krisstöd för att rädda jobb och för att sunda företag ska kunna övervintra pandemin. Nu anser riksdagen att krisstöden behöver justeras för att nå fram i större utsträckning. Riksdagen riktade därför två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda.
• Regeringen bör så fort som möjligt åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare. Regelverket bör göras mer flexibelt när det gäller jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna föregående år. Reglerna bör ses över så att omsättningsstöd kan beviljas också för enskilda näringsidkare som fått arbetslöshetsersättning.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ. Det betyder att utskottet har lagt fram förslagen på eget initiativ och att de inte kommer från regeringsförslag eller motioner.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Den 17 december 2020 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2021. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2020-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av FN:s så kallade Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan med mål och delmål för att skapa ett hållbart samhälle för alla människor, planeten och välståndet.

Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att lämna en skrivelse till riksdagen vartannat år om hur arbetet går med att genomföra Agenda 2030. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandling av motioner. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i följdmotioner och motioner inom området från allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 45 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 165 miljoner kronor ur statens budget för 2021 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Mest pengar, cirka 145 miljoner kronor, går till Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Pengar går också till räntor på statsskulden och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 153,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, drygt 148,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 17,5 miljarder kronor ut statens budget för år 2021 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, 14,1 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Cirka 760 miljoner kronor går till Statens servicecenter och Finansinspektionen får cirka 655 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till förslagen om bemyndiganden, investeringsplaner och ett nytt övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystem. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna innebär att svensk rätt anpassas till nya EU-bestämmelser på området.

Merparten av lagändringarna ska börja gälla den 29 december 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingskreditinstitut. Det med tanke på institutens särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med sin kreditgivning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Eftersom internationell forskning visar att utjämningssystem som det svenska kan ha negativ påverkan på tillväxten bör översynen även omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.

Riksdagen gjorde sitt tillkännagivande i samband med att den behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om den kommunala inkomstutjämningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-10

Regeringen har föreslagit ändringar i ett antal lagar som på olika sätt rör handel med värdepapper. Förslaget är en följd av förändringar i flera av EU:s förordningar och direktiv på området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

• Det ska bland annat införas bestämmelser om handräckning och verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
• Vidare ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en administratör som inte fullgör sina skyldigheter avseende EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Detta genom en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
• Slutligen ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en emittent (den part som ger ut ett värdepapper, exempelvis ett företag som ger ut en aktie) som trots en begäran av inspektionen inte har lämnat en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska upprätta insiderförteckningar över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten. Bland annat detta blir följden av ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021, medan andra börjar gälla 1 januari 2022, beroende på när de olika EU-förordningarna och direktiven börjar gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten. Ändringarna innebär att statens utgifter ökar med 31 miljarder kronor i år. Pengarna går bland annat till:

• kommuner och regioner för att kompensera för deras merkostnader inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till följd av covid-19-pandemin.
• storskalig testning under hela år 2020 för att kontrollera symtom på covid-19.
• en höjning av Sveriges EU-avgift, som främst beror på att den pågående krisen har medfört betydande konsekvenser för EU:s budget, och till EU:s förköpsavtal med olika vaccinproducenter för att säkra medlemsstaternas tillgång till vaccin mot covid-19.

Riksdagen sa också ja till att anställda inom till exempel vården slipper skatta för gratis mat som de får från restauranger och allmänheten som stöd och uppmuntran när de jobbar. Denna lagändring gäller från den 1 januari 2021 men även retroaktivt från den 1 mars 2020.

Förslagen kommer från regeringens höständringsbudget för 2020 och en extra ändringsbudget för 2020. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. De ytterligare åtgärder som föreslås innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Riksdagen sa även ja till tre så kallade utskottsinitiativ från finansutskottet: regeringen får ingå avtal med leverantörer av covid-19-tester för år 2021, låna pengar för att köpa Fysikhuset som är en del av forskningsområdet Albanova i Stockholm och Folkhälsomyndigheten får låna maximalt 4,5 miljarder kronor till beredskapsinvesteringar. Utskottsinitiativ är förslag till riksdagsbeslut som ett utskott har tagit initiativ till. De kommer inte från någon proposition från regeringen eller motion från en riksdagsledamot.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25

Konsumentskyddet på inlåningsmarknaden ska stärkas. Inlåningsföretag, förutom vissa kooperativa företag, kommer att behöva ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse för att få fortsätta sin inlåningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En inlåningsverksamhet tar emot pengar från allmänheten som sedan ska betalas tillbaka. En sådan verksamhet kan drivas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag, och inlåningsföretag. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas inte insättningar i inlåningsföretag av insättningsgarantin.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2019. Dessutom redovisade regeringen sina bedömningar av fondernas långsiktiga resultat och kostnader.

Buffertfondernas förvaltning gav det högsta resultat som fonderna redovisat för ett enskilt år sedan starten 2001. Riksdagen konstaterade att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna är stora och utgår ifrån att regeringen analyserar orsakerna till detta.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till tre förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om att kraven på AP-fondernas investeringar i verksamheter med fossila bränslen bör skärpas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18